Här är partiledarna som duellerar mot varandra ikväll + ämnen

2021 10 12

I kväll är det dags för stor TV-debatt mellan partiledarna och nu är det klart vilka som möts i ämnesduellerna

Med mindre än ett år till valet drabbar partiledarna ikväll samman i TV2 där de ska debattera fyra olika ämnen.

Möts i dueller

På agendan står jobben, klimatet, skolan och kriminaliteten och om alla ämnen får lika mycket tid var så blir det 30 minuter per ämne.

Det ska även blir fyra olika dueller och här är partiledarna som möts:

Klimatet: Per Bolund (MP) möter Nyamko Sabuni (L)

Jobben: Stefan Löfven (S) möter Ulf Kristersson (M)

Skolan: Nooshi Dadgostar (V) möter Jimmie Åkesson (SD)

Kriminaliteten: Ebba Busch (KD) möter Annie Lööf (C)

Enligt uppgift från SVT kommer lär det bli en hel del fokus på partiernas olika budgetförslag.

ANALYS

Svensk politik är hetare än hetast just nu och det är till och med möjligt att landet går mot ännu en regeringskris senare i år. I kvällens debatt blir det extra spännande att hålla ögonen på följande:

Nooshi Dadgostar (V): Kan hon fortsätta sin framgångsvåg och hur ska hon hantera att Centern inte vill samarbeta.

Per Bolund (MP): Partiet ligger farligt nära spärren och det blir intressant att se om retoriken skärps i klimatfrågan.

Stefan Löfven (S): Statsministern är på väg bort från svensk politik och kanske känner han sig friare att gasa på för fullt ikväll.

Annie Lööf (C): Är vågmästare i flera mätningar och det blir intressant att se i vilken utsträckning hon kanske håller med Moderaterna ikväll.

Nyamko Sabuni (L): Partiet är i behov av en stor game-changer. Kanske kommer den i kväll.

Ulf Kristersson (M): M-ledaren kan vänta sig attacker där färgen brun nämns och frågan är om han behåller sitt vanliga lugn eller om det blir blixt och dunder.

Ebba Busch (KD): Partiet hänger farligt nära spärren och är ett av de partier som är i behov av att synas extra mycket ikväll.

Jimmie Åkesson (SD): Det blir spännande att se hur samspelt SD är ikväll med M och KD och hur SD-ledaren reagerar på möjliga attacker från vänstersidan.

[yop_poll id="755"]

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen