Här är polisens bild på dömda knivmördaren – Larm i hela regionen

2021 10 09

Polisen vill att allmänheten ringer 112 om man  ser mannen på bilden, Anders Oom, 38 år.

Polisen vädjar om tips i jakten på den dömda knivmördaren som rymt från rättspsyk i Göteborg.

– Är det någon som har information eller tips om den eftersökte ska man ringa polisen på 114 14. Ser man den eftersökte mannen ska man ringa 112, säger Göteborgpolisen till GP. Knivmördaren kan vara farlig uppger Aftonbladet.

Farligaste mannen polisen mött

– Han är den farligaste mannen jag mött under mina år som polis, säger en polis som mött honom i tjänsten, rapporterar GP.

Många grova brott

Knivmördaren rymde kring klockan 15 idag och han har enligt GP bland annat begått följande dåd:

🔺 Mördade en kvinna med över 50 knivhugg.

🔺 Misshandlade en man grovt med sparkar och slag mot kroppen och huvudet. En stor del av våldet skall ha skett när offret låg försvarslös på golvet.

🔺 Knivhögg en man i huvudet, ansiktet och ryggen.

Mamman till kvinnan Sandra som mördades säger till Expressen att hon är chockad och rädd.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtinfarkt när jag fick veta det. Det är inte klokt. Han är ju livsfarlig.  Man vet inte var man ska ta vägen. När mörkret faller vet jag inte vad jag ska göra. Det är då det otäcka kommer, säger mamman till tidningen.

Var ute på ärendet på stan

Knivmördaren är enligt GP i 40-årsåldern men det var inte från rättspsyk som han rymde. Istället skedde rymningen när han var ute på ett ärende i stan, enligt polisen.

Massiv polisjakt pågår

– Vi söker efter honom och varenda polis i stan har det här ärendet under lupp nu, säger Anders Wennergren vid Polisregion Väst till GP.

– Alla patruller i hela Göteborg är utlarmade för detta. Vi söker på olika adresser, säger Peter Adlersson på polisen till Aftonbladet.

Allvarlig psykisk störning

Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som mannen rymt ifrån, bekräftar man att en person har avvikit.

– Vi kan bekräfta att en person avvikit i dag på eftermiddagen. Polisen är inkopplad, säger presskommunikatör Ingrid Fredriksson vid Sahlgrenska till GP.

Rymlingen har ett mycket allvarligt förflutet och närmare 40 punkter i belastningsregistret enligt tidningen.

Labil och oberäknelig

I samband med att hanknivmördade en kvinna till döds i Göteborg så fastslogs det i en rättspsykiatrisk undersökning att han led av en allvarlig psykisk störning. 

Expressen uppger att mannen i en personutredning av Kriminalvården tidigare beskrivits som ”oberäknelig både för kända och okända personer”, ”labil i sina handlingar” och ”inte mottaglig för hjälp”.


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen