Här är partiledarna som duellerar mot varandra ikväll + ämnen

2021 10 12

I kväll är det dags för stor TV-debatt mellan partiledarna och nu är det klart vilka som möts i ämnesduellerna

Med mindre än ett år till valet drabbar partiledarna ikväll samman i TV2 där de ska debattera fyra olika ämnen.

Möts i dueller

På agendan står jobben, klimatet, skolan och kriminaliteten och om alla ämnen får lika mycket tid var så blir det 30 minuter per ämne.

Det ska även blir fyra olika dueller och här är partiledarna som möts:

Klimatet: Per Bolund (MP) möter Nyamko Sabuni (L)

Jobben: Stefan Löfven (S) möter Ulf Kristersson (M)

Skolan: Nooshi Dadgostar (V) möter Jimmie Åkesson (SD)

Kriminaliteten: Ebba Busch (KD) möter Annie Lööf (C)

Enligt uppgift från SVT kommer lär det bli en hel del fokus på partiernas olika budgetförslag.

ANALYS

Svensk politik är hetare än hetast just nu och det är till och med möjligt att landet går mot ännu en regeringskris senare i år. I kvällens debatt blir det extra spännande att hålla ögonen på följande:

Nooshi Dadgostar (V): Kan hon fortsätta sin framgångsvåg och hur ska hon hantera att Centern inte vill samarbeta.

Per Bolund (MP): Partiet ligger farligt nära spärren och det blir intressant att se om retoriken skärps i klimatfrågan.

Stefan Löfven (S): Statsministern är på väg bort från svensk politik och kanske känner han sig friare att gasa på för fullt ikväll.

Annie Lööf (C): Är vågmästare i flera mätningar och det blir intressant att se i vilken utsträckning hon kanske håller med Moderaterna ikväll.

Nyamko Sabuni (L): Partiet är i behov av en stor game-changer. Kanske kommer den i kväll.

Ulf Kristersson (M): M-ledaren kan vänta sig attacker där färgen brun nämns och frågan är om han behåller sitt vanliga lugn eller om det blir blixt och dunder.

Ebba Busch (KD): Partiet hänger farligt nära spärren och är ett av de partier som är i behov av att synas extra mycket ikväll.

Jimmie Åkesson (SD): Det blir spännande att se hur samspelt SD är ikväll med M och KD och hur SD-ledaren reagerar på möjliga attacker från vänstersidan.

[yop_poll id="755"]

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen