Här är Sveriges populäraste minister

2022 12 21

Försvarsminister Pål Jonson (M) är Sveriges populäraste minister.

Det visar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning.

Svenska folket har betygsatt ministrarna i regeringen utifrån följande betygsskala:

5: Mycket bra

4: Ganska bra

3: Varken bra eller dålig (godkänd)

2: Ganska dålig

1: Mycket dålig

Toppar listan

Väljarna anser att försvarsminister Pål Jonson har klarat sitt uppdrag bäst under regeringens första två månader vid makten.

Han får 3,3 i betyg.

Några få poäng bättre än andraplacerade justitieministern Gunnar Strömmer (M) och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).

Under sin första tid som försvarsminister har Pål Jonson varit mycket aktiv i Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet.

Försvarsministern har även hunnit med att besöka krigsdrabbade Ukraina.

Den 12 december medverkade han på en pressträff i Odessa tillsammans med sin ukrainske motsvarighet Oleksii Reznikov.

Under pressträffen hyllade Pål Jonson den ukrainska motståndsviljan och pratade om Sveriges stöd till Ukraina.

– Jag är stolt att vi har skickat AT4, vi har skickat Carl Gustaf och Nlaw som är producerade i Sverige och gör skillnad på slagfältet, sa försvarsministern. 

Jonson och Reznikov diskuterade även hur framtida svenskt stöd kan utformas och hur Sverige ordförandeskap i EU kan användas på bästa sätt för att hjälpa Ukraina, rapporterade SVT Nyheter efter pressträffen.

– För det tredje är det viktigt att dra lärdomar av kriget. Det ukrainska folket och de väpnade styrkorna på den ukrainska sidan har varit väldigt framgångsrika i att sätta tryck på ryssarna och att skjuta ut stora delar av de ryska invasionsförsöken. Då är det viktigt för vår del att vi drar lärdomar av det, sa Pål Jonson till tv-kanalen efter mötet med den ukrainske försvarsministern.

Lägre betyg för statsministern

Det går sämre för statsminister Ulf Kristersson (M) och hans partiledarkollegor Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).

Samtliga hamnar långt ner i Demoskops mätning.

Ulf Kristersson landar på plats 17. Ebba Busch och Johan Pehrson hamnar på en delad 20:e-plats.

Hela mätningen                                                                                        Betyg

Pål Jonson, försvarsminister (M)                                                         3,3

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)                                            3,1

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)                        3,1

Johan Forsell, bistånd- och handelsminister (M)                          2,9

Tobias Billström, utrikesminister (M)                                                  2,9

Jessika Rosvall, EU-minister (M)                                                            2,8

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)                     2,8

Jakob Forssmed, socialminister (KD)                                                    2,8

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)                                           2,8

Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)                                  2,8

Acko Ankaberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)                       2,7

Erik Slottner, civilminister (KD)                                                                  2,7

Mats Persson, utbildningsminister (L)                                                     2,7

Camilla W. Grönvall, socialtjänstminister (M)                                     2,7

Andreas Carlsson, infrastruktur- bostadsminister (KD                 2,7

Anna Tenje, socialförsäkring- äldreminister (M)                                2,7

Ulf Kristersson, statsminister (M)                                                              2,6

Paulina Brandberg, jämställdhet- arbetsmarknadsminister (L)  2,6

Peter Kullgren, landsbyggdsminister (KD)                                             2,6

Ebba Busch, energi- näringsminister (KD)                                              2,5

Johan Pehrson, arbetsmarknads- integrationsminister (L)            2,5

Lotta Edholm, skolminister (L)                                                                       2,5

Paris Liljestrand, kulturminister (M)                                                          2,4

Romina Pourmokhtari, klimatminister (L)                                               2,4  

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


21 juni 2026

Ny avgift införs första juli – blir dyrare att handla

2026 06 21

Snart blir det dyrare att beställa varor från länder utanför EU.

På senare år har kinesiska e-handelsjättar som Shein och Temu fullkomligt exploderat.

För att stötta inhemsk handel har EU tagit fram ett nytt regelverk som i praktiken innebär att det blir dyrare för svenskar att beställa varor från länder utanför EU.

Detta i form av en ny tullavgift som kommer att gälla från och med den första juli.

Ny tullavgift

Från och med den första juli införs en tullavgift på 3 euro – knappt 33 kronor – när man beställer en vara värd upp till 150 euro, alltså 1 645 kronor.

Det här gäller när man handlar på nätet och varan skickas från ett land utanför EU. 

– Har du beställt före den 1 juli? Om dina varor kommer till EU och anmäls för import efter den 30 juni tas en tullavgift ut, oavsett när du gjorde din beställning, förklarar Tullverket.

Allt utanför EU

Den nya tullavgiften gäller för alla länder utanför EU. 

Tullavgiften betalas per vara och hur stor tullavgiften blir beror på om man köper olika eller likadana varor. 

– Beställer du flera varor med ett sammanlagt värde över 150 euro betalar du en procentuell tullavgift baserat på varornas värde, fortsätter Tullverket.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Tre offentliga skäl

Tullverket anger tre offentliga skäl till EU:s nya regler:

- Minska mängden småpaket till EU och Sverige vilka ger fler transporter, mer förpackningar och mer avfall.

- Minska risken att privatpersoner får hem produkter som kan vara brandfarliga, giftiga, felmärkta eller osäkra.

- Företag inom EU ska konkurrera på rättvisa villkor med företag utanför EU.

Ersätts 2028

Tullavgiften kommer att gälla inom hela unionen.

Avgiften är tillfällig och ersätts med en procentuell tullavgift från den 1 juli 2028. 

– Om varan till exempel har gått sönder under transporten och du har reklamerat den, kan den som är deklarant ansöka om att få tillbaka avgifter från Tullverket, framhåller myndigheten.

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: Rupixen.com

Text: Redaktionen