21 aug 26

”Hela samhället måste mobiliseras”

2025 01 29

Sedan årsskiftet har ett 30-tal sprängningar inträffat i Sverige.

Majoriteten av bombdåden har ägt rum i södra Stockholmsområdet.

Nu kraftsamlar polisen.

Ett hundratals poliser begärs in som förstärkning till Stockholmsområdet. Poliserna hämtas från olika regioner runt om i landet, rapporterar TV4 Nyheterna.

Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i Stockholm, kommenterar den nya satsningen.

– Polisen kraftsamlar nu, framför allt i Stockholm men även nationell. Vi vidtar åtgärder med till exempel förstärkningar från olika polisregioner, säger han till SVT Nyheter.

Polischefen riktar också en uppmaning till allmänheten.

– Hela samhället måste mobiliseras. Alla måste ta ansvar och göra ännu mer.

Stor efterfrågan på våld

Utöver resursförstärkningarna genomför polisen flera insatser för att få stopp på sprängningarna som skakar Sveriges huvudstad.

Det handlar bland annat om stärkt bevakning på digitala plattformar, där uppdrag att utföra våldsdåd annonseras.

– Vi har under en tid ökat förmågan i cybermiljön och kommer lägga mer resurs och kraft tillsammans med plattformsägare framöver på att identifiera, kartlägga och släcka ner chattar och forum på nätet där man annonserar efter utförare. Det här är en central åtgärd för att reducera våldet, säger Hampus Nygårds, biträdande chef vid Noa. 

Enligt polisen är den storskaliga digitala rekryteringen en av grundorsakerna till den eskalerade våldsutvecklingen. Vanligtvis rekryteras mycket unga personer via digitala plattformar. Det rör sig ofta om barn under 15 år.

– Under januari har vi gripit ett 50-tal personer som alla kan sättas i samband med sprängningarna. Det säger någonting om den stora efterfrågan på våld och tillgången på utförare just nu, säger Hampus Nygårds, biträdande chef vid Noa. 

Vill skrämmas

Sprängdåden har riktats mot entréportar, företagslokaler och fordon. Syftet är ofta att skrämma brottsoffret och pressa denna på pengar.

– Situationen är oacceptabel för hela samhället. Varje dåd har brottsoffer, även de som inte leder till att människor skadas eller dör. De leder till en känsla av otrygghet när sådant sker där man bor eller stället där ens barn leker om dagarna, säger Hampus Nygårds.   

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen