Här är Sveriges populäraste minister

2022 12 21

Försvarsminister Pål Jonson (M) är Sveriges populäraste minister.

Det visar Aftonbladet/Demoskops senaste mätning.

Svenska folket har betygsatt ministrarna i regeringen utifrån följande betygsskala:

5: Mycket bra

4: Ganska bra

3: Varken bra eller dålig (godkänd)

2: Ganska dålig

1: Mycket dålig

Toppar listan

Väljarna anser att försvarsminister Pål Jonson har klarat sitt uppdrag bäst under regeringens första två månader vid makten.

Han får 3,3 i betyg.

Några få poäng bättre än andraplacerade justitieministern Gunnar Strömmer (M) och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M).

Under sin första tid som försvarsminister har Pål Jonson varit mycket aktiv i Sveriges Natoförhandlingar med Turkiet.

Försvarsministern har även hunnit med att besöka krigsdrabbade Ukraina.

Den 12 december medverkade han på en pressträff i Odessa tillsammans med sin ukrainske motsvarighet Oleksii Reznikov.

Under pressträffen hyllade Pål Jonson den ukrainska motståndsviljan och pratade om Sveriges stöd till Ukraina.

– Jag är stolt att vi har skickat AT4, vi har skickat Carl Gustaf och Nlaw som är producerade i Sverige och gör skillnad på slagfältet, sa försvarsministern. 

Jonson och Reznikov diskuterade även hur framtida svenskt stöd kan utformas och hur Sverige ordförandeskap i EU kan användas på bästa sätt för att hjälpa Ukraina, rapporterade SVT Nyheter efter pressträffen.

– För det tredje är det viktigt att dra lärdomar av kriget. Det ukrainska folket och de väpnade styrkorna på den ukrainska sidan har varit väldigt framgångsrika i att sätta tryck på ryssarna och att skjuta ut stora delar av de ryska invasionsförsöken. Då är det viktigt för vår del att vi drar lärdomar av det, sa Pål Jonson till tv-kanalen efter mötet med den ukrainske försvarsministern.

Lägre betyg för statsministern

Det går sämre för statsminister Ulf Kristersson (M) och hans partiledarkollegor Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L).

Samtliga hamnar långt ner i Demoskops mätning.

Ulf Kristersson landar på plats 17. Ebba Busch och Johan Pehrson hamnar på en delad 20:e-plats.

Hela mätningen                                                                                        Betyg

Pål Jonson, försvarsminister (M)                                                         3,3

Gunnar Strömmer, justitieminister (M)                                            3,1

Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M)                        3,1

Johan Forsell, bistånd- och handelsminister (M)                          2,9

Tobias Billström, utrikesminister (M)                                                  2,9

Jessika Rosvall, EU-minister (M)                                                            2,8

Maria Malmer Stenergard, migrationsminister (M)                     2,8

Jakob Forssmed, socialminister (KD)                                                    2,8

Elisabeth Svantesson, finansminister (M)                                           2,8

Niklas Wykman, finansmarknadsminister (M)                                  2,8

Acko Ankaberg Johansson, sjukvårdsminister (KD)                       2,7

Erik Slottner, civilminister (KD)                                                                  2,7

Mats Persson, utbildningsminister (L)                                                     2,7

Camilla W. Grönvall, socialtjänstminister (M)                                     2,7

Andreas Carlsson, infrastruktur- bostadsminister (KD                 2,7

Anna Tenje, socialförsäkring- äldreminister (M)                                2,7

Ulf Kristersson, statsminister (M)                                                              2,6

Paulina Brandberg, jämställdhet- arbetsmarknadsminister (L)  2,6

Peter Kullgren, landsbyggdsminister (KD)                                             2,6

Ebba Busch, energi- näringsminister (KD)                                              2,5

Johan Pehrson, arbetsmarknads- integrationsminister (L)            2,5

Lotta Edholm, skolminister (L)                                                                       2,5

Paris Liljestrand, kulturminister (M)                                                          2,4

Romina Pourmokhtari, klimatminister (L)                                               2,4  

Foto: Johannes Frandsen Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


23mars26

Swedbank går ut med varning till kunder

2026 05 10

En ny form av bedrägerier skapar allt större problem.

För några år sedan fullkomligt exploderade förekomsten av artificiell intelligens.

Det har inneburit teknologiska framsteg – men det har också hjälpt bedragare att bli mer effektiva när de lurar människor.

Swedbank varnar sina kunder för att AI används till bedrägerier som kan vara mycket svåra att känna igen.

Swedbank varnar

Bedragare blir med hjälp av AI allt bättre på att manipulera.

Resultatet kan enligt Swedbank “tyvärr bli så trovärdigt att man inte kan lita på det man ser eller hör”.

– En sådan teknik är deepfake, varnar storbanken.

Det är deepfake

Deepfake är en AI-baserad teknik som används för att skapa falska bilder, videor eller ljudklipp som verkar väldigt realistiska. 

På så sätt kan en bedragare få sig själv att se ut som, eller låta som, kända personer.

– Bedragare kan även skapa falska videoklipp på nära och kära som ber om ekonomisk hjälp, eller imitera ett bolags vd som kräver ekonomiska transaktioner på företagskonton, förklarar Swedbank.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Kan låtsas vara barn

Bedragarna använder tekniken till att låtsas vara en familjemedlem, och agerar stressad för att få det tilltänkta offret att vilja föra över pengar fort.

Exempelvis kan offren få ett samtal från “barn”, eller “syskon”, men på andra sidan finns en bedragare som använder deepfake för att se ut eller låta som familjemedlemmen i fråga.

Det kan även handla om filmklipp på sociala medier som försöker övertyga dig att investera med deepfakes som föreställer kända personer.

Så skyddar du dig

Swedbank har upprättat några tips till den som vill skydda sig:

- Om något känns det minsta lurt, är det viktigt att ta extra steg för att kontrollera vad som faktiskt händer. Exempelvis kan man dubbelkolla information från andra, pålitliga källor.

- Detta gäller oavsett om det handlar om ett investeringserbjudande eller en förfrågan om pengar från någon närstående.

- Det är också viktigt att känna igenom de vanliga varningsflaggorna för bedrägerier - oväntad kontakt, det är bråttom och det är för bra för att vara sant.

Läs mer: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


14 april 26

Glädjebesked för många svenskar – “3 000 kronor mer i månaden”

2026 05 10

Geopolitisk oro till trots stärks svenskarnas köpkraft.

Det konstaterar Handelsbanken i en färsk konjunkturrapport.

Rubrikerna har varit mörka under den senaste tiden med anledning av kriget i Mellanöstern, som bland annat drivit upp drivmedelspriserna.

Men enligt Handelsbankens prognos kommer svenskarnas köpkraft att stärkas i år, rapporterar Dagens industri.

Nästan 3 000 kronor

Ett lågt inflationstryck och stigande reallöner bidrar till att köpkraften stärks.

Så här ser ett par exempel ut enligt storbankens beräkningar:

- En barnfamilj med medelhöga inkomster och bolån på två miljoner får 2 750 kronor i ökad köpkraft i år.

- Ett höginkomstpar med ett bolån på fyra miljoner kronor får 3 700 kronor i ökad köpkraft i år.

“Stärks mer än vanligt”

Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman säger att prognosen inte har ändrats trots kriget i Iran och det stängda Hormuz-sundet.

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år, menar hon.

Även SEB har en liknande syn på saken, och tror likt Handelsbanken på att hushållen får det bättre i år.

Läs mer: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Lämnades oförändrad

Den senaste inflationsrapporten visade att inflationstakten ligger långt under Riksbankens mål på två procent.

Trots det lämnade centralbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent vid det senaste mötet.

Riskerna som kopplas till kriget i Mellanöstern bedöms alltjämt vara påtagliga enligt Riksbanken.

Riksbankens ord

Så här lät det från Riksbanken när det senaste räntebeskedet lämnades tidigare i veckan:

– Osäkerheten är betydande och utvecklingen manar till vaksamhet. Skulle kriget bedömas få stora effekter på den globala ekonomin och leda till en bred och varaktig inflationsuppgång skulle Riksbanken behöva höja styrräntan, menas det.

– Samtidigt har konjunkturutvecklingen varit svagare än väntat och det inhemska inflationstrycket är lågt i nuläget. 

Läs mer: Svenska hushåll får pengar i juni

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen