”Häpnadsväckande besked” – Grönland vänder sig till Kina

2025 04 07

USA, med president Trump i spetsen, har visat stort intresse för världens största ö, som i dag är en självstyrande del av Danmark.

Enligt Trump hotas Grönland av både Kina och Ryssland.

– Man har fartyg som seglar utanför Grönland från Ryssland, från Kina och från många andra platser. Vi kommer inte att tillåta att något inträffar som skadar världen eller USA, har han sagt till NBC News.

I samma intervju fastslog Trump att USA behöver ta full kontroll över ön.

– Det finns en god möjlighet att göra det utan militärt våld. Men jag utesluter ingenting.

Vänder sig till Kina

Nu kommer ett bakslag för Trumps expansiva planer.

Vivian Motzfeldt, utrikespolitisk ansvarig i den nya grönländska regeringen, sträcker ut handen till Kina.

I en intervju med Berlingske säger Motzfeldt att Grönland inte ska ”kolla västerut”, utan i stället öka samarbetet med Kina.

– Kina är väldigt viktigt för oss, och vi är angelägna om att stärka vårt samarbete, säger hon.

Danska TV2 beskriver uttalandet som ”häpnadsväckande”.

– Inte minst med tanke på Donald Trumps och USA:s stora intresse för landet i norr, rapporterar kanalen.

Reste till Kina

Det är oklart inom vilka områden som Grönland och Kina kan stärka sitt samarbete.

Vivian Motzfeldt reste till Kina 2023. Där träffade hon landets dåvarande biträdande handelsminister och biträdande utrikesminister.

– Mötet beskrevs som en succé. Det handlade bland annat om samarbete kring fiske och turism, rapporterar TV2.

Därför ökar Kinas intresse

Arktis, inklusive Grönland, är rikt på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse. I takt med att isarna smälter på grund av klimatförändringar växer också nya sjöfartsrutter fram, vilket minskar restiden från Europa, Asien och USA.

Det har lett till att Kina också börjat intressera sig för Arktis, vilket den amerikanska militären målat upp som ett hot mot hela den regionala stabiliteten.

Foto: rhk111

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Ryska broar sprängs i luften

2026 07 08

Under det senaste dygnet har fyra broar sprängts i luften av ukrainska attacker.

Samtliga broar i regionen Belgorod.

Syftet med attackerna är att skära av försörjningsvägarna till de ryska styrkorna i ockuperade Kharkiv, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Missil har slagit ner

En missil träffade en bro i Kolykhalino och skar på så sätt av vägen till flera samhällen vid gränsen till Ukraina.

Ytterligare tre broar har under det senaste dygnet förstörts i ukrainska attacker.

– Uppenbarligen försöker fienden störa logistiken hos våra enheter, som nu aktivt genomför offensiva operationer i Charkivregionen, uppger ryska myndigheter, enligt tidningen.

Intensifierat attackerna

Ukraina har den senaste tiden förstört flera broar i områdena som förser den ryska armén med materiel och förnödenheter.

– Målet är transportleder genom vilka den ryska armén överför personal, vapen och ammunition, framhåller Ukrainas generalstab, enligt tidningen.

Samtidigt slår också ukrainarna direkt mot den ryska stridsförmågan.

Under onsdagen kommer ytterligare en rapport om en fullträff.

Ett ryskt stridsflyg har skjutits ner i luften, enligt Ukrainas flygvapen.

– Goda nyheter från flygvapnet! Idag eliminerade vi ännu en rysk flygterrorist, uppger militären i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Flyghangarer attackerade

Den senaste veckan har flera ryska stridsflyg slagits ut i attacker mot flyganläggningar

– Inga hangarer är säkra. Ukrainas säkerhetstjänst krossar ryska flygbaser på Krym och träffar jetplan och drönare, rapporterade Kyiv Post i förra veckan efter en ukrainsk attack.

Läs också: Rysk flygbas under attack

Sju stridsflyg förstördes

Flera flygbaser har varit måltavla för attacker den senaste veckan.

Ibland har flera flygplan eliminerats i ett och samma anfall.

– Attacken förstörde minst sju ryska stridsflygplan samt träffade drönarhangarer, uppgav tidningen i samband med förra veckans attack.

Läs också: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Arkivfoto: E. Kypreos

Text: Redaktionen