Här är Sveriges populäraste minister

2022 12 21

Försvarsminister Pål Jonson (M) är Sveriges populäraste minister.

Det visar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning.

Svenska folket har betygsatt ministrarna i regeringen utifrån följande betygsskala:

5: Mycket bra

4: Ganska bra

3: Varken bra eller dålig (godkänd)

2: Ganska dålig

1: Mycket dålig

Toppar listan

Väljarna anser att försvarsminister Pål Jonson har klarat sitt uppdrag bäst under regeringens första två månader vid makten.

Han får 3,3 i betyg.

Några få poäng bättre än andraplacerade justitieministern Gunnar Strömmer (M) och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).

Under sin första tid som försvarsminister har Pål Jonson varit mycket aktiv i Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet.

Försvarsministern har även hunnit med att besöka krigsdrabbade Ukraina.

Den 12 december medverkade han på en pressträff i Odessa tillsammans med sin ukrainske motsvarighet Oleksii Reznikov.

Under pressträffen hyllade Pål Jonson den ukrainska motståndsviljan och pratade om Sveriges stöd till Ukraina.

– Jag är stolt att vi har skickat AT4, vi har skickat Carl Gustaf och Nlaw som är producerade i Sverige och gör skillnad på slagfältet, sa försvarsministern. 

Jonson och Reznikov diskuterade även hur framtida svenskt stöd kan utformas och hur Sverige ordförandeskap i EU kan användas på bästa sätt för att hjälpa Ukraina, rapporterade SVT Nyheter efter pressträffen.

– För det tredje är det viktigt att dra lärdomar av kriget. Det ukrainska folket och de väpnade styrkorna på den ukrainska sidan har varit väldigt framgångsrika i att sätta tryck på ryssarna och att skjuta ut stora delar av de ryska invasionsförsöken. Då är det viktigt för vår del att vi drar lärdomar av det, sa Pål Jonson till tv-kanalen efter mötet med den ukrainske försvarsministern.

Lägre betyg för statsministern

Det går sämre för statsminister Ulf Kristersson (M) och hans partiledarkollegor Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).

Samtliga hamnar långt ner i Demoskops mätning.

Ulf Kristersson landar på plats 17. Ebba Busch och Johan Pehrson hamnar på en delad 20:e-plats.

Hela mätningen                                                                                        Betyg

Pål Jonson, försvarsminister (M)                                                         3,3

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)                                            3,1

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)                        3,1

Johan Forsell, bistånd- och handelsminister (M)                          2,9

Tobias Billström, utrikesminister (M)                                                  2,9

Jessika Rosvall, EU-minister (M)                                                            2,8

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)                     2,8

Jakob Forssmed, socialminister (KD)                                                    2,8

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)                                           2,8

Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)                                  2,8

Acko Ankaberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)                       2,7

Erik Slottner, civilminister (KD)                                                                  2,7

Mats Persson, utbildningsminister (L)                                                     2,7

Camilla W. Grönvall, socialtjänstminister (M)                                     2,7

Andreas Carlsson, infrastruktur- bostadsminister (KD                 2,7

Anna Tenje, socialförsäkring- äldreminister (M)                                2,7

Ulf Kristersson, statsminister (M)                                                              2,6

Paulina Brandberg, jämställdhet- arbetsmarknadsminister (L)  2,6

Peter Kullgren, landsbyggdsminister (KD)                                             2,6

Ebba Busch, energi- näringsminister (KD)                                              2,5

Johan Pehrson, arbetsmarknads- integrationsminister (L)            2,5

Lotta Edholm, skolminister (L)                                                                       2,5

Paris Liljestrand, kulturminister (M)                                                          2,4

Romina Pourmokhtari, klimatminister (L)                                               2,4  

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen