Här är polisens nya lista över Sveriges utsatta områden

2021 10 18

Polisen kommer inom kort att uppdatera listan över Sveriges utsatta områden – tre nya områden förs upp på listan och två gamla områden får lämna.

Det uppger Sverigs Radio som redan en dryg månad innan polisen går ut med den nya listan, som uppdateras vartannat år, kan tala om hur listan förändras.

Tre nya områden

2015 började polisen lista vilka områden i Sverige där kriminaliteten är särskilt allvarlig och det handlar om hela 60-talet olika platser runt om i landet. Enligt Ekot förs nu tre nya områden upp på listan – Grantorp/Visättra i Flemingsberg och Fisksätra i Nacka klassas som nya utsatta områden samtidigt som Valsta i Sigtuna klassas som nytt riskområde.

Två lämnar listan

Samtidigt får två gamla områden lämna listan – Rannebergen i Göteborg och Klockaretorpet i Norrköping.

Ytterligare tre områden ändras från särskilt utsatt område till den mildare kategorin riskområde. Det är enligt Ekot Karlslund i Landskrona, Araby i Växjö och ett område kring Tynnered i Göteborg. Detta skulle preliminärt innebära att polisens lista över utsatta områden i Sverige uppdateras i enlighet med listan nedan. Definitivt besked kommer från polisen om drygt en månad.

Särskilt utsatta områden

Stockholmsområdet

Alby, Botkyrka

Fittja, Botkyrka

Hallunda/Norsborg, Botkyrka

Husby, Stockholm

Rinkeby/Tensta, Stockholm

Göteborg

Hammarkullen, Göteborg

Bergsjön, Göteborg

Biskopsgården, Göteborg

Hjällbo, Göteborg

Lövgärdet, Göteborg

Tynnered/Grevgården/Opaltorget, Västra Frölunda (Tynnered kommer att flyttas ned)

Malmö

Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Malmö

Rosengård söder om Amiralsgatan, Malmö

Södra Sofielund (Seved), Malmö

Övriga Sverige

Vivalla, Örebro

Gottsunda, Uppsala

Ronna/Geneta/Lina, Södertälje

Araby, Växjö (kommer att flyttas ned)

Karlslund, Landskrona (kommer att flyttas ned)

Hässleholmen/Hulta, Borås

Norrby, Borås

Skäggetorp, Linköping

Utsatta områden

Stockholmsområdet

NY Grantorp/Visättra i Flemingsberg

NY Fisksätra i Nacka

Skogås, Huddinge

Vårby, Huddinge

Älvsjö/Solberga, Stockholm

Brandbergen, Haninge

Bredäng, Stockholm

Hagsätra/Rågsved, Stockholm

Hässelby/Vällingby, Stockholm

Sångvägen, Järfälla

Termovägen, Järfälla

Vårberg, Stockholm

Östberga, Stockholm

Jordbro, Haninge

Storvreten/Tumba

Göteborg

Hisings Backa, Göteborg

Edsberg, Sollentuna

Malmö

Inga områden

Övriga Sverige

Fröslunda, Eskilstuna

Lagersberg, Eskilstuna

Navestad, Norrköping

Andersberg, Halmstad

Bäckby, Västerås

Charlottesborg, Kristianstad

Finnsta, Upplands Bro

Gamlegården, Kristianstad

Råslätt, Jönköping

Skiftinge, Eskilstuna

Kronogården/Lextorp/Sylte, Trollhättan

Riskområden

Stockholmsområdet

NY Valsta i Sigtuna

Tureberg, Sollentuna

Rissne/Hallonbergen, Sundbyberg (tidigare UO)

Göteborg

Gårdsten, Göteborg (tidigare (SUO)

Malmö

Holma/Kroksbäck/Bellevuegården, Malmö

Övriga Sverige

Oxhagen/Varberga, Örebro Söder, Helsingborg

Tjärna Ängar, Borlänge

Dalhem/Drottninghög/ Fredriksdal, Helsingborg Fornhöjden, Södertälje (tidigare UO)

Hovsjö, Södertälje (Tidigare UO)

Lämnar listan

Rannebergen, Göteborg

Klockaretorpet, Norrköping

Foto: Polisen Norrmalm, FB

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen