Här är polisens bild på dömda knivmördaren – Larm i hela regionen

2021 10 09

Polisen vill att allmänheten ringer 112 om man  ser mannen på bilden, Anders Oom, 38 år.

Polisen vädjar om tips i jakten på den dömda knivmördaren som rymt från rättspsyk i Göteborg.

– Är det någon som har information eller tips om den eftersökte ska man ringa polisen på 114 14. Ser man den eftersökte mannen ska man ringa 112, säger Göteborgpolisen till GP. Knivmördaren kan vara farlig uppger Aftonbladet.

Farligaste mannen polisen mött

– Han är den farligaste mannen jag mött under mina år som polis, säger en polis som mött honom i tjänsten, rapporterar GP.

Många grova brott

Knivmördaren rymde kring klockan 15 idag och han har enligt GP bland annat begått följande dåd:

🔺 Mördade en kvinna med över 50 knivhugg.

🔺 Misshandlade en man grovt med sparkar och slag mot kroppen och huvudet. En stor del av våldet skall ha skett när offret låg försvarslös på golvet.

🔺 Knivhögg en man i huvudet, ansiktet och ryggen.

Mamman till kvinnan Sandra som mördades säger till Expressen att hon är chockad och rädd.

– Det kändes som att jag skulle få en hjärtinfarkt när jag fick veta det. Det är inte klokt. Han är ju livsfarlig.  Man vet inte var man ska ta vägen. När mörkret faller vet jag inte vad jag ska göra. Det är då det otäcka kommer, säger mamman till tidningen.

Var ute på ärendet på stan

Knivmördaren är enligt GP i 40-årsåldern men det var inte från rättspsyk som han rymde. Istället skedde rymningen när han var ute på ett ärende i stan, enligt polisen.

Massiv polisjakt pågår

– Vi söker efter honom och varenda polis i stan har det här ärendet under lupp nu, säger Anders Wennergren vid Polisregion Väst till GP.

– Alla patruller i hela Göteborg är utlarmade för detta. Vi söker på olika adresser, säger Peter Adlersson på polisen till Aftonbladet.

Allvarlig psykisk störning

Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som mannen rymt ifrån, bekräftar man att en person har avvikit.

– Vi kan bekräfta att en person avvikit i dag på eftermiddagen. Polisen är inkopplad, säger presskommunikatör Ingrid Fredriksson vid Sahlgrenska till GP.

Rymlingen har ett mycket allvarligt förflutet och närmare 40 punkter i belastningsregistret enligt tidningen.

Labil och oberäknelig

I samband med att hanknivmördade en kvinna till döds i Göteborg så fastslogs det i en rättspsykiatrisk undersökning att han led av en allvarlig psykisk störning. 

Expressen uppger att mannen i en personutredning av Kriminalvården tidigare beskrivits som ”oberäknelig både för kända och okända personer”, ”labil i sina handlingar” och ”inte mottaglig för hjälp”.


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen