Här är tre jobb att satsa på

2023 08 22

Nu lyfts flera yrken med en ljus framtid fram.

Oron kring den artificiella intelligensens hot mot olika jobb ökar i takt med teknologins utveckling.

Det har spekulerats kring AI:s förmåga att ersätta arbetare vilket kan leda till stora förändringar på arbetsmarknaden framöver.

Vissa jobb tycks dock ha en ljus framtid AI till trots, och kan mycket väl vara yrken att satsa på.

Det framhåller tankesmedjan Futurion i ett pressmeddelande.

Tre jobb lyfts fram

Tankesmedjan lyfter nu fram flera jobb som har ljusa framtidsutsikter.

Yrkesrollen som Futurion menar är mest framtidssäkrad är hälso-och sjukvårdspersonal.

– Även om AI och algoritmer för maskininlärning utvecklas för användning inom vissa områden av hälso- och sjukvården, som att ställa diagnos och behandlingsplanering, krävs det fortfarande vårdpersonal för att ge vård, fatta beslut och kommunicera med patienter och deras familjer.

Även hantverkare

Futurion menar att hantverkare inte kommer att få det svårt att hitta jobb i framtiden.

– Hantverkare som elektriker, rörmokare, snickare, frisörer och kockar kräver fysiska färdigheter och kunskaper om verktyg och material som inte är lätta att automatisera. Dessa arbeten kräver ofta arbete på plats och problemlösning, som är svårt för maskiner att kopiera.

“Är helt avgörande”

Inte heller läraryrket tycks vara under något större hot.

– Även om nätbaserat lärande och utbildningsteknik har blivit allt vanligare är lärarnas och pedagogernas roll att vägleda, handleda och inspirera eleverna helt avgörande. Dessa yrken kräver kommunikationsförmåga, emotionell intelligens och anpassningsförmåga, vilket maskiner inte kan ersätta, framhåller Futurion.

Är mest sårbara

Tankesmedjans vd Ann-Therese Enarsson menar att i princip alla jobb kommer att förändras av den nya tekniken och att framtidens efterfrågan kommer att handla mycket om det sociala.

De mest sårbara jobben är bland annat revisorer och administratörer.

Foto: Icons8 Team

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen