Hård intern kritik mot Ebba Busch (KD) – Känner oro för partiet

2021 07 09

– Det finns inget annat parti som haft en partiledare som är dömd för grovt förtal.

Det säger KD-profilen Lars Adaktusson som nu går ut i tidningen Dagen med att han känner en oro för sitt parti.

– Jag känner en oro över den situation som uppstått. Det finns inget annat parti som haft en partiledare som är dömd för grovt förtal. Ebba började med att säga att hon är oskyldig till brottet, men ställd inför ett åtal så erkänner hon det ändå. Sedan säger hon att det är fel på lagstiftningen. Det blir svårt att få ihop, säger Lars Adaktusson till Dagen.

Han betonar även för tidningen att Ebba Busch borde be om ursäkt till den förtalade personen.

Kritisk mot husaffären

Lars Adaktusson är även fundersam till hur Ebba (KD) hanterat den uppmärksammade husaffären med Esbjörn, 82 år.

– Att låta en process gå så långt, med de konsekvenser det fått, är inte rimligt. Det har tagit fokus från partiets arbete och viktiga politiska frågor. Som det är nu finns det egentligen inget slut, säger Lars och syftar på att det kan bli en lång rättsprocess med överklaganden och turer i media när hon flyttar in i kåken med mera, säger Adaktusson. På frågan om han har förtroende för Ebba Busch som partiledare avger han inte ett ja-svar.

Tyst på partimöten

Den tidigare mångåriga EU-parlamentarikern för KD  blev en jättestor personkryssraket med hela 49% av KD-väljarnas kryss i EU-valet 2014 då Ebba kom tvåa med 5 % av kryssen. Han tror att även andra i partiet är bekymrade och en fråga som han är oroad över är KD:s interna debattklimat.

– Vi har inte den levande och modiga debatt som jag skulle önska, säger Adaktusson som framhåller att det ofta blir påfallande tyst när ordet är fritt på riksdagsgruppens möten. Han uppger även att det bör vara tillåtet att diskutera internt om sakpolitik såväl som politisk strategi gentemot SD samt ifrågasättande av Ebbas hantering av husaffären.

ANALYS

Lars Adaktusson har varit en av KD:s tyngsta profiler och den mest kända KD-politikern bland allmänheten utöver partiledarna. Han är fortfarande populär på många håll inom partiet och han är nu den första KD-profilen som går ut med hård kritik i kölvattnet efter förtalsfrågan och husaffären.

Dessa frågor har försvårat partiets möjlighet att få ut sin politik. Men Adaktussons kritik kring KD:s interna debattklimat avseende sakpolitik och position gentemot andra partier är minst lika kraftig. Det sänder signaler om att det finns ett missnöje som inte kommer upp till ytan. Frågan är nu om Adaktusson uttalande kommer att leda till att fler i partiet håller med honom – eller om han tvärtom är ganska ensam med sin kritik. Prognosen är att hans externa utspel inte stärker partiet och att få KD-personer följer hans exempel.

Foto: Lars Adaktusson, FB

[yop_poll id="335"]

24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen