JUST NU: Hårt kritiserat flyktingbeslut verkställs i kväll

2022 06 14

I kväll väntas det första flygplanet med flyktingar som sökt asyl i Storbritannien lyfta mot Rwanda där deras asyl istället kommer att prövas.

Sju asylsökande kommer att placeras på planet och skickas från Storbritannien till Rwanda, erfar Sky News.

Beslutet är en del av den brittiska regeringens nya migrationspolitisk.

Syftet är att avskräcka människor från att ta sig till Storbritannien, till exempel med båtar över Engelska kanalen, vilket blivit allt vanligare.

Regeringen ser även den nya taktiken som ett verktyg i striden mot den utbreda människohandel i Europa, som inte minst drabbar Storbritannien. 

”En skam för Storbritannien”

Kritiken mot landets nya flyktingpolicy är hård.

Ledare för Engelska kyrkan har kallat beslutet för ”en skam för Storbritannien”, rapporterar Sky News.

– Skammen är vår. Vårt kristna arv borde inspirera oss att behandla asylsökande med medkänsla och rättvisa, som vi har gjort i århundraden, skriver 23 biskopar i ett öppet brev till The Times.

Slår tillbaka

Storbritanniens utrikesminister Liz Truss slår tillbaka.

Hon kallar regeringens politik för ”fullständigt laglig” och ”fullständigt moraliskt”, enligt Sky News.

Hon hävdar även att strategin är effektiv och att den är välfungerande.

Ett påstående som inte delas av Labours Lucy Powell, Storbritanniens skuggminister för digital, kultur, media och idrott.

Kritiserar kostnaden

– Vi anser att den här policyn är ogenomförbar. Den är otroligt dyr. Det kommer att kosta över en miljon pund för varje flykting som regeringen lyckas eller misslyckas att transportera till Rwanda. Och vi tycker att det är oetiskt – och det är ganska obrittiskt faktiskt, säger hon till Sky News och tillägger:

– Vi har varit kända i världen som en fristad för dem som verkligen flyr från förföljelser och krig. Det har varit en del av bilden av vårt land i årtionden.

Försökt stoppa utvisningarna

Flera människorättsorganisationer har försökt stoppa utvisningarna på juridisk väg. De har pekat på risker för flyktingarna som skickas till Rwanda. I flera individuella fall har de lyckats.

Trots det förväntas flygplanet lyfta i kväll.  

– Det som är riktigt viktigt är att vi etablerar principen och börjar bryta affärsmodellen för dessa avskyvärda människosmugglare, betonar Liz Truss i intervjun med Sky News.

Foto: Boris Johnson

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen