Här är Sveriges populäraste minister

2022 12 21

Försvarsminister Pål Jonson (M) är Sveriges populäraste minister.

Det visar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning.

Svenska folket har betygsatt ministrarna i regeringen utifrån följande betygsskala:

5: Mycket bra

4: Ganska bra

3: Varken bra eller dålig (godkänd)

2: Ganska dålig

1: Mycket dålig

Toppar listan

Väljarna anser att försvarsminister Pål Jonson har klarat sitt uppdrag bäst under regeringens första två månader vid makten.

Han får 3,3 i betyg.

Några få poäng bättre än andraplacerade justitieministern Gunnar Strömmer (M) och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).

Under sin första tid som försvarsminister har Pål Jonson varit mycket aktiv i Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet.

Försvarsministern har även hunnit med att besöka krigsdrabbade Ukraina.

Den 12 december medverkade han på en pressträff i Odessa tillsammans med sin ukrainske motsvarighet Oleksii Reznikov.

Under pressträffen hyllade Pål Jonson den ukrainska motståndsviljan och pratade om Sveriges stöd till Ukraina.

– Jag är stolt att vi har skickat AT4, vi har skickat Carl Gustaf och Nlaw som är producerade i Sverige och gör skillnad på slagfältet, sa försvarsministern. 

Jonson och Reznikov diskuterade även hur framtida svenskt stöd kan utformas och hur Sverige ordförandeskap i EU kan användas på bästa sätt för att hjälpa Ukraina, rapporterade SVT Nyheter efter pressträffen.

– För det tredje är det viktigt att dra lärdomar av kriget. Det ukrainska folket och de väpnade styrkorna på den ukrainska sidan har varit väldigt framgångsrika i att sätta tryck på ryssarna och att skjuta ut stora delar av de ryska invasionsförsöken. Då är det viktigt för vår del att vi drar lärdomar av det, sa Pål Jonson till tv-kanalen efter mötet med den ukrainske försvarsministern.

Lägre betyg för statsministern

Det går sämre för statsminister Ulf Kristersson (M) och hans partiledarkollegor Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).

Samtliga hamnar långt ner i Demoskops mätning.

Ulf Kristersson landar på plats 17. Ebba Busch och Johan Pehrson hamnar på en delad 20:e-plats.

Hela mätningen                                                                                        Betyg

Pål Jonson, försvarsminister (M)                                                         3,3

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)                                            3,1

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)                        3,1

Johan Forsell, bistånd- och handelsminister (M)                          2,9

Tobias Billström, utrikesminister (M)                                                  2,9

Jessika Rosvall, EU-minister (M)                                                            2,8

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)                     2,8

Jakob Forssmed, socialminister (KD)                                                    2,8

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)                                           2,8

Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)                                  2,8

Acko Ankaberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)                       2,7

Erik Slottner, civilminister (KD)                                                                  2,7

Mats Persson, utbildningsminister (L)                                                     2,7

Camilla W. Grönvall, socialtjänstminister (M)                                     2,7

Andreas Carlsson, infrastruktur- bostadsminister (KD                 2,7

Anna Tenje, socialförsäkring- äldreminister (M)                                2,7

Ulf Kristersson, statsminister (M)                                                              2,6

Paulina Brandberg, jämställdhet- arbetsmarknadsminister (L)  2,6

Peter Kullgren, landsbyggdsminister (KD)                                             2,6

Ebba Busch, energi- näringsminister (KD)                                              2,5

Johan Pehrson, arbetsmarknads- integrationsminister (L)            2,5

Lotta Edholm, skolminister (L)                                                                       2,5

Paris Liljestrand, kulturminister (M)                                                          2,4

Romina Pourmokhtari, klimatminister (L)                                               2,4  

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen