Här är tre jobb att satsa på

2023 08 22

Oron kring den artificiella intelligensens hot mot olika jobb ökar i takt med teknologins utveckling.

Det har spekulerats kring AI:s förmåga att ersätta arbetare vilket kan leda till stora förändringar på arbetsmarknaden framöver.

Vissa jobb tycks dock ha en ljus framtid AI till trots, och kan mycket väl vara yrken att satsa på.

Det framhåller tankesmedjan Futurion i ett pressmeddelande.

Tre jobb lyfts fram

Tankesmedjan lyfter nu fram flera jobb som har ljusa framtidsutsikter.

Yrkesrollen som Futurion menar är mest framtidssäkrad är hälso-och sjukvårdspersonal.

– Även om AI och algoritmer för maskininlärning utvecklas för användning inom vissa områden av hälso- och sjukvården, som att ställa diagnos och behandlingsplanering, krävs det fortfarande vårdpersonal för att ge vård, fatta beslut och kommunicera med patienter och deras familjer.

Även hantverkare

Futurion menar att hantverkare inte kommer att få det svårt att hitta jobb i framtiden.

– Hantverkare som elektriker, rörmokare, snickare, frisörer och kockar kräver fysiska färdigheter och kunskaper om verktyg och material som inte är lätta att automatisera. Dessa arbeten kräver ofta arbete på plats och problemlösning, som är svårt för maskiner att kopiera.

“Är helt avgörande”

Inte heller läraryrket tycks vara under något större hot.

– Även om nätbaserat lärande och utbildningsteknik har blivit allt vanligare är lärarnas och pedagogernas roll att vägleda, handleda och inspirera eleverna helt avgörande. Dessa yrken kräver kommunikationsförmåga, emotionell intelligens och anpassningsförmåga, vilket maskiner inte kan ersätta, framhåller Futurion.

Är mest sårbara

Tankesmedjans vd Ann-Therese Enarsson menar att i princip alla jobb kommer att förändras av den nya tekniken och att framtidens efterfrågan kommer att handla mycket om det sociala.

De mest sårbara jobben är bland annat revisorer och administratörer.

Foto: Icons8 Team

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med uppmaning – viktigt att kontrollera

2025 12 05

Anledningen är en stor ökning av bluffmejl som landar i inkorgen hos folk.

I den nya bluffvågen står Skatteverket som avsändare, vilket inte stämmer.

I bluffmejlen uppmanas mottagen att verifiera sina bankuppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en utbetalning av skatteåterbäring, rapporterar TV4.

– Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet, uppger Skatteverket.

Lämna inga uppgifter

Skatteverket framhåller att myndigheten aldrig frågar efter den typen av uppgifter på mejl.

– Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det, framhåller myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

”Var extra vaksam”

Det är alltid bra att vara vaksam när man får mejl, även om avsändaren framstår som känd, för att inte blir lurad av bedragare.

Det finns några saker som Skatteverket uppmanar alla att kontrollera om man får ett mejl från myndigheten.

– Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är om språket i meddelandet inte är korrekt, att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats eller att svenska och engelska blandas i meddelandet, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås 

Senast i våras

Bedragare som använder Skatteverkets namn för att lura människor är särskilt vanligt i samband med deklarations- och skatteåterbäringstider.

Senast i våras gick en våg av bluffmeddelande ut till svenska folket.

– De anpassar sig hela tiden efter hur vi lever våra liv, säger Internetstiftelsens folkbildningsansvarige Björn Appelgren, till TV4.

– Många är oroliga för att göra fel och klicka på en länk eller fil som påstås gälla deklarationen. Bedragarna vet också att folk stressar över tider och återbetalningar.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen