JUST NU: Här är svenska folkets fem vanligaste dödsorsaker

2022 06 22

Den obehagliga fem-i-topp-listan över Sveriges vanligaste dödsorsaker visar att coronaviruset kommer på femte plats.

Det finns med andra ord hela fyra andra dödsorsaker som är vanligare konstaterar Socialstyrelsen som idag går ut med den nya dödsorsakslistan.

Listan gäller svenska folket för det senaste registrerade året, det vill säga 2021.

Positiva dödsnyheter

Även en hemsk lista som fem-i-topp-listan för dödsorsaker bjuder på positiva nyheter för 2021.

Dödstalen i Sverige har nämligen sjunkit under flera år i rad – förutom för 2020 då pandemin bidrog till att den nedåtgående trenden tillfälligt bröts.

Men Socialstyrelsen konstaterar glädjande nog att 2021 vände dödligheten åter nedåt igen. Totalt dog cirka 92 100 personer i Sverige i fjol jämfört med 98 200 under 2020.

Covid-19 sjunker på listan

Covid-19 tappar två placeringar på den nya dödslistan.

Bland män var covid-19 fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken, medan sjukdomen kom först på sjunde plats bland kvinnor. Sammanlagt dog 5 319 personer av covid-19 under 2021.
– Det betyder att covid-19 var den femte största dödsorsaken efter att ha varit den tredje största under 2020, säger Staffan Khan som är statistiker på Socialstyrelsen.

Dödlighet bland barn

En annan positiv nyhet är att dödligheten bland barn i Sverige minskar.

Under 2021 avled cirka 210 barn under sitt första levnadsår vilket kan jämföras med cirka 320 barn år 1997.

I statistiken märks bland annat att antalet barn som dött av plötslig spädbarnsdöd sjunkit från 34 till 9 barn.

Vanligaste dödsorsaken

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdomar.

Men samtidigt har en allt bättre utveckling avseende just hjärt- och kärlsjukdomar påverkat dödligheten bland svenska folket i en positiv riktning under många år.

– Den främsta förklaringen till att dödligheten minskat under en följd av år är att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.
Omkring 27 500 personer dog av hjärt- och kärlsjukdomar under 2021 och den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, ledde till drygt 23 000 dödsfall.

Skillnader mellan män och kvinnor

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar är den tredje största gruppen av dödsorsaker bland kvinnor. Samtidigt är ”Yttre orsaker”, som till exempel olyckor, mord och självmord, den fjärde vanligaste dödsorsaken bland män men först den sjunde vanligaste bland kvinnor.

Fler självmord bland män

Antalet självmord är mycket högre inom den manliga delen av befolkningen jämfört med den kvinnliga. De preliminära siffrorna för 2021 visar att av de 1 226 personer som tog sitt eget liv var 873 män och 353 kvinnor.

Jämfört med 2022 är det en uppgång från 1 168 personer till 1 226.
– Vi kan se att självmord bland män har gått ned på lång sikt men det är ändå mer än dubbelt så vanligt än bland kvinnor, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.

– I åldern 20-29 år har vi också sett en viss uppgång på senare år, säger han och poängterar att det råder eftersläpning när det gäller siffrorna över självmord.

Stora regionala skillnader

Det skiljer sig inte bara åt när det gäller kvinnor och män utan även rörande olika delar av landet.

Hjärt- och kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak och den vanligaste varianten av hjärt- och kärlsjukdomar är så kallad ischemisk hjärtsjukdom och där är de geografiska skillnaderna betydande.

Dödligheten är hela 94 procent högre i Region Norrbotten jämfört med Region Stockholm.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, till exempel socioekonomiska faktorer, säger Staffan Khan.

Fem-i-topp över Sveriges vanligaste dödsorsaker 2021

1, Hjärt- och kärlsjukdomar
2, Tumörer
3, Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
4, Sjukdomar i nervsystemet
5, Covid-19

Foto: N Sillman

Text: Redaktionen

Sällsynt “superfenomen“ på himlen – nästa gång blir 2042

2025 12 04

En supermåne lyser upp himlen inatt.

Ikväll väntar årets sista supermåne, ett sällsynt himlafenomen som inte återkommer förrän 2042 och som kan ses från nästan hela världen, inklusive flera platser i Sverige, rapporterar The Mirror.

Årets mest spektakulära

Den så kallade ”Kalla månen” når sin perigeum, alltså den punkt i sin bana som ligger närmast jorden, och kommer därför att se upp till åtta procent större och femton procent ljusare ut än en vanlig fullmåne.

Kombinationen av detta med slutet på en 18-årig måncykel gör fenomenet särskilt ovanligt.

Supermånen blir den sista i serien för 2025, och nästa gång en måne når samma spektakulära höjd kommer först år 2042.

Fenomenet inträffar när jorden, solen och månen står i perfekt linje, en astronomisk position som kallas syzygi.

Astronomer påpekar att månen kommer att stå ovanligt högt på norra halvklotet och därmed vara lätt att observera även från svenska breddgrader.

LÄS MER: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

När och hur man ser supermånen

I Sverige kan månen observeras hela kvällen, med bäst sikt under natten och fram till gryning.

När månen står nära horisonten kan man se den i en djup orange färg, en effekt som kallas månhorisontillusionen.

I Sverige blir natten mestadels molntäckt i många delar av landet med vindar och regnskurar.

Även om moln kan skymma sikten kommer månen att vara synlig större delen av natten.

– Med de sydliga vindarna passerar också regnskurar norrut över främst de västra delarna av Götaland och Svealand, vilka från Nordvästra Svealand och norrut över södra Norrlands inland och fjälltrakter övergår i snöfall, uppger SMHI.

– I gränsen mellan regn och snö kan det förekomma inslag av underkylt regn. I norra Norrland väntas snöfall som lokalt kan bli ymnigt.

Även synlig 5 december

Även tidigt den 5 december går det att se månen, även om den då inte längre står exakt i perigeum.

Fullmånen kommer fortfarande att vara tydligt synlig och lysa upp himlen, men den kommer inte att upplevas lika stor och ljus som under toppögonblicket kvällen den 4:e.

För den som missar kvällssikten finns alltså fortfarande möjlighet att njuta av fenomenet imorgon bitti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

Foto: L Macronnet

Text: Redaktionen

Mardrömsbesked för svenska hushåll – ”ännu större höjningar” väntar

2025 12 04

Nyligen kom beskedet att de flesta svenskar får höjd elnätsavgift efter årsskiftet.

Flera av de stora energiföretagen höjer, energijätten Vattenfall så mycket som 14 procent, vilket har väckt starka reaktioner.

– Jag blev ganska upprörd över detta. Rättare sagt förbannad, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) hon till TV4.

Men Jakob Eliasson på Vattenfall försvarar den stora höjningen.

– Det handlar ju om att vi har ett åldrande elnät som behöver reinvesteras för att behålla kvaliteten i det, har han sagt till Expressen.

Trenden kommer inte vända

Nu går Sveriges Allmännytta ut och flaggar för att trenden inte kommer vända på några år.

Det är mer sannolikt att det kommer fler höjningar framöver.

– Jag ser ingen anledning till att det kommer att plana ut, och på ett sätt kan jag förstå dem. De stora bolagen är aktiebolag och de ska enligt lag bedrivas i vinstsyfte, säger organisationens energiexpert, Björn Berggren till DN.

LÄS OCKSÅ: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

”Ännu större höjningar” väntar

Sveriges Allmännyttas prognos är att energibolagen kommer höja minst lika mycket igen inför nästa år.

Av de fyra stora energijättarna, som tillsammans står för över hälften av omsättningen, är det Eon som har höjt mest de senaste åren.

Men det ger de andra tre, Ellevio, Vattenfall och Göteborg Energi, möjlighet att göra ännu större höjningar nästa år.

– Det innebär att de bara kan fortsätta höja på den inslagna vägen under 2026 och 2027. För de andra tre motsvarar höjningarna hittills inte deras utökade intäktsramar, vilket innebär att de kan göra ännu större höjningar än de hittills har gjort, säger Björn Berggren, till tidningen.

Största höjningen på 30 år

Under 2025 har elnätsavgifterna höjts rekordmycket.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar, säger Nils Holgersson-gruppens ordförande Rikard Silverfur, i ett uttalande.

– Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling.

De allra högsta elnätspriserna finns i flera jämtländska kommuner, där priset ligger mer än 50 procent högre än rikssnittet.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

Foto: M. Strandvall

Text: Redaktionen