Halva befolkningen drabbad – krav på nya Netflix-regler

2024 12 17

Över hälften av svenska konsumenter upplever samma problem med bland annat digitala strömningstjänster och dess prenumerationer.

Det konstaterar den ideella samarbetsorganisationen Sveriges konsumenter i en ny rapport.

Som en slutsats av granskningen anses de största strömningsbolagen, bland annat Netflix, Viaplay och Disney+, göra det onödigt svårt för folk att säga upp sin prenumeration.

Enligt organisationen måste kunden ta sig igenom överflödiga steg, förbi visuella hinder och konfronteras med ett känsloladdat språk.

Och det förutsatt att konsumenten ens hittar knappen för att säga upp abonnemanget.

– Jag tror att vi blivit så vana vid den här typen av designknep att vi inte längre reagerar så starkt som vi borde. Standarden är oerhört låg. Det behöver inte vara så här krångligt och då ska det inte vara det heller, säger Sinan Akdag, sakkunnig på Sveriges Konsumenter, i ett pressmeddelande.

Kräver nya regler

Enligt de senaste siffrorna från EU har 52 procent av svenska konsumenter upplevt problem med att säga upp sina prenumerationer.

I övriga EU-länder är siffran lägre, mellan 33 och 43 procent.

Nu kräver Sveriges konsumenter nya regler och krav på enkla uppsägningar, vilket införts i Frankrike och Tyskland.

– Det här handlar om branscher där varje förlorad kund riskerar att hoppa över till en konkurrent. Därför behöver vi tydligare regler som alla tvingas följa, säger Sinan Akdag.  

403 kronor i månaden

Förutom strömningstjänster ingår även tidningar och ljudbokstjänster i undersökningen. Totalt har de 20 största aktörerna granskats.

– Alla försvårar medvetet uppsägningar. Det visar att skärpt lagstiftning behövs, säger Sinan Akdag.

Enligt statistiken har 70 procent av svenska hushåll en betald videoströmningstjänst. Drygt 40 procent prenumererar på en digital morgontidning och en fjärdedel har tillgång till en ljudbokstjänst.

Totalt lägger svenskar 403 kronor i månaden i snitt på den här typen av tjänster, enligt Orvesto Konsument.

– Många vänder fortfarande på varenda krona för att få vardagen att gå ihop och ett vanligt tips för att spara pengar är att se över sina prenumerationer. Vi kan visa att många av medietjänsterna medvetet försvårar just det, säger Sinan Akdag.

Här är Sveriges konsumenters nya krav i klartext:

Avtal som kan ingås på digital väg också ska kunna sägas upp digitalt.
Uppsägningsfunktionen ska vara enkel att hitta och ska inte kräva ytterligare inloggning.
Om näringsidkaren erbjuder en app ska uppsägningsfunktionen vara enkel att komma åt också genom den.
Uppsägningsflödet ska innehålla en uppsättning standardiserade punkter med information (till exempel datum för uppsägning) och inte kräva fler än tre klick för att slutföras.
När uppsägningen är slutförd ska en otvetydig bekräftelse på detta visas för konsumenten.

Det ska enligt organisationen även krävas ett uttryckligt medgivande när en gratisprenumeration övergår till en betalprenumeration.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Hösten 2023 valde regeringen att utreda en ny grundlagsändring i Sverige.

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR.

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen.

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan.

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 30

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen