Halva befolkningen drabbad – krav på nya Netflix-regler

2024 12 17

Över hälften av svenska konsumenter upplever samma problem med bland annat digitala strömningstjänster och dess prenumerationer.

Det konstaterar den ideella samarbetsorganisationen Sveriges konsumenter i en ny rapport.

Som en slutsats av granskningen anses de största strömningsbolagen, bland annat Netflix, Viaplay och Disney+, göra det onödigt svårt för folk att säga upp sin prenumeration.

Enligt organisationen måste kunden ta sig igenom överflödiga steg, förbi visuella hinder och konfronteras med ett känsloladdat språk.

Och det förutsatt att konsumenten ens hittar knappen för att säga upp abonnemanget.

– Jag tror att vi blivit så vana vid den här typen av designknep att vi inte längre reagerar så starkt som vi borde. Standarden är oerhört låg. Det behöver inte vara så här krångligt och då ska det inte vara det heller, säger Sinan Akdag, sakkunnig på Sveriges Konsumenter, i ett pressmeddelande.

Kräver nya regler

Enligt de senaste siffrorna från EU har 52 procent av svenska konsumenter upplevt problem med att säga upp sina prenumerationer.

I övriga EU-länder är siffran lägre, mellan 33 och 43 procent.

Nu kräver Sveriges konsumenter nya regler och krav på enkla uppsägningar, vilket införts i Frankrike och Tyskland.

– Det här handlar om branscher där varje förlorad kund riskerar att hoppa över till en konkurrent. Därför behöver vi tydligare regler som alla tvingas följa, säger Sinan Akdag.  

403 kronor i månaden

Förutom strömningstjänster ingår även tidningar och ljudbokstjänster i undersökningen. Totalt har de 20 största aktörerna granskats.

– Alla försvårar medvetet uppsägningar. Det visar att skärpt lagstiftning behövs, säger Sinan Akdag.

Enligt statistiken har 70 procent av svenska hushåll en betald videoströmningstjänst. Drygt 40 procent prenumererar på en digital morgontidning och en fjärdedel har tillgång till en ljudbokstjänst.

Totalt lägger svenskar 403 kronor i månaden i snitt på den här typen av tjänster, enligt Orvesto Konsument.

– Många vänder fortfarande på varenda krona för att få vardagen att gå ihop och ett vanligt tips för att spara pengar är att se över sina prenumerationer. Vi kan visa att många av medietjänsterna medvetet försvårar just det, säger Sinan Akdag.

Här är Sveriges konsumenters nya krav i klartext:

Avtal som kan ingås på digital väg också ska kunna sägas upp digitalt.
Uppsägningsfunktionen ska vara enkel att hitta och ska inte kräva ytterligare inloggning.
Om näringsidkaren erbjuder en app ska uppsägningsfunktionen vara enkel att komma åt också genom den.
Uppsägningsflödet ska innehålla en uppsättning standardiserade punkter med information (till exempel datum för uppsägning) och inte kräva fler än tre klick för att slutföras.
När uppsägningen är slutförd ska en otvetydig bekräftelse på detta visas för konsumenten.

Det ska enligt organisationen även krävas ett uttryckligt medgivande när en gratisprenumeration övergår till en betalprenumeration.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen