Här är Sveriges populäraste minister

2022 12 21

Försvarsminister Pål Jonson (M) är Sveriges populäraste minister.

Det visar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning.

Svenska folket har betygsatt ministrarna i regeringen utifrån följande betygsskala:

5: Mycket bra

4: Ganska bra

3: Varken bra eller dålig (godkänd)

2: Ganska dålig

1: Mycket dålig

Toppar listan

Väljarna anser att försvarsminister Pål Jonson har klarat sitt uppdrag bäst under regeringens första två månader vid makten.

Han får 3,3 i betyg.

Några få poäng bättre än andraplacerade justitieministern Gunnar Strömmer (M) och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).

Under sin första tid som försvarsminister har Pål Jonson varit mycket aktiv i Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet.

Försvarsministern har även hunnit med att besöka krigsdrabbade Ukraina.

Den 12 december medverkade han på en pressträff i Odessa tillsammans med sin ukrainske motsvarighet Oleksii Reznikov.

Under pressträffen hyllade Pål Jonson den ukrainska motståndsviljan och pratade om Sveriges stöd till Ukraina.

– Jag är stolt att vi har skickat AT4, vi har skickat Carl Gustaf och Nlaw som är producerade i Sverige och gör skillnad på slagfältet, sa försvarsministern. 

Jonson och Reznikov diskuterade även hur framtida svenskt stöd kan utformas och hur Sverige ordförandeskap i EU kan användas på bästa sätt för att hjälpa Ukraina, rapporterade SVT Nyheter efter pressträffen.

– För det tredje är det viktigt att dra lärdomar av kriget. Det ukrainska folket och de väpnade styrkorna på den ukrainska sidan har varit väldigt framgångsrika i att sätta tryck på ryssarna och att skjuta ut stora delar av de ryska invasionsförsöken. Då är det viktigt för vår del att vi drar lärdomar av det, sa Pål Jonson till tv-kanalen efter mötet med den ukrainske försvarsministern.

Lägre betyg för statsministern

Det går sämre för statsminister Ulf Kristersson (M) och hans partiledarkollegor Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).

Samtliga hamnar långt ner i Demoskops mätning.

Ulf Kristersson landar på plats 17. Ebba Busch och Johan Pehrson hamnar på en delad 20:e-plats.

Hela mätningen                                                                                        Betyg

Pål Jonson, försvarsminister (M)                                                         3,3

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)                                            3,1

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)                        3,1

Johan Forsell, bistånd- och handelsminister (M)                          2,9

Tobias Billström, utrikesminister (M)                                                  2,9

Jessika Rosvall, EU-minister (M)                                                            2,8

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)                     2,8

Jakob Forssmed, socialminister (KD)                                                    2,8

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)                                           2,8

Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)                                  2,8

Acko Ankaberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)                       2,7

Erik Slottner, civilminister (KD)                                                                  2,7

Mats Persson, utbildningsminister (L)                                                     2,7

Camilla W. Grönvall, socialtjänstminister (M)                                     2,7

Andreas Carlsson, infrastruktur- bostadsminister (KD                 2,7

Anna Tenje, socialförsäkring- äldreminister (M)                                2,7

Ulf Kristersson, statsminister (M)                                                              2,6

Paulina Brandberg, jämställdhet- arbetsmarknadsminister (L)  2,6

Peter Kullgren, landsbyggdsminister (KD)                                             2,6

Ebba Busch, energi- näringsminister (KD)                                              2,5

Johan Pehrson, arbetsmarknads- integrationsminister (L)            2,5

Lotta Edholm, skolminister (L)                                                                       2,5

Paris Liljestrand, kulturminister (M)                                                          2,4

Romina Pourmokhtari, klimatminister (L)                                               2,4  

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


10dec2025

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen