”Häpnadsväckande besked” – Grönland vänder sig till Kina

2025 04 07

USA, med president Trump i spetsen, har visat stort intresse för världens största ö, som i dag är en självstyrande del av Danmark.

Enligt Trump hotas Grönland av både Kina och Ryssland.

– Man har fartyg som seglar utanför Grönland från Ryssland, från Kina och från många andra platser. Vi kommer inte att tillåta att något inträffar som skadar världen eller USA, har han sagt till NBC News.

I samma intervju fastslog Trump att USA behöver ta full kontroll över ön.

– Det finns en god möjlighet att göra det utan militärt våld. Men jag utesluter ingenting.

Vänder sig till Kina

Nu kommer ett bakslag för Trumps expansiva planer.

Vivian Motzfeldt, utrikespolitisk ansvarig i den nya grönländska regeringen, sträcker ut handen till Kina.

I en intervju med Berlingske säger Motzfeldt att Grönland inte ska ”kolla västerut”, utan i stället öka samarbetet med Kina.

– Kina är väldigt viktigt för oss, och vi är angelägna om att stärka vårt samarbete, säger hon.

Danska TV2 beskriver uttalandet som ”häpnadsväckande”.

– Inte minst med tanke på Donald Trumps och USA:s stora intresse för landet i norr, rapporterar kanalen.

Reste till Kina

Det är oklart inom vilka områden som Grönland och Kina kan stärka sitt samarbete.

Vivian Motzfeldt reste till Kina 2023. Där träffade hon landets dåvarande biträdande handelsminister och biträdande utrikesminister.

– Mötet beskrevs som en succé. Det handlade bland annat om samarbete kring fiske och turism, rapporterar TV2.

Därför ökar Kinas intresse

Arktis, inklusive Grönland, är rikt på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse. I takt med att isarna smälter på grund av klimatförändringar växer också nya sjöfartsrutter fram, vilket minskar restiden från Europa, Asien och USA.

Det har lett till att Kina också börjat intressera sig för Arktis, vilket den amerikanska militären målat upp som ett hot mot hela den regionala stabiliteten.

Foto: rhk111

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen