”Häpnadsväckande besked” – Grönland vänder sig till Kina

2025 04 07

Det storpolitiska spelet om Grönland fortsätter.

USA, med president Trump i spetsen, har visat stort intresse för världens största ö, som i dag är en självstyrande del av Danmark.

Enligt Trump hotas Grönland av både Kina och Ryssland.

– Man har fartyg som seglar utanför Grönland från Ryssland, från Kina och från många andra platser. Vi kommer inte att tillåta att något inträffar som skadar världen eller USA, har han sagt till NBC News.

I samma intervju fastslog Trump att USA behöver ta full kontroll över ön.

– Det finns en god möjlighet att göra det utan militärt våld. Men jag utesluter ingenting.

Vänder sig till Kina

Nu kommer ett bakslag för Trumps expansiva planer.

Vivian Motzfeldt, utrikespolitisk ansvarig i den nya grönländska regeringen, sträcker ut handen till Kina.

I en intervju med Berlingske säger Motzfeldt att Grönland inte ska ”kolla västerut”, utan i stället öka samarbetet med Kina.

– Kina är väldigt viktigt för oss, och vi är angelägna om att stärka vårt samarbete, säger hon.

Danska TV2 beskriver uttalandet som ”häpnadsväckande”.

– Inte minst med tanke på Donald Trumps och USA:s stora intresse för landet i norr, rapporterar kanalen.

Reste till Kina

Det är oklart inom vilka områden som Grönland och Kina kan stärka sitt samarbete.

Vivian Motzfeldt reste till Kina 2023. Där träffade hon landets dåvarande biträdande handelsminister och biträdande utrikesminister.

– Mötet beskrevs som en succé. Det handlade bland annat om samarbete kring fiske och turism, rapporterar TV2.

Därför ökar Kinas intresse

Arktis, inklusive Grönland, är rikt på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse. I takt med att isarna smälter på grund av klimatförändringar växer också nya sjöfartsrutter fram, vilket minskar restiden från Europa, Asien och USA.

Det har lett till att Kina också börjat intressera sig för Arktis, vilket den amerikanska militären målat upp som ett hot mot hela den regionala stabiliteten.

Foto: rhk111

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen