JUST NU: Här är svenska folkets fem vanligaste dödsorsaker

2022 06 22

Det finns med andra ord hela fyra andra dödsorsaker som är vanligare konstaterar Socialstyrelsen som idag går ut med den nya dödsorsakslistan.

Listan gäller svenska folket för det senaste registrerade året, det vill säga 2021.

Positiva dödsnyheter

Även en hemsk lista som fem-i-topp-listan för dödsorsaker bjuder på positiva nyheter för 2021.

Dödstalen i Sverige har nämligen sjunkit under flera år i rad – förutom för 2020 då pandemin bidrog till att den nedåtgående trenden tillfälligt bröts.

Men Socialstyrelsen konstaterar glädjande nog att 2021 vände dödligheten åter nedåt igen. Totalt dog cirka 92 100 personer i Sverige i fjol jämfört med 98 200 under 2020.

Covid-19 sjunker på listan

Covid-19 tappar två placeringar på den nya dödslistan.

Bland män var covid-19 fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken, medan sjukdomen kom först på sjunde plats bland kvinnor. Sammanlagt dog 5 319 personer av covid-19 under 2021.
– Det betyder att covid-19 var den femte största dödsorsaken efter att ha varit den tredje största under 2020, säger Staffan Khan som är statistiker på Socialstyrelsen.

Dödlighet bland barn

En annan positiv nyhet är att dödligheten bland barn i Sverige minskar.

Under 2021 avled cirka 210 barn under sitt första levnadsår vilket kan jämföras med cirka 320 barn år 1997.

I statistiken märks bland annat att antalet barn som dött av plötslig spädbarnsdöd sjunkit från 34 till 9 barn.

Vanligaste dödsorsaken

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdomar.

Men samtidigt har en allt bättre utveckling avseende just hjärt- och kärlsjukdomar påverkat dödligheten bland svenska folket i en positiv riktning under många år.

– Den främsta förklaringen till att dödligheten minskat under en följd av år är att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.
Omkring 27 500 personer dog av hjärt- och kärlsjukdomar under 2021 och den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, ledde till drygt 23 000 dödsfall.

Skillnader mellan män och kvinnor

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar är den tredje största gruppen av dödsorsaker bland kvinnor. Samtidigt är  ”Yttre orsaker”, som till exempel olyckor, mord och självmord, den fjärde vanligaste dödsorsaken bland män men först den sjunde vanligaste bland kvinnor.

Fler självmord bland män

Antalet självmord är mycket högre inom den manliga delen av befolkningen jämfört med den kvinnliga. De preliminära siffrorna för 2021 visar att av de 1 226 personer som tog sitt eget liv var 873 män och 353 kvinnor.

Jämfört med 2022 är det en uppgång från 1 168 personer till 1 226.
– Vi kan se att självmord bland män har gått ned på lång sikt men det är ändå mer än dubbelt så vanligt än bland kvinnor, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.

– I åldern 20-29 år har vi också sett en viss uppgång på senare år, säger han och poängterar att det råder eftersläpning när det gäller siffrorna över självmord.

Stora regionala skillnader

Det skiljer sig inte bara åt när det gäller kvinnor och män utan även rörande olika delar av landet.

Hjärt- och kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak och den vanligaste varianten av hjärt- och kärlsjukdomar är så kallad ischemisk hjärtsjukdom och där är de geografiska skillnaderna betydande.

Dödligheten är hela 94 procent högre i Region Norrbotten jämfört med Region Stockholm.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, till exempel socioekonomiska faktorer, säger Staffan Khan.

Fem-i-topp över Sveriges vanligaste dödsorsaker 2021

1, Hjärt- och kärlsjukdomar
2, Tumörer
3, Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
4, Sjukdomar i nervsystemet
5, Covid-19

Foto: N Sillman

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Tidöregeringen – siffror skjuter i höjden

2026 07 28

Regerings- och Tidöpartierna har ett tufft opinionsläge inför riksdagsvalet i september.

Men nu kommer glädjebesked för regeringen som kan stärka partiernas valspurt.

Fortsätter öka

Ekonomi och arbetsmarknad är viktiga frågor för väljarna.

Nu kommer siffror som visar att arbetsmarknaden i Sverige är på väg åt rätt håll.

Antalet sysselsatta i Sverige fortsätter att öka, visar ny statistik från SCB.

I åldern 15 till 74 år ökade antalet sysselsatta med 27 000 personer i maj jämfört med motsvarande månad förra året.

Det innebär alltså att arbetslösheten minskar.

Under maj minskade arbetslösheten till 5,2 procent för personer mellan 20 och 65 år, visar statistiken.

Ökningen av antalet sysselsatta innebär att de under maj månad uppgick till 5 309 000 personer.

Många män och ännu fler kvinnor fick nytt jobb i maj.

– Sysselsättningen ökade med 15 000 kvinnor och 12 000 män, enligt SCB.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

Viktig integrationsfråga

Integrationen är också en viktig fråga inför valet, och även där kan Tidöregeringen glädja sig åt de nya siffrorna.

– Utrikes födda står för den största delen av ökningen av antalet sysselsatta med en ökning av 12 000 kvinnor och 11 000 män jämfört med maj 2025, enligt SCB.

Sysselsättningsgraden för utrikes födda ligger på 70,4 procent och är en av de viktiga integrationsfrågor som ofta diskuteras inför valet.

Bland inrikes födda är sysselsättningsgraden högre och ligger på 84,1 procent.

Den totala sysselsättningsgraden, alltså andelen sysselsatta i förhållande till befolkningen, låg på 80,4 procent i maj 2026. Det är en mycket liten ökning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande månad förra året.

Arbetslösheten var i maj månad 11,2 procent bland utrikes födda och 3,2 procent bland inrikes födda.

Såväl integrationen som sysselsättningen och ekonomin lär bli stridsfrågor när valspurten närmar sig.

I en riksdagsdebatt i juni varnade Magdalena Andersson (S) för en växande arbetslöshet bland ungdomar.

ANDRA LÄSER: Tvärvänder om Ukraina – “Trodde aldrig det skulle ske”

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Historiskt besked för SD

2026 07 28

SD kommer för första gången i partiets historia att kandidera till riksdagen, samtliga regioner och i landets alla kommuner i höstens val.

Beskedet innebär att SD och S blir de enda partierna som kandiderar överallt i årets val. Det blir också första gången sedan 2010 som ett annat parti än Socialdemokraterna kandiderar överallt i hela landet. 

”Historisk milstolpe”

Sverigedemokraterna beskriver utvecklingen som en ”historisk milstolpe” för partiet, som grundades 1988 och kom in i riksdagen 2010.

– Det här är resultatet av ett långsiktigt och målmedvetet arbete i hela vår organisation. Från att ha varit ett litet parti med representation i delar av landet är vi nu ett rikstäckande parti som möter väljarna i varje kommun, varje region och i riksdagsvalet, säger partisekreterare Mattias Bäckström Johansson.

–  Bakom den här framgången finns tusentals förtroendevalda, kandidater, medlemmar och sverigevänner som har lagt ned ett enormt arbete. Det visar både styrkan och bredden i vårt parti. Sverigedemokraterna finns idag i hela Sverige och vi är redo att ta ansvar i ännu fler kommuner och regioner efter valet, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Jättefartyg sjunker i Svarta havet

Beskrivs som unik möjlighet

Efter det nya beskedet bedömer Sverigedemokraterna att partiet kommer att vara representerat i hela landet.

Partisekreterare Bäckström Johansson beskriver det som en unik möjlighet för SD att få genomslag för sin politik på nationell, regional och kommunal nivå.

– Vår ambition är inte bara att finnas med på valsedeln. Vi vill vinna väljarnas förtroende och göra verklig skillnad. Målet är ett starkt valresultat och ett ökat sverigedemokratiskt inflytande i hela landet, säger han.

LÄS OCKSÅ: Teknikjättar går samman – för att försvara sig

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redationen