Här är orsaken till att Sverige inte bör utvecklas som Europa

2021 07 16

På flera håll i Europa ökar nu smittan men statsepidemiolog Anders Tegnell tror inte att Sverige kommer att drabbas av samma utveckling.

Det är den fruktade och mer smittsamma deltavarianten som ligger bakom den negativa utvecklingen i en rad länder där det på mycket kort tid vänt från ett positivt läge till mångdubbelt fler smittade och ökat tryck på sjukvården.

Storbritannien och Nederländerna är exempel på länder där läget såg väldigt ljust ut och där man andades ut. Storbritannien hade mindre än 2 000 nya fall per dag vilket var lägsta smittspridningen sedan september förra året redovisar DN och dessutom en av världens bästa vaccinationstäckningar. Men på kort tid vände allt och nu i veckan har landet drabbats av högsta dödstalen per dygn sedan april och över 30 000 nya fall per dag.

Här är anledningen

Men Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell tror inte att Sverige kommer att drabbas av liknande problem uppger Anders Tegnell till DN och här är de argument som Anders Tegnell framhåller.

▪ I nuläget finns inga signaler i Sverige som tyder på det.

▪ Sverige har kvar de viktigaste rekommendationerna:

▪Hålla avstånd

▪Stanna hemma när man är sjuk

▪Jobba hemifrån.

▪Nattklubbarna hålls fortsatt stängda i Sverige

▪I Sverige är vaccinationstäckningen jämn bland olika grupper och på olika platser

Anders Tegnell konstaterar emellertid att om och när den positiva utvecklingen väl vänder så kan det svänga i väldigt rask takt.

– Det är en erfarenhet som man får säga att vi har, det går väldigt fort när smittan väl ökar. Det har vi även sett här i tidigare faser, säger Anders Tegnell till DN.

ANALYS  

Det är med andra ord mycket viktigt att följa statistiken noga. Om den positiva utvecklingen vänder och antalet smittfall ökar snabbt så kan det innebära att den utveckling som setts i Europa även kommit till Sverige. I ett sådant läge så kan regeringen kalibrera och försöka bromsa det hela med hjälp av nya restriktioner.

Det allra, allra viktigaste som hela svenska folket kan göra är i enlighet med Folkhälsomyndighetens riktlinjer följande tre saker.

✅ 1, Se till att vaccinera dig

✅ 2, Fortsätt att hålla distansen till andra

✅ 3, Stanna hemma vid sjukdom

[yop_poll id="362"]
24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen