Här är partiledarna som duellerar mot varandra ikväll + ämnen

2021 10 12

I kväll är det dags för stor TV-debatt mellan partiledarna och nu är det klart vilka som möts i ämnesduellerna

Med mindre än ett år till valet drabbar partiledarna ikväll samman i TV2 där de ska debattera fyra olika ämnen.

Möts i dueller

På agendan står jobben, klimatet, skolan och kriminaliteten och om alla ämnen får lika mycket tid var så blir det 30 minuter per ämne.

Det ska även blir fyra olika dueller och här är partiledarna som möts:

Klimatet: Per Bolund (MP) möter Nyamko Sabuni (L)

Jobben: Stefan Löfven (S) möter Ulf Kristersson (M)

Skolan: Nooshi Dadgostar (V) möter Jimmie Åkesson (SD)

Kriminaliteten: Ebba Busch (KD) möter Annie Lööf (C)

Enligt uppgift från SVT kommer lär det bli en hel del fokus på partiernas olika budgetförslag.

ANALYS

Svensk politik är hetare än hetast just nu och det är till och med möjligt att landet går mot ännu en regeringskris senare i år. I kvällens debatt blir det extra spännande att hålla ögonen på följande:

Nooshi Dadgostar (V): Kan hon fortsätta sin framgångsvåg och hur ska hon hantera att Centern inte vill samarbeta.

Per Bolund (MP): Partiet ligger farligt nära spärren och det blir intressant att se om retoriken skärps i klimatfrågan.

Stefan Löfven (S): Statsministern är på väg bort från svensk politik och kanske känner han sig friare att gasa på för fullt ikväll.

Annie Lööf (C): Är vågmästare i flera mätningar och det blir intressant att se i vilken utsträckning hon kanske håller med Moderaterna ikväll.

Nyamko Sabuni (L): Partiet är i behov av en stor game-changer. Kanske kommer den i kväll.

Ulf Kristersson (M): M-ledaren kan vänta sig attacker där färgen brun nämns och frågan är om han behåller sitt vanliga lugn eller om det blir blixt och dunder.

Ebba Busch (KD): Partiet hänger farligt nära spärren och är ett av de partier som är i behov av att synas extra mycket ikväll.

Jimmie Åkesson (SD): Det blir spännande att se hur samspelt SD är ikväll med M och KD och hur SD-ledaren reagerar på möjliga attacker från vänstersidan.

[yop_poll id="755"]

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen