JUST NU: Här är svenska folkets fem vanligaste dödsorsaker

2022 06 22

Det finns med andra ord hela fyra andra dödsorsaker som är vanligare konstaterar Socialstyrelsen som idag går ut med den nya dödsorsakslistan.

Listan gäller svenska folket för det senaste registrerade året, det vill säga 2021.

Positiva dödsnyheter

Även en hemsk lista som fem-i-topp-listan för dödsorsaker bjuder på positiva nyheter för 2021.

Dödstalen i Sverige har nämligen sjunkit under flera år i rad – förutom för 2020 då pandemin bidrog till att den nedåtgående trenden tillfälligt bröts.

Men Socialstyrelsen konstaterar glädjande nog att 2021 vände dödligheten åter nedåt igen. Totalt dog cirka 92 100 personer i Sverige i fjol jämfört med 98 200 under 2020.

Covid-19 sjunker på listan

Covid-19 tappar två placeringar på den nya dödslistan.

Bland män var covid-19 fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken, medan sjukdomen kom först på sjunde plats bland kvinnor. Sammanlagt dog 5 319 personer av covid-19 under 2021.
– Det betyder att covid-19 var den femte största dödsorsaken efter att ha varit den tredje största under 2020, säger Staffan Khan som är statistiker på Socialstyrelsen.

Dödlighet bland barn

En annan positiv nyhet är att dödligheten bland barn i Sverige minskar.

Under 2021 avled cirka 210 barn under sitt första levnadsår vilket kan jämföras med cirka 320 barn år 1997.

I statistiken märks bland annat att antalet barn som dött av plötslig spädbarnsdöd sjunkit från 34 till 9 barn.

Vanligaste dödsorsaken

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdomar.

Men samtidigt har en allt bättre utveckling avseende just hjärt- och kärlsjukdomar påverkat dödligheten bland svenska folket i en positiv riktning under många år.

– Den främsta förklaringen till att dödligheten minskat under en följd av år är att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.
Omkring 27 500 personer dog av hjärt- och kärlsjukdomar under 2021 och den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, ledde till drygt 23 000 dödsfall.

Skillnader mellan män och kvinnor

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar är den tredje största gruppen av dödsorsaker bland kvinnor. Samtidigt är  ”Yttre orsaker”, som till exempel olyckor, mord och självmord, den fjärde vanligaste dödsorsaken bland män men först den sjunde vanligaste bland kvinnor.

Fler självmord bland män

Antalet självmord är mycket högre inom den manliga delen av befolkningen jämfört med den kvinnliga. De preliminära siffrorna för 2021 visar att av de 1 226 personer som tog sitt eget liv var 873 män och 353 kvinnor.

Jämfört med 2022 är det en uppgång från 1 168 personer till 1 226.
– Vi kan se att självmord bland män har gått ned på lång sikt men det är ändå mer än dubbelt så vanligt än bland kvinnor, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.

– I åldern 20-29 år har vi också sett en viss uppgång på senare år, säger han och poängterar att det råder eftersläpning när det gäller siffrorna över självmord.

Stora regionala skillnader

Det skiljer sig inte bara åt när det gäller kvinnor och män utan även rörande olika delar av landet.

Hjärt- och kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak och den vanligaste varianten av hjärt- och kärlsjukdomar är så kallad ischemisk hjärtsjukdom och där är de geografiska skillnaderna betydande.

Dödligheten är hela 94 procent högre i Region Norrbotten jämfört med Region Stockholm.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, till exempel socioekonomiska faktorer, säger Staffan Khan.

Fem-i-topp över Sveriges vanligaste dödsorsaker 2021

1, Hjärt- och kärlsjukdomar
2, Tumörer
3, Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
4, Sjukdomar i nervsystemet
5, Covid-19

Foto: N Sillman

Text: Redaktionen

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen