Här är SD:s regeringsbesked inför 2022

2021 05 09

Ödmjukhet, tillit och respektfullt samarbete var nyckelord när SD:s partiledning idag gav besked om sin inställning i regeringsfrågan 2022.

– Det är alldeles för tidigt att innan svenska folket gått till val redan nu börja tala i termer om ultimativa krav om hur regeringar ska se ut, hur statsrådsposter ska fördelas, vilka specifika avtal som behöver finnas mellan olika partier som ska ingå i ett framtida regeringsunderlag och under vilka villkor man är beredd att samarbeta, inledde partiledare Jimmie Åkesson presskonferensen.

– Sverige har riktigt allvarliga problem framhöll Jimmie och räknade upp kriminaliteten, segregationen, invandringen, integrationen, arbetslösheten och välfärden. Insikten om dessa allvarliga problem måste ligga i botten när vi hanterar frågan om hur en regering bör se ut efter nästa val, betonade Jimmie.

– Därför är det med respekt för den insikten som jag vill signalera att vi tar regeringsfrågan på största allvar och kommer hantera den utifrån det, säger SD-ledaren. Han förklarade att ett samarbete mellan partier som delar samma problemanalys måste bygga på följande:

✅ Kompromissvilja

✅ Respekt för att olikheter finns

✅ Tillit till att man är överens om att Sverige ska göras bättre

– Vi kommer göra allt vi kan för att vara en god samarbetspartner som håller fast vid överenskommelser. Vår ambition är inte att skapa oreda och kaos. Tvärtom, vi vill vara en konstruktiv och central partner som man kan lita på. Vårt ingångsvärde är att de partier som tillsammans avser rösta fram en statsministerkandidat bör gå in i ett samarbete på lika villkor - där inflytandet fördelas utifrån varje partis storlek. Statsrådsposter har aldrig varit ett självändamål för oss. Det avgörande är politiskt innehåll och inriktning, säger Jimmie Åkesson.

SD betonade även att om man inte ingår i regeringen så ställer det extra höga krav på ett förtroendefullt samarbete. Jimmie (SD) underströk att Sverige skulle vara förtjänt av en majoritetsregering vilket skulle öka reformkraften betydligt. Han tog januariavtalet som ett varnande exempel på motsatsen.

ANALYS

SD:s besked är exakt det besked som på bästa sätt främjar ett framtida M-KD-SD-samarbete med möjlig medverkan av L. Inga hårda krav, inga tuffa ord och inga negativa ingångsvärden gentemot de tilltänkta samarbetspartierna.

Istället var ödmjukhet, tillit och respekt ingångsvärdet i SD-ledarens besked om ett framtida samarbete med i första hand M och KD. Jimmies besked idag ökar sannolikheten för att ett eventuellt M-KD-SD-styre med möjlig medverkan av Liberalerna blir framgångsrikt. Det var även ett välkommet besked för M och KD men en besvikelse för de som möjligen hade väntat sig en rad strama krav vilket hade försämrat partiernas chans till samarbete. Sammantaget ökar dagens SD-besked även sannolikheten för M-KD-SD och eventuellt L att vinna valet 2022 eftersom det fokuserar på samarbete och respekt för partiernas olikheter.

[yop_poll id="12"]

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen