Halva befolkningen drabbad – krav på nya Netflix-regler

2024 12 17

Över hälften av svenska konsumenter upplever samma problem med bland annat digitala strömningstjänster och dess prenumerationer.

Det konstaterar den ideella samarbetsorganisationen Sveriges konsumenter i en ny rapport.

Som en slutsats av granskningen anses de största strömningsbolagen, bland annat Netflix, Viaplay och Disney+, göra det onödigt svårt för folk att säga upp sin prenumeration.

Enligt organisationen måste kunden ta sig igenom överflödiga steg, förbi visuella hinder och konfronteras med ett känsloladdat språk.

Och det förutsatt att konsumenten ens hittar knappen för att säga upp abonnemanget.

– Jag tror att vi blivit så vana vid den här typen av designknep att vi inte längre reagerar så starkt som vi borde. Standarden är oerhört låg. Det behöver inte vara så här krångligt och då ska det inte vara det heller, säger Sinan Akdag, sakkunnig på Sveriges Konsumenter, i ett pressmeddelande.

Kräver nya regler

Enligt de senaste siffrorna från EU har 52 procent av svenska konsumenter upplevt problem med att säga upp sina prenumerationer.

I övriga EU-länder är siffran lägre, mellan 33 och 43 procent.

Nu kräver Sveriges konsumenter nya regler och krav på enkla uppsägningar, vilket införts i Frankrike och Tyskland.

– Det här handlar om branscher där varje förlorad kund riskerar att hoppa över till en konkurrent. Därför behöver vi tydligare regler som alla tvingas följa, säger Sinan Akdag.  

403 kronor i månaden

Förutom strömningstjänster ingår även tidningar och ljudbokstjänster i undersökningen. Totalt har de 20 största aktörerna granskats.

– Alla försvårar medvetet uppsägningar. Det visar att skärpt lagstiftning behövs, säger Sinan Akdag.

Enligt statistiken har 70 procent av svenska hushåll en betald videoströmningstjänst. Drygt 40 procent prenumererar på en digital morgontidning och en fjärdedel har tillgång till en ljudbokstjänst.

Totalt lägger svenskar 403 kronor i månaden i snitt på den här typen av tjänster, enligt Orvesto Konsument.

– Många vänder fortfarande på varenda krona för att få vardagen att gå ihop och ett vanligt tips för att spara pengar är att se över sina prenumerationer. Vi kan visa att många av medietjänsterna medvetet försvårar just det, säger Sinan Akdag.

Här är Sveriges konsumenters nya krav i klartext:

Avtal som kan ingås på digital väg också ska kunna sägas upp digitalt.
Uppsägningsfunktionen ska vara enkel att hitta och ska inte kräva ytterligare inloggning.
Om näringsidkaren erbjuder en app ska uppsägningsfunktionen vara enkel att komma åt också genom den.
Uppsägningsflödet ska innehålla en uppsättning standardiserade punkter med information (till exempel datum för uppsägning) och inte kräva fler än tre klick för att slutföras.
När uppsägningen är slutförd ska en otvetydig bekräftelse på detta visas för konsumenten.

Det ska enligt organisationen även krävas ett uttryckligt medgivande när en gratisprenumeration övergår till en betalprenumeration.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen