JUST NU: Hårt kritiserat flyktingbeslut verkställs i kväll

2022 06 14

I kväll väntas det första flygplanet med flyktingar som sökt asyl i Storbritannien lyfta mot Rwanda där deras asyl istället kommer att prövas.

Sju asylsökande kommer att placeras på planet och skickas från Storbritannien till Rwanda, erfar Sky News.

Beslutet är en del av den brittiska regeringens nya migrationspolitisk.

Syftet är att avskräcka människor från att ta sig till Storbritannien, till exempel med båtar över Engelska kanalen, vilket blivit allt vanligare.

Regeringen ser även den nya taktiken som ett verktyg i striden mot den utbreda människohandel i Europa, som inte minst drabbar Storbritannien.

”En skam för Storbritannien”

Kritiken mot landets nya flyktingpolicy är hård.

Ledare för Engelska kyrkan har kallat beslutet för ”en skam för Storbritannien”, rapporterar Sky News.

– Skammen är vår. Vårt kristna arv borde inspirera oss att behandla asylsökande med medkänsla och rättvisa, som vi har gjort i århundraden, skriver 23 biskopar i ett öppet brev till The Times.

Slår tillbaka

Storbritanniens utrikesminister Liz Truss slår tillbaka.

Hon kallar regeringens politik för ”fullständigt laglig” och ”fullständigt moraliskt”, enligt Sky News.

Hon hävdar även att strategin är effektiv och att den är välfungerande.

Ett påstående som inte delas av Labours Lucy Powell, Storbritanniens skuggminister för digital, kultur, media och idrott.

Kritiserar kostnaden

– Vi anser att den här policyn är ogenomförbar. Den är otroligt dyr. Det kommer att kosta över en miljon pund för varje flykting som regeringen lyckas eller misslyckas att transportera till Rwanda. Och vi tycker att det är oetiskt – och det är ganska obrittiskt faktiskt, säger hon till Sky News och tillägger:

– Vi har varit kända i världen som en fristad för dem som verkligen flyr från förföljelser och krig. Det har varit en del av bilden av vårt land i årtionden.

Försökt stoppa utvisningarna

Flera människorättsorganisationer har försökt stoppa utvisningarna på juridisk väg. De har pekat på risker för flyktingarna som skickas till Rwanda. I flera individuella fall har de lyckats.

Trots det förväntas flygplanet lyfta i kväll.

– Det som är riktigt viktigt är att vi etablerar principen och börjar bryta affärsmodellen för dessa avskyvärda människosmugglare, betonar Liz Truss i intervjun med Sky News.

Foto: Boris Johnson

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen