Hård kritik mot mjölk från Arla – bojkottas

2024 12 03

Mjölk från Arla får hård kritik, och många kunder har nu börjat bojkotta produkten.

Arla får massiv kritik för att företaget använder en fodertillsats för kor som heter Bovaer. Tillsatsen används för kor i Storbritannien.

Massor av konsumenter har meddelat att de tänker bojkotta Arlas produkter.

Anledningen är att många är rädda att Bovaer är farligt för hälsan, rapporterar Sky News.

Stora protester och bojkott

Sedan Arla meddelade att de tänker använda Bovaer på prov i Storbritannien, har rykten spridits om att tillsatsen kan orsaka bland annat cancer och problem med fertiliteten.

Bovaer används för att minska metanutsläppen från kor. Det görs för att reducera klimatpåverkan.

Men konsumenter i Storbritannien är missnöjda och har bland annat gjort videor i sociala medier där de häller ut mjölk i toaletten, enligt kanalen.

De anser att Bovaer innehåller ”giftiga kemikalier” och att produkten inte har testats ordentligt.

– Jag brukade köpa era produkter regelbundet, men kommer inte att göra det mer förrän ni slutar använda Bovaer, säger en konsument, enligt Sky News.

Arla menar dock att uppgifterna som sprids är falska.

”Felaktig information”

I ett uttalande kommenterar Arla missnöjet och ryktesspridningen.

– Sedan offentliggörandet i Storbritannien har tyvärr en betydande mängd felaktig information cirkulerat på nätet, och vi känner oss tvungna att kommentera detta genom att tydligt och öppet redogöra för fakta, uppger företaget på sin hemsida.

Företaget understryker att användandet av Bovaer inte medför någon hälsofara för konsumenter.

– Vårt åtagande att minska vår klimatpåverkan är orubbligt, men vi skulle aldrig göra något som äventyrar hälsan hos konsumenter eller välbefinnandet hos djur, kommenterar Arla.

Har testats

Företaget understryker att Bovaer inte överförs till människor när de konsumerar mejeriprodukter.

Produkten har också godkänts av tillsynsorgan i Storbritannien och i EU, och är godkänd för användning i 68 länder.

– Bovaer har genomgått omfattande tester för att säkerställa att det är säkert för kor och människor, framhåller Arla i uttalandet.

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen