Han vill göra USA stort igen

2022 11 16

Natten till i dag kom så beskedet under stort pompa och ståt: Donald Trump ställer upp i valet 2024.

Så kom då äntligen beskedet från expresidenten i USA inför valet 2024:

– Jag ställer upp för jag tror att världen ännu inte har sett vad det här underbara landet kan åstadkomma, framhöll han vid en presskonferens vid residenset Mar-a-Lago, nu på morgonen svensk tid.

Händelserik tid i USA

Det händer mycket i USA nu. Dels har mellanårsvalet knappt avslutats, dels har det spekulerats i om den omdiskuterade republikanen Trump ska kandidera till posten nästa gång.

Som vanligt när det gäller Trump är han en ryktenas man. Ena stunden har allt verkat vara klart med hans kandidatur, nästa har det kommit indikationer att han inte ska ställa upp.

När han presenterar sin kandidatur gör han det på amerikanskt manér. Ett dussintals amerikanska flaggor flankerade expresidenten när han i en förgylld balsal delgav inte bara USA utan hela världen att han minsann ställer upp, skriver sajten The Hill.

Skrädde inte orden

Och han skrädde inte orden. Vid presskonferensen var han inte återhållsam i sitt framtidsbudskap.

– USA:s comeback börjar nu.

Och att han ska …:

– … rädda USA:s ekonomi efter Bidens misslyckanden.

Han sträckte sig så långt att han hävdade att kriget i Ukraina aldrig skulle ha inträffat om han och hans republikanska styre hade suttit kvar vid makten 2020.

– Under vårt ledarskap var vi en stor och härlig nation – ord som du inte har hört på ganska länge, framhöll han självsäkert, enligt flera medier.

För, tillade han:

– Nu är vi en nation på tillbakagång. Vi är en sviktande nation. För miljontals amerikaner har de senaste två åren under Joe Biden varit en tid av smärta, svårigheter och förtvivlan.

Han avslutade anförandet med sitt slagord att han vill göra Amerika stort igen.

Fullt sjå för Biden

Biden å sin sida hade fullt upp. Dels med att kommentera den rysktillverkade robot som slog ner i Polen på tisdagen och där dödade två personer. Presidenten menade att den sannolikt inte avfyrades från Ryssland, tillstod nyhetsbyrån AFP

Dels att kommentera Trumps information att han ställer upp som republikansk kandidat.

På sociala medier-plattformen Twitter yttrade han i en tweet, illustrerad med en video över svidande kritik mot Trump:

– Donald Trump svek USA.

Foto: Arkiv

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen