Halva befolkningen drabbad – krav på nya Netflix-regler

2024 12 17

Över hälften av svenska konsumenter upplever samma problem med bland annat digitala strömningstjänster och dess prenumerationer.

Det konstaterar den ideella samarbetsorganisationen Sveriges konsumenter i en ny rapport.

Som en slutsats av granskningen anses de största strömningsbolagen, bland annat Netflix, Viaplay och Disney+, göra det onödigt svårt för folk att säga upp sin prenumeration.

Enligt organisationen måste kunden ta sig igenom överflödiga steg, förbi visuella hinder och konfronteras med ett känsloladdat språk.

Och det förutsatt att konsumenten ens hittar knappen för att säga upp abonnemanget.

– Jag tror att vi blivit så vana vid den här typen av designknep att vi inte längre reagerar så starkt som vi borde. Standarden är oerhört låg. Det behöver inte vara så här krångligt och då ska det inte vara det heller, säger Sinan Akdag, sakkunnig på Sveriges Konsumenter, i ett pressmeddelande.

Kräver nya regler

Enligt de senaste siffrorna från EU har 52 procent av svenska konsumenter upplevt problem med att säga upp sina prenumerationer.

I övriga EU-länder är siffran lägre, mellan 33 och 43 procent.

Nu kräver Sveriges konsumenter nya regler och krav på enkla uppsägningar, vilket införts i Frankrike och Tyskland.

– Det här handlar om branscher där varje förlorad kund riskerar att hoppa över till en konkurrent. Därför behöver vi tydligare regler som alla tvingas följa, säger Sinan Akdag.  

403 kronor i månaden

Förutom strömningstjänster ingår även tidningar och ljudbokstjänster i undersökningen. Totalt har de 20 största aktörerna granskats.

– Alla försvårar medvetet uppsägningar. Det visar att skärpt lagstiftning behövs, säger Sinan Akdag.

Enligt statistiken har 70 procent av svenska hushåll en betald videoströmningstjänst. Drygt 40 procent prenumererar på en digital morgontidning och en fjärdedel har tillgång till en ljudbokstjänst.

Totalt lägger svenskar 403 kronor i månaden i snitt på den här typen av tjänster, enligt Orvesto Konsument.

– Många vänder fortfarande på varenda krona för att få vardagen att gå ihop och ett vanligt tips för att spara pengar är att se över sina prenumerationer. Vi kan visa att många av medietjänsterna medvetet försvårar just det, säger Sinan Akdag.

Här är Sveriges konsumenters nya krav i klartext:

Avtal som kan ingås på digital väg också ska kunna sägas upp digitalt.
Uppsägningsfunktionen ska vara enkel att hitta och ska inte kräva ytterligare inloggning.
Om näringsidkaren erbjuder en app ska uppsägningsfunktionen vara enkel att komma åt också genom den.
Uppsägningsflödet ska innehålla en uppsättning standardiserade punkter med information (till exempel datum för uppsägning) och inte kräva fler än tre klick för att slutföras.
När uppsägningen är slutförd ska en otvetydig bekräftelse på detta visas för konsumenten.

Det ska enligt organisationen även krävas ett uttryckligt medgivande när en gratisprenumeration övergår till en betalprenumeration.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen