JUST NU: Här är svenska folkets fem vanligaste dödsorsaker

2022 06 22

Den obehagliga fem-i-topp-listan över Sveriges vanligaste dödsorsaker visar att coronaviruset kommer på femte plats.

Det finns med andra ord hela fyra andra dödsorsaker som är vanligare konstaterar Socialstyrelsen som idag går ut med den nya dödsorsakslistan.

Listan gäller svenska folket för det senaste registrerade året, det vill säga 2021.

Positiva dödsnyheter

Även en hemsk lista som fem-i-topp-listan för dödsorsaker bjuder på positiva nyheter för 2021.

Dödstalen i Sverige har nämligen sjunkit under flera år i rad – förutom för 2020 då pandemin bidrog till att den nedåtgående trenden tillfälligt bröts.

Men Socialstyrelsen konstaterar glädjande nog att 2021 vände dödligheten åter nedåt igen. Totalt dog cirka 92 100 personer i Sverige i fjol jämfört med 98 200 under 2020.

Covid-19 sjunker på listan

Covid-19 tappar två placeringar på den nya dödslistan.

Bland män var covid-19 fortfarande den tredje vanligaste dödsorsaken, medan sjukdomen kom först på sjunde plats bland kvinnor. Sammanlagt dog 5 319 personer av covid-19 under 2021.
– Det betyder att covid-19 var den femte största dödsorsaken efter att ha varit den tredje största under 2020, säger Staffan Khan som är statistiker på Socialstyrelsen.

Dödlighet bland barn

En annan positiv nyhet är att dödligheten bland barn i Sverige minskar.

Under 2021 avled cirka 210 barn under sitt första levnadsår vilket kan jämföras med cirka 320 barn år 1997.

I statistiken märks bland annat att antalet barn som dött av plötslig spädbarnsdöd sjunkit från 34 till 9 barn.

Vanligaste dödsorsaken

Sveriges vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdomar.

Men samtidigt har en allt bättre utveckling avseende just hjärt- och kärlsjukdomar påverkat dödligheten bland svenska folket i en positiv riktning under många år.

– Den främsta förklaringen till att dödligheten minskat under en följd av år är att färre avlider av hjärt- och kärlsjukdomar, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.
Omkring 27 500 personer dog av hjärt- och kärlsjukdomar under 2021 och den näst vanligaste dödsorsaken, tumörer, ledde till drygt 23 000 dödsfall.

Skillnader mellan män och kvinnor

Psykiska sjukdomar och beteendestörningar är den tredje största gruppen av dödsorsaker bland kvinnor. Samtidigt är  ”Yttre orsaker”, som till exempel olyckor, mord och självmord, den fjärde vanligaste dödsorsaken bland män men först den sjunde vanligaste bland kvinnor.

Fler självmord bland män

Antalet självmord är mycket högre inom den manliga delen av befolkningen jämfört med den kvinnliga. De preliminära siffrorna för 2021 visar att av de 1 226 personer som tog sitt eget liv var 873 män och 353 kvinnor.

Jämfört med 2022 är det en uppgång från 1 168 personer till 1 226.
– Vi kan se att självmord bland män har gått ned på lång sikt men det är ändå mer än dubbelt så vanligt än bland kvinnor, säger Staffan Khan vid Socialstyrelsen.

– I åldern 20-29 år har vi också sett en viss uppgång på senare år, säger han och poängterar att det råder eftersläpning när det gäller siffrorna över självmord.

Stora regionala skillnader

Det skiljer sig inte bara åt när det gäller kvinnor och män utan även rörande olika delar av landet.

Hjärt- och kärlsjukdomar är Sveriges vanligaste dödsorsak och den vanligaste varianten av hjärt- och kärlsjukdomar är så kallad ischemisk hjärtsjukdom och där är de geografiska skillnaderna betydande.

Dödligheten är hela 94 procent högre i Region Norrbotten jämfört med Region Stockholm.
– Det kan finnas flera tänkbara förklaringar, till exempel socioekonomiska faktorer, säger Staffan Khan.

Fem-i-topp över Sveriges vanligaste dödsorsaker 2021

1, Hjärt- och kärlsjukdomar
2, Tumörer
3, Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar
4, Sjukdomar i nervsystemet
5, Covid-19

Foto: N Sillman

Text: Redaktionen


JUST NU: Plötslig förändring för svenska kronan

2025 09 16

Sveriges valuta når nivåer som inte setts på flera år.

Den svenska kronan har gjort en remarkabel revansch under 2025.

Nu fortsätter valutan att gå framåt.

Och en plötslig förändring innebär att kronan idag når en nivå gentemot dollarn som inte noterats på över tre år.

– US-dollarn fortsatte att tappa mark igår mot de flesta valutor, men vi noterar framför allt rörelsen för kronan som gick under 9,30 för första gången sedan första kvartalet 2022, framhåller ekonomen Marcus Widén på SEB på måndagsmorgonen.

Positiv prognos

Redan i våras konstaterades det att det är värt att satsa på den svenska kronan.

– Vi har en intressant försvarsindustri och när den växer i Sverige så ger det ringar på vattnet och spridningseffekter till större delar av ekonomin, sade SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist till TV4 i mars.

Prognosen då var att kronan skulle stärkas ytterligare 2,5 procent mot euron, efter att stigit med mer än två procent mot dollarn vid tillfället.

LÄS MER: City Gross och Stora Coop sågas

Väntas gå under tian

Även nu på hösten är flera experter eniga om att kronan kommer att fortsätta stärkas.

Prognosen är att en euro, som idag ligger på 10,92 kronor, ska kosta under tian vid årsskiftet.

– Jag tror att vi är bland de som är mer optimistiska kring tillväxten, så det finns en logik i det, sade Amanda Sundström, valutastrateg på SEB, till DN tidigare i september.

Upp till Sveriges konsumenter

Framför allt är förhoppningen att konsumenterna ska få igång konjunkturen. Regeringen har satsat 80 miljarder kronor i höstbudgeten som ska sätta fart på utvecklingen.

– Även om de här åtgärderna inte sjösätts förrän 2026 kan det fortfarande verka via förtroendekanaler så att hushållen känner sig lite tryggare med att det kommer bli bättre framöver, säger Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken, till samma tidning.

LÄS OCKSÅ: Lidl går ut med viktigt meddelande till kunder

Foto:

Text: Redaktionen


16 september 2025

JUST NU: Giftinformationscentralen larmar– får in rekordmånga samtal

2025 09 16

Aldrig tidigare har så många hört av sig till Giftinformationscentralen på så kort tid.

Bara under de två första veckorna i september har 246 samtal om misstänkt svampförgiftning kommit in. Det är nästan lika många som under hela september i fjol.

– Värmen och regnet har gjort att vi har mycket svamp i naturen – och ju mer svamp, desto fler samtal till oss, säger Peter Hultén, apotekare och svampexpert till DN.

Okunskap bakom fall

Många av de samtal Giftinformationscentralen får handlar om svamp som redan har ätits men som inte kunnat artbestämmas.

– Tyvärr har många svampplockare inte tillräckligt med kunskap, det är därför vi varje år går ut och uppmanar människor att bara äta svamp man säkert vet vad det är, säger Hultén.

LÄS MER: Matpriserna sjunker

Ofta lindriga symptom

De flesta samtal rör inte livshotande fall, utan magbesvär som illamående eller kräkningar.

Särskilt oroande är dock fall där vit flugsvamp är inblandad. Den innehåller amatoxin, som kan ge allvarliga leverskador och i värsta fall dödsfall.

– Varje år sker flera förgiftningsolyckor där bland annat vit och lömsk flugsvamp förväxlas med andra svampar, så som champinjoner, slidskivlingar och fjällskivlingar, uppger Giftinformationscentralen.

Sedan 1950 har totalt 20 personer i Sverige avlidit efter att ha ätit giftig svamp.

Fler larm oroar

Under året har ett flertal svampförgiftnignar uppmärksammats.

Bara i slutet av augusti gick sjukhuset i Kiruna upp i stabsläge efter att flera personer akut vårdats för svampförgiftning. Vilken svamp som låg bakom är ännu inte fastställt.

Ett annat fall handlar om en restaurang i centrala Stockholm som nyligen serverade den omdiskuterade och giftiga svampen stenmurkla.

Det var under en oanmäld livsmedelskontroll som inspektörerna upptäckte svampen, och även om personalen försäkrat att svampen kokats flera gånger innan den lagts på tallriken, menar inspektörerna att gifter kan finnas kvar även efter noggrann förvällning.

Livsmedelsverket varnar sedan länge för stenmurklan, som innehåller ämnet gyrometrin – ett gift som kan orsaka allt från illamående och kräkningar till skador på lever och njurar.

LÄS MER: Lidl går ut med viktigt meddelande till kunder

Foto: J Hochgesang

Text: Redaktionen