JUST NU: Här är svenska folkets fem vanligaste dödsorsaker

2022 06 22

Den obehagliga fem-i-topp-listan över Sveriges vanligaste dödsorsaker visar att coronaviruset kommer på femte plats.

Det finns med andra ord hela fyra andra dödsorsaker som är vanligare konstaterar Socialstyrelsen som idag går ut med den nya dödsorsakslistan.

Listan gäller svenska folket för det senaste registrerade året, det vill säga 2021.

Positiva dödsnyheter

Även en hemsk lista som fem-i-topp-listan för dödsorsaker bjuder på positiva nyheter för 2021.

Dödstalen i Sverige har nämligen sjunkit under flera år i rad – förutom för 2020 då pandemin bidrog till att den nedåtgående trenden tillfälligt bröts.

Men Socialstyrelsen konstaterar glädjande nog att 2021 vände dödligheten åter nedåt igen. Totalt dog cirka 92 100 personer i Sverige i fjol jämfört med 98 200 under 2020.

Covid-19 sjunker på listan

Covid-19 tappar två placeringar på den nya dödslistan.

Bland män var covid-19 fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken, medan sjukdomen kom först på sjunde plats bland kvinnor. Sammanlagt dog 5 319 personer av covid-19 under 2021.
– Det betyder att covid-19 var den femte största dödsorsaken efter att ha varit den tredje största under 2020, säger Staffan Khan som är statistiker på Socialstyrelsen.

Dödlighet bland barn

En annan positiv nyhet är att dödligheten bland barn i Sverige minskar.

Under 2021 avled cirka 210 barn under sitt första levnadsår vilket kan jämföras med cirka 320 barn år 1997.

I statistiken märks bland annat att antalet barn som dött av plötslig spädbarnsdöd sjunkit från 34 till 9 barn.

Vanligaste dödsorsaken

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdomar.

Men samtidigt har en allt bättre utveckling avseende just hjärt- och kärlsjukdomar påverkat dödligheten bland svenska folket i en positiv riktning under många år.

– Den främsta förklaringen till att dödligheten minskat under en följd av år är att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.
Omkring 27 500 personer dog av hjärt- och kärlsjukdomar under 2021 och den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, ledde till drygt 23 000 dödsfall.

Skillnader mellan män och kvinnor

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar är den tredje största gruppen av dödsorsaker bland kvinnor. Samtidigt är  ”Yttre orsaker”, som till exempel olyckor, mord och självmord, den fjärde vanligaste dödsorsaken bland män men först den sjunde vanligaste bland kvinnor.

Fler självmord bland män

Antalet självmord är mycket högre inom den manliga delen av befolkningen jämfört med den kvinnliga. De preliminära siffrorna för 2021 visar att av de 1 226 personer som tog sitt eget liv var 873 män och 353 kvinnor.

Jämfört med 2022 är det en uppgång från 1 168 personer till 1 226.
– Vi kan se att självmord bland män har gått ned på lång sikt men det är ändå mer än dubbelt så vanligt än bland kvinnor, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.

– I åldern 20-29 år har vi också sett en viss uppgång på senare år, säger han och poängterar att det råder eftersläpning när det gäller siffrorna över självmord.

Stora regionala skillnader

Det skiljer sig inte bara åt när det gäller kvinnor och män utan även rörande olika delar av landet.

Hjärt- och kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak och den vanligaste varianten av hjärt- och kärlsjukdomar är så kallad ischemisk hjärtsjukdom och där är de geografiska skillnaderna betydande.

Dödligheten är hela 94 procent högre i Region Norrbotten jämfört med Region Stockholm.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, till exempel socioekonomiska faktorer, säger Staffan Khan.

Fem-i-topp över Sveriges vanligaste dödsorsaker 2021

1, Hjärt- och kärlsjukdomar
2, Tumörer
3, Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
4, Sjukdomar i nervsystemet
5, Covid-19

Foto: N Sillman

Text: Redaktionen


29 sep 26

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak 

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        28 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      7     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       22  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           6    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    17   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 sep 26

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds 

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen