Halva befolkningen drabbad – krav på nya Netflix-regler

2024 12 17

Över hälften av svenska konsumenter upplever samma problem med bland annat digitala strömningstjänster och dess prenumerationer.

Det konstaterar den ideella samarbetsorganisationen Sveriges konsumenter i en ny rapport.

Som en slutsats av granskningen anses de största strömningsbolagen, bland annat Netflix, Viaplay och Disney+, göra det onödigt svårt för folk att säga upp sin prenumeration.

Enligt organisationen måste kunden ta sig igenom överflödiga steg, förbi visuella hinder och konfronteras med ett känsloladdat språk.

Och det förutsatt att konsumenten ens hittar knappen för att säga upp abonnemanget.

– Jag tror att vi blivit så vana vid den här typen av designknep att vi inte längre reagerar så starkt som vi borde. Standarden är oerhört låg. Det behöver inte vara så här krångligt och då ska det inte vara det heller, säger Sinan Akdag, sakkunnig på Sveriges Konsumenter, i ett pressmeddelande.

Kräver nya regler

Enligt de senaste siffrorna från EU har 52 procent av svenska konsumenter upplevt problem med att säga upp sina prenumerationer.

I övriga EU-länder är siffran lägre, mellan 33 och 43 procent.

Nu kräver Sveriges konsumenter nya regler och krav på enkla uppsägningar, vilket införts i Frankrike och Tyskland.

– Det här handlar om branscher där varje förlorad kund riskerar att hoppa över till en konkurrent. Därför behöver vi tydligare regler som alla tvingas följa, säger Sinan Akdag.  

403 kronor i månaden

Förutom strömningstjänster ingår även tidningar och ljudbokstjänster i undersökningen. Totalt har de 20 största aktörerna granskats.

– Alla försvårar medvetet uppsägningar. Det visar att skärpt lagstiftning behövs, säger Sinan Akdag.

Enligt statistiken har 70 procent av svenska hushåll en betald videoströmningstjänst. Drygt 40 procent prenumererar på en digital morgontidning och en fjärdedel har tillgång till en ljudbokstjänst.

Totalt lägger svenskar 403 kronor i månaden i snitt på den här typen av tjänster, enligt Orvesto Konsument.

– Många vänder fortfarande på varenda krona för att få vardagen att gå ihop och ett vanligt tips för att spara pengar är att se över sina prenumerationer. Vi kan visa att många av medietjänsterna medvetet försvårar just det, säger Sinan Akdag.

Här är Sveriges konsumenters nya krav i klartext:

Avtal som kan ingås på digital väg också ska kunna sägas upp digitalt.
Uppsägningsfunktionen ska vara enkel att hitta och ska inte kräva ytterligare inloggning.
Om näringsidkaren erbjuder en app ska uppsägningsfunktionen vara enkel att komma åt också genom den.
Uppsägningsflödet ska innehålla en uppsättning standardiserade punkter med information (till exempel datum för uppsägning) och inte kräva fler än tre klick för att slutföras.
När uppsägningen är slutförd ska en otvetydig bekräftelse på detta visas för konsumenten.

Det ska enligt organisationen även krävas ett uttryckligt medgivande när en gratisprenumeration övergår till en betalprenumeration.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen