Hård kritik mot mjölk från Arla – bojkottas

2024 12 03

Mjölk från Arla får hård kritik, och många kunder har nu börjat bojkotta produkten.

Arla får massiv kritik för att företaget använder en fodertillsats för kor som heter Bovaer. Tillsatsen används för kor i Storbritannien.

Massor av konsumenter har meddelat att de tänker bojkotta Arlas produkter.

Anledningen är att många är rädda att Bovaer är farligt för hälsan, rapporterar Sky News.

Stora protester och bojkott

Sedan Arla meddelade att de tänker använda Bovaer på prov i Storbritannien, har rykten spridits om att tillsatsen kan orsaka bland annat cancer och problem med fertiliteten.

Bovaer används för att minska metanutsläppen från kor. Det görs för att reducera klimatpåverkan.

Men konsumenter i Storbritannien är missnöjda och har bland annat gjort videor i sociala medier där de häller ut mjölk i toaletten, enligt kanalen.

De anser att Bovaer innehåller ”giftiga kemikalier” och att produkten inte har testats ordentligt.

– Jag brukade köpa era produkter regelbundet, men kommer inte att göra det mer förrän ni slutar använda Bovaer, säger en konsument, enligt Sky News.

Arla menar dock att uppgifterna som sprids är falska.

”Felaktig information”

I ett uttalande kommenterar Arla missnöjet och ryktesspridningen.

– Sedan offentliggörandet i Storbritannien har tyvärr en betydande mängd felaktig information cirkulerat på nätet, och vi känner oss tvungna att kommentera detta genom att tydligt och öppet redogöra för fakta, uppger företaget på sin hemsida.

Företaget understryker att användandet av Bovaer inte medför någon hälsofara för konsumenter.

– Vårt åtagande att minska vår klimatpåverkan är orubbligt, men vi skulle aldrig göra något som äventyrar hälsan hos konsumenter eller välbefinnandet hos djur, kommenterar Arla.

Har testats

Företaget understryker att Bovaer inte överförs till människor när de konsumerar mejeriprodukter.

Produkten har också godkänts av tillsynsorgan i Storbritannien och i EU, och är godkänd för användning i 68 länder.

– Bovaer har genomgått omfattande tester för att säkerställa att det är säkert för kor och människor, framhåller Arla i uttalandet.

Text: Redaktionen


22 maj 26

Alla får pengar – nytt stöd i Sverige

2026 05 22

Den digitala brevlådan Billo lanserar ett nytt elstöd till svenska folket.

– Vi älskar lösningar. Om du betalar din elräkning med Billo så bjuder vi på 250 kronor, säger Billos vd Johan Eklöf.

För att ta del av stödet måste användare betala sin elräkning med Klarna via Billo.

– Det enda vi kräver är att du registrerar dig kostnadsfritt hos oss och betalar räkningen med hjälp av Klarna. Sedan får du 250 kronor att göra vad du vill med, säger Eklöf.

Statligt godkänd

Billo är godkänd av både av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Finansinspektionen.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Billo betallösningar från Klarna.

– Över huvud taget finns det oerhört mycket vi kan göra för att förenkla vardagsekonomin för vanliga svenskar. Att du nu kan betala dina räkningar på ett sätt som passar just dig är ett stort steg framåt. Vi kommer att fortsätta underlätta och förenkla folks vardag på det här sättet. Framtiden är flexibel, säger Johan Eklöf.

LÄS MER: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Så går det till

För att ta del av elstödet behöver användare betala en elräkning i Billo med Klarna mellan 22 maj och 30 juni 2026.

Processen utgörs av fyra steg:

1, Skaffa Billo gratis. Registrera dig med BankID eller Freja eID.

2, Betala din elräkning i Billo med Klarna. Välj att betala direkt eller senare.

3, Mejla in din elräkning. Bifoga en kopia av din betalda elräkning till [email protected].

4, Få upp till 250 kr.

Elräkningen måste vara på minst 250 kronor för att du ska kunna ta del av hela elstödet. Vid lägre belopp får du tillbaka det belopp som står på räkningen. Erbjudandet gäller första gången du använder Klarna i Billo.

Källa: Billo

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt 

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


22 maj 2026

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. 

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft. 

Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen