Här är tre jobb att satsa på

2023 08 22

Nu lyfts flera yrken med en ljus framtid fram.

Oron kring den artificiella intelligensens hot mot olika jobb ökar i takt med teknologins utveckling.

Det har spekulerats kring AI:s förmåga att ersätta arbetare vilket kan leda till stora förändringar på arbetsmarknaden framöver.

Vissa jobb tycks dock ha en ljus framtid AI till trots, och kan mycket väl vara yrken att satsa på.

Det framhåller tankesmedjan Futurion i ett pressmeddelande.

Tre jobb lyfts fram

Tankesmedjan lyfter nu fram flera jobb som har ljusa framtidsutsikter.

Yrkesrollen som Futurion menar är mest framtidssäkrad är hälso-och sjukvårdspersonal.

– Även om AI och algoritmer för maskininlärning utvecklas för användning inom vissa områden av hälso- och sjukvården, som att ställa diagnos och behandlingsplanering, krävs det fortfarande vårdpersonal för att ge vård, fatta beslut och kommunicera med patienter och deras familjer.

Även hantverkare

Futurion menar att hantverkare inte kommer att få det svårt att hitta jobb i framtiden.

– Hantverkare som elektriker, rörmokare, snickare, frisörer och kockar kräver fysiska färdigheter och kunskaper om verktyg och material som inte är lätta att automatisera. Dessa arbeten kräver ofta arbete på plats och problemlösning, som är svårt för maskiner att kopiera.

“Är helt avgörande”

Inte heller läraryrket tycks vara under något större hot.

– Även om nätbaserat lärande och utbildningsteknik har blivit allt vanligare är lärarnas och pedagogernas roll att vägleda, handleda och inspirera eleverna helt avgörande. Dessa yrken kräver kommunikationsförmåga, emotionell intelligens och anpassningsförmåga, vilket maskiner inte kan ersätta, framhåller Futurion.

Är mest sårbara

Tankesmedjans vd Ann-Therese Enarsson menar att i princip alla jobb kommer att förändras av den nya tekniken och att framtidens efterfrågan kommer att handla mycket om det sociala.

De mest sårbara jobben är bland annat revisorer och administratörer.

Foto: Icons8 Team

Text: Redaktionen


9 feb 2026

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen. 

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen