Han vill göra USA stort igen

2022 11 16

Natten till i dag kom så beskedet under stort pompa och ståt: Donald Trump ställer upp i valet 2024.

Så kom då äntligen beskedet från expresidenten i USA inför valet 2024:

– Jag ställer upp för jag tror att världen ännu inte har sett vad det här underbara landet kan åstadkomma, framhöll han vid en presskonferens vid residenset Mar-a-Lago, nu på morgonen svensk tid.

Händelserik tid i USA

Det händer mycket i USA nu. Dels har mellanårsvalet knappt avslutats, dels har det spekulerats i om den omdiskuterade republikanen Trump ska kandidera till posten nästa gång.

Som vanligt när det gäller Trump är han en ryktenas man. Ena stunden har allt verkat vara klart med hans kandidatur, nästa har det kommit indikationer att han inte ska ställa upp.

När han presenterar sin kandidatur gör han det på amerikanskt manér. Ett dussintals amerikanska flaggor flankerade expresidenten när han i en förgylld balsal delgav inte bara USA utan hela världen att han minsann ställer upp, skriver sajten The Hill.

Skrädde inte orden

Och han skrädde inte orden. Vid presskonferensen var han inte återhållsam i sitt framtidsbudskap.

– USA:s comeback börjar nu.

Och att han ska …:

– … rädda USA:s ekonomi efter Bidens misslyckanden.

Han sträckte sig så långt att han hävdade att kriget i Ukraina aldrig skulle ha inträffat om han och hans republikanska styre hade suttit kvar vid makten 2020.

– Under vårt ledarskap var vi en stor och härlig nation – ord som du inte har hört på ganska länge, framhöll han självsäkert, enligt flera medier.

För, tillade han:

– Nu är vi en nation på tillbakagång. Vi är en sviktande nation. För miljontals amerikaner har de senaste två åren under Joe Biden varit en tid av smärta, svårigheter och förtvivlan.

Han avslutade anförandet med sitt slagord att han vill göra Amerika stort igen.

Fullt sjå för Biden

Biden å sin sida hade fullt upp. Dels med att kommentera den rysktillverkade robot som slog ner i Polen på tisdagen och där dödade två personer. Presidenten menade att den sannolikt inte avfyrades från Ryssland, tillstod nyhetsbyrån AFP

Dels att kommentera Trumps information att han ställer upp som republikansk kandidat.

På sociala medier-plattformen Twitter yttrade han i en tweet, illustrerad med en video över svidande kritik mot Trump:

– Donald Trump svek USA.

Foto: Arkiv

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen