”Häpnadsväckande besked” – Grönland vänder sig till Kina

2025 04 07

Det storpolitiska spelet om Grönland fortsätter.

USA, med president Trump i spetsen, har visat stort intresse för världens största ö, som i dag är en självstyrande del av Danmark.

Enligt Trump hotas Grönland av både Kina och Ryssland.

– Man har fartyg som seglar utanför Grönland från Ryssland, från Kina och från många andra platser. Vi kommer inte att tillåta att något inträffar som skadar världen eller USA, har han sagt till NBC News.

I samma intervju fastslog Trump att USA behöver ta full kontroll över ön.

– Det finns en god möjlighet att göra det utan militärt våld. Men jag utesluter ingenting.

Vänder sig till Kina

Nu kommer ett bakslag för Trumps expansiva planer.

Vivian Motzfeldt, utrikespolitisk ansvarig i den nya grönländska regeringen, sträcker ut handen till Kina.

I en intervju med Berlingske säger Motzfeldt att Grönland inte ska ”kolla västerut”, utan i stället öka samarbetet med Kina.

– Kina är väldigt viktigt för oss, och vi är angelägna om att stärka vårt samarbete, säger hon.

Danska TV2 beskriver uttalandet som ”häpnadsväckande”.

– Inte minst med tanke på Donald Trumps och USA:s stora intresse för landet i norr, rapporterar kanalen.

Reste till Kina

Det är oklart inom vilka områden som Grönland och Kina kan stärka sitt samarbete.

Vivian Motzfeldt reste till Kina 2023. Där träffade hon landets dåvarande biträdande handelsminister och biträdande utrikesminister.

– Mötet beskrevs som en succé. Det handlade bland annat om samarbete kring fiske och turism, rapporterar TV2.

Därför ökar Kinas intresse

Arktis, inklusive Grönland, är rikt på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse. I takt med att isarna smälter på grund av klimatförändringar växer också nya sjöfartsrutter fram, vilket minskar restiden från Europa, Asien och USA.

Det har lett till att Kina också börjat intressera sig för Arktis, vilket den amerikanska militären målat upp som ett hot mot hela den regionala stabiliteten.

Foto: rhk111

Text: Redaktionen


3 april 2026

JÄTTEHÖJNING: Så högt blir bensinpriset i Sverige nästa vecka

2026 04 04

Bensinpriset förväntas skjuta i höjden.

Bensinpriset väntas stiga kraftigt inom de närmaste dagarna.

Redan nästa vecka kan pris vid pump passera 20 kronor litern, rapporterar TV4.

Dramatisk ökning

Oroligheterna i Mellanöstern, och framför allt kriget i Iran, har fått oljepriset att rusa till nivåer som inte setts sedan 2008.

Råoljan har klättrat över 140 dollar per fat – en dramatisk ökning jämfört med drygt 70 dollar innan konflikten bröt ut.

Bakom uppgången ligger bland annat störningar i transporterna genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljepassager.

Samtidigt räcker inte ökad produktion från andra länder för att väga upp bortfallet.

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Snabb effekt vid pump

Prisökningarna väntas nå konsumenterna mycket snabbt – inom bara några dagar.

Och enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer är en kraftig höjning i Sverige mycket nära.

Kopfer räknar med en kraftig prisuppgång redan under nästa vecka och bedömer att bensinpriset kan passera 20 kronor per liter.

– Det är jag helt säker på. Det är bara dagar bort, säger han till TV4.

Kontinuerlig höjning

Sedan konflikten bröt ut för en månad sedan har dieselpriset stigit med omkring sju kronor per liter, medan bensinen har blivit cirka 3,60 kronor dyrare per liter.

Såväl dieseln som bensinen höjdes på nytt för endast fem dagar sedan.

Då kom beskedet att höjningen gick över 24 kronor litern för diesel och 19 kronor för bensinen.

– Det är bland annat Circle-K som uppger att listpriserna för företagskunder höjs med 30 öre per liter diesel till 24,14 kronor per liter, rapporterar Dagens industri.

Bensinen höjdes då med 35 öre till 19,14 kronor per liter.

Enligt Kopfer krävs det inte ens en ytterligare upptrappning av konflikten för att priserna ska fortsätta uppåt.

Han menar att det räcker med att läget är oförändrat i Mellanöstern för att priserna ska fortsätta att stiga.

LÄS MER: Anstormning idag torsdag: Ica Maxi tror på rekord

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen


Sveriges bästa choklad utsedd – godare än Marabou

2026 04 03

Den bästa chokladen har utsetts – och det är inte Marabou.

Trots att kakaopriset på de internationella marknaderna har fallit så är chokladen i butik fortsatt dyr.

Den som vill ha den bästa chokladen på marknaden kan dra nytta av att Bäst i Test nu har undersökt saken.

Det är inte Marabou som tar priset – istället är det Fazer som utses till den bästa chokladen.

Bästa chokladen

Karl Fazer Milk Chocolate – den klassiska blåa chokladkakan – är bäst.

Det konstaterar Bäst i Test i undersökningen.

– Själva chokladkakan utgörs av fyra gånger sex bitar som lätt bryts av och som har en trevlig konsistens, med precis lagom mycket tugg. Chokladen smälter i munnen precis som man önskar att den ska, menas det.

Kommer efter Fazer

Efter Fazers klassiker kommer bland annat Marabou mjölkchoklad och Tony´s Chocolonely.

– Den som föredrar mörk choklad är kanske inget fan av att chokladsmaken är relativt mild. Älskar man mjölkchoklad så är det däremot enbart njutning att bryta av en bit Marabou och låta den upplösas i munnen.

Läs mer: Coop stoppar bröd – fler matjättar kan följa 

Råvaran billigare – men fortsatt dyrt

Efter att ha rusat tidigare har kakaopriset nu kommit ner igen.

Men den som väntar sig billigare chokladpriser får tänka om.

Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur säger att det kommer att ta tid innan prisfallet syns i butikerna.

– Det är svårt att få ner priserna, även om råvaran blivit billigare, säger han till DN.

“Vi har vant oss”

Choklad har under de senaste åren varit dyrare än någonsin.

Sedan år 2020 rör det sig om en ökning på 114 procent.

Kakaon är billigare än på tre år.

Men, säger Ulf Mazur.

– Det är lätt att tro att prissänkningar bara glider igenom, men det är fortfarande kedjan som sätter priset. Det finns en risk att vi har vant oss vid en väldigt hög prisnivå på godiset.

Läs mer: Svenskar skyndar till banken – alla vill ha samma lån

Foto: Tetiana Bykovets

Text: Redaktionen