Här är orsaken till att Sverige inte bör utvecklas som Europa

2021 07 16

På flera håll i Europa ökar nu smittan men statsepidemiolog Anders Tegnell tror inte att Sverige kommer att drabbas av samma utveckling.

Det är den fruktade och mer smittsamma deltavarianten som ligger bakom den negativa utvecklingen i en rad länder där det på mycket kort tid vänt från ett positivt läge till mångdubbelt fler smittade och ökat tryck på sjukvården.

Storbritannien och Nederländerna är exempel på länder där läget såg väldigt ljust ut och där man andades ut. Storbritannien hade mindre än 2 000 nya fall per dag vilket var lägsta smittspridningen sedan september förra året redovisar DN och dessutom en av världens bästa vaccinationstäckningar. Men på kort tid vände allt och nu i veckan har landet drabbats av högsta dödstalen per dygn sedan april och över 30 000 nya fall per dag.

Här är anledningen

Men Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell tror inte att Sverige kommer att drabbas av liknande problem uppger Anders Tegnell till DN och här är de argument som Anders Tegnell framhåller.

▪ I nuläget finns inga signaler i Sverige som tyder på det.

▪ Sverige har kvar de viktigaste rekommendationerna:

▪Hålla avstånd

▪Stanna hemma när man är sjuk

▪Jobba hemifrån.

▪Nattklubbarna hålls fortsatt stängda i Sverige

▪I Sverige är vaccinationstäckningen jämn bland olika grupper och på olika platser

Anders Tegnell konstaterar emellertid att om och när den positiva utvecklingen väl vänder så kan det svänga i väldigt rask takt.

– Det är en erfarenhet som man får säga att vi har, det går väldigt fort när smittan väl ökar. Det har vi även sett här i tidigare faser, säger Anders Tegnell till DN.

ANALYS  

Det är med andra ord mycket viktigt att följa statistiken noga. Om den positiva utvecklingen vänder och antalet smittfall ökar snabbt så kan det innebära att den utveckling som setts i Europa även kommit till Sverige. I ett sådant läge så kan regeringen kalibrera och försöka bromsa det hela med hjälp av nya restriktioner.

Det allra, allra viktigaste som hela svenska folket kan göra är i enlighet med Folkhälsomyndighetens riktlinjer följande tre saker.

✅ 1, Se till att vaccinera dig

✅ 2, Fortsätt att hålla distansen till andra

✅ 3, Stanna hemma vid sjukdom

[yop_poll id="362"]
4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen