JUST NU: Här är svenska folkets fem vanligaste dödsorsaker

2022 06 22

Den obehagliga fem-i-topp-listan över Sveriges vanligaste dödsorsaker visar att coronaviruset kommer på femte plats.

Det finns med andra ord hela fyra andra dödsorsaker som är vanligare konstaterar Socialstyrelsen som idag går ut med den nya dödsorsakslistan.

Listan gäller svenska folket för det senaste registrerade året, det vill säga 2021.

Positiva dödsnyheter

Även en hemsk lista som fem-i-topp-listan för dödsorsaker bjuder på positiva nyheter för 2021.

Dödstalen i Sverige har nämligen sjunkit under flera år i rad – förutom för 2020 då pandemin bidrog till att den nedåtgående trenden tillfälligt bröts.

Men Socialstyrelsen konstaterar glädjande nog att 2021 vände dödligheten åter nedåt igen. Totalt dog cirka 92 100 personer i Sverige i fjol jämfört med 98 200 under 2020.

Covid-19 sjunker på listan

Covid-19 tappar två placeringar på den nya dödslistan.

Bland män var covid-19 fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken, medan sjukdomen kom först på sjunde plats bland kvinnor. Sammanlagt dog 5 319 personer av covid-19 under 2021.
– Det betyder att covid-19 var den femte största dödsorsaken efter att ha varit den tredje största under 2020, säger Staffan Khan som är statistiker på Socialstyrelsen.

Dödlighet bland barn

En annan positiv nyhet är att dödligheten bland barn i Sverige minskar.

Under 2021 avled cirka 210 barn under sitt första levnadsår vilket kan jämföras med cirka 320 barn år 1997.

I statistiken märks bland annat att antalet barn som dött av plötslig spädbarnsdöd sjunkit från 34 till 9 barn.

Vanligaste dödsorsaken

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdomar.

Men samtidigt har en allt bättre utveckling avseende just hjärt- och kärlsjukdomar påverkat dödligheten bland svenska folket i en positiv riktning under många år.

– Den främsta förklaringen till att dödligheten minskat under en följd av år är att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.
Omkring 27 500 personer dog av hjärt- och kärlsjukdomar under 2021 och den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, ledde till drygt 23 000 dödsfall.

Skillnader mellan män och kvinnor

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar är den tredje största gruppen av dödsorsaker bland kvinnor. Samtidigt är  ”Yttre orsaker”, som till exempel olyckor, mord och självmord, den fjärde vanligaste dödsorsaken bland män men först den sjunde vanligaste bland kvinnor.

Fler självmord bland män

Antalet självmord är mycket högre inom den manliga delen av befolkningen jämfört med den kvinnliga. De preliminära siffrorna för 2021 visar att av de 1 226 personer som tog sitt eget liv var 873 män och 353 kvinnor.

Jämfört med 2022 är det en uppgång från 1 168 personer till 1 226.
– Vi kan se att självmord bland män har gått ned på lång sikt men det är ändå mer än dubbelt så vanligt än bland kvinnor, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.

– I åldern 20-29 år har vi också sett en viss uppgång på senare år, säger han och poängterar att det råder eftersläpning när det gäller siffrorna över självmord.

Stora regionala skillnader

Det skiljer sig inte bara åt när det gäller kvinnor och män utan även rörande olika delar av landet.

Hjärt- och kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak och den vanligaste varianten av hjärt- och kärlsjukdomar är så kallad ischemisk hjärtsjukdom och där är de geografiska skillnaderna betydande.

Dödligheten är hela 94 procent högre i Region Norrbotten jämfört med Region Stockholm.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, till exempel socioekonomiska faktorer, säger Staffan Khan.

Fem-i-topp över Sveriges vanligaste dödsorsaker 2021

1, Hjärt- och kärlsjukdomar
2, Tumörer
3, Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
4, Sjukdomar i nervsystemet
5, Covid-19

Foto: N Sillman

Text: Redaktionen


3 april 2026

JÄTTEHÖJNING: Så högt blir bensinpriset i Sverige nästa vecka

2026 04 04

Bensinpriset förväntas skjuta i höjden.

Bensinpriset väntas stiga kraftigt inom de närmaste dagarna.

Redan nästa vecka kan pris vid pump passera 20 kronor litern, rapporterar TV4.

Dramatisk ökning

Oroligheterna i Mellanöstern, och framför allt kriget i Iran, har fått oljepriset att rusa till nivåer som inte setts sedan 2008.

Råoljan har klättrat över 140 dollar per fat – en dramatisk ökning jämfört med drygt 70 dollar innan konflikten bröt ut.

Bakom uppgången ligger bland annat störningar i transporterna genom Hormuzsundet, en av världens viktigaste oljepassager.

Samtidigt räcker inte ökad produktion från andra länder för att väga upp bortfallet.

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Snabb effekt vid pump

Prisökningarna väntas nå konsumenterna mycket snabbt – inom bara några dagar.

Och enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer är en kraftig höjning i Sverige mycket nära.

Kopfer räknar med en kraftig prisuppgång redan under nästa vecka och bedömer att bensinpriset kan passera 20 kronor per liter.

– Det är jag helt säker på. Det är bara dagar bort, säger han till TV4.

Kontinuerlig höjning

Sedan konflikten bröt ut för en månad sedan har dieselpriset stigit med omkring sju kronor per liter, medan bensinen har blivit cirka 3,60 kronor dyrare per liter.

Såväl dieseln som bensinen höjdes på nytt för endast fem dagar sedan.

Då kom beskedet att höjningen gick över 24 kronor litern för diesel och 19 kronor för bensinen.

– Det är bland annat Circle-K som uppger att listpriserna för företagskunder höjs med 30 öre per liter diesel till 24,14 kronor per liter, rapporterar Dagens industri.

Bensinen höjdes då med 35 öre till 19,14 kronor per liter.

Enligt Kopfer krävs det inte ens en ytterligare upptrappning av konflikten för att priserna ska fortsätta uppåt.

Han menar att det räcker med att läget är oförändrat i Mellanöstern för att priserna ska fortsätta att stiga.

LÄS MER: Anstormning idag torsdag: Ica Maxi tror på rekord

Foto: E Akyurt

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Tungt besked för folk som hyr bostad

2026 04 05

Det kan bli dyrare att hyra bostad.

Regeringen har presenterat ett nytt förslag om att göra det enklare att hyra ut i andra hand.

Nu varnar kritiker för att förändringarna kan leda till högre hyror för många bostadssökande, rapporterar Sveriges Radio.

Lättare att hyra ut

Regeringen har nyligen lagt fram en proposition som innebär förändringar på andrahandsmarknaden.

Förslaget gör det svårare för bostadsrättsföreningar att neka medlemmar att hyra ut sina lägenheter.

Dessutom föreslås att uthyrning ska kunna ske under längre perioder än idag.

Syftet är att göra marknaden mer flexibel och öka rörligheten.

För många som äger en bostad kan det bli enklare att hyra ut utan att behöva oroa sig för att få avslag.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad. När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga. Det är en viktig målsättning för regeringen, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Risk för högre hyror

Samtidigt innehåller förslaget förändringar i hur hyror sätts.

Hyressättningen ska bli friare, vilket enligt kritiker kan få tydliga konsekvenser för hyresgäster.

Flera varnar för att detta kan pressa upp priserna, särskilt i storstäder där efterfrågan redan är hög.

För den som hyr i andra hand kan det innebära att boendekostnaderna ökar märkbart.

– Andrahandsmarknaden i dag präglas av oskäliga hyror och om det nu tillkommer lägenheter med det här förslaget är risken stor att det också kommer vara oskäliga hyror i de lägenheterna, sade Niclas Sundell, förbundsjurist på Hyresgäst­föreningen, till Sveriges Radio Plånboken, när förslaget presenterades, uppger Hyresgästföreningen.

Fler bostäder på marknaden

Andra bedömare ser dock positivt på förändringarna.

De menar att lättare regler kan göra att fler väljer att hyra ut sina bostäder, vilket i sin tur kan öka utbudet.

– Det vi ser är att det har en potential att leda till en ganska stor utbudsökning på marknaden, säger Maria Björkander, vd på uthyrningsajten Qasa, till SR.

Ändringarna är tänkta att träda i kraft den 1 juli men inget beslut har fattats än av riksdagen.  

LÄS MER: Framgång för Zelenskyj – fiasko för Ryssland

Foto: Gustav Karlsson

Text: Redaktionen