”Hela samhället måste mobiliseras”

2025 01 29

Sedan årsskiftet har ett 30-tal sprängningar inträffat i Sverige.

Majoriteten av bombdåden har ägt rum i södra Stockholmsområdet.

Nu kraftsamlar polisen.

Ett hundratals poliser begärs in som förstärkning till Stockholmsområdet. Poliserna hämtas från olika regioner runt om i landet, rapporterar TV4 Nyheterna.

Tobias Bergkvist, biträdande regionpolischef i Stockholm, kommenterar den nya satsningen.

– Polisen kraftsamlar nu, framför allt i Stockholm men även nationell. Vi vidtar åtgärder med till exempel förstärkningar från olika polisregioner, säger han till SVT Nyheter.

Polischefen riktar också en uppmaning till allmänheten.

– Hela samhället måste mobiliseras. Alla måste ta ansvar och göra ännu mer.

Stor efterfrågan på våld

Utöver resursförstärkningarna genomför polisen flera insatser för att få stopp på sprängningarna som skakar Sveriges huvudstad.

Det handlar bland annat om stärkt bevakning på digitala plattformar, där uppdrag att utföra våldsdåd annonseras.

– Vi har under en tid ökat förmågan i cybermiljön och kommer lägga mer resurs och kraft tillsammans med plattformsägare framöver på att identifiera, kartlägga och släcka ner chattar och forum på nätet där man annonserar efter utförare. Det här är en central åtgärd för att reducera våldet, säger Hampus Nygårds, biträdande chef vid Noa. 

Enligt polisen är den storskaliga digitala rekryteringen en av grundorsakerna till den eskalerade våldsutvecklingen. Vanligtvis rekryteras mycket unga personer via digitala plattformar. Det rör sig ofta om barn under 15 år.

– Under januari har vi gripit ett 50-tal personer som alla kan sättas i samband med sprängningarna. Det säger någonting om den stora efterfrågan på våld och tillgången på utförare just nu, säger Hampus Nygårds, biträdande chef vid Noa. 

Vill skrämmas

Sprängdåden har riktats mot entréportar, företagslokaler och fordon. Syftet är ofta att skrämma brottsoffret och pressa denna på pengar.

– Situationen är oacceptabel för hela samhället. Varje dåd har brottsoffer, även de som inte leder till att människor skadas eller dör. De leder till en känsla av otrygghet när sådant sker där man bor eller stället där ens barn leker om dagarna, säger Hampus Nygårds.   

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen