Helomvändning i svenska flyktingmottagandet

2023 10 23

Sedan hösten 2022 har antalet asylsökande till Europa ökat med hög intensitet.

Bara under de sex första månaderna under det nuvarande året har EU, tillsammans med bland annat Norge och Schweiz, tagit emot mer än en halv miljon ansökningar om asyl från personer som flytt från sitt eget land.

En ökning med drygt 30 procent jämfört med motsvarande period förra året – och den högsta noteringen sedan 2015 och 2016.

Migrationsverket vänder

Trycket har ökat även efter sommaren.

Men Sverige är ett undantag i EU. Utvecklingen som pågår i Europa återspeglas inte här, menar Migrationsverket.

Tvärtom skiftar myndigheten sin uppskattning från att fler skulle komma – till färre.

– I föregående prognos utgick vi från att antalet asylsökande skulle bli något fler under hösten, men det har inte skett, säger Annika Gottberg, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett pressmeddelande.

– Istället ser vi en fortsatt vikande trend.

Sänker prognosen

Migrationsverket sänker därför planeringsantagandet för antalet asylsökande till Sverige under åren 2023 och 2024.

Enligt myndigheten beräknas 13 000 personer söka asyl under resten av 2023, jämfört med 14 000 som man trodde i juli.

Även prognosen för skyddssökande från Ukraina och antalet ansökningar om arbetstillstånd skruvas nu ned.

4,1 miljoner ukrainare på flykt

Den förstnämnda gruppen har rätt för tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet fram till och med 4 mars 2025.

– Fler än 4,1 miljoner personer från Ukraina befinner sig för närvarande i EU med tillfälligt skydd. Beslutet om en förlängning aktualiserar en diskussion om eventuella EU-gemensamma lösningar för att hantera deras status i unionen när skyddet löper ut, säger Annika Gottberg.

Löper ut även om kriget fortsätter

Massflyktsdirektivet ger ett skydd i högst tre år.

Det kommer att löpa ut i mars 2025 även om kriget i Ukraina fortfarande skulle pågå vid det tillfället.

– Migrationsverkets antaganden utgår dock fortsatt från nuvarande regelverk, som innebär att medlemsstaternas nationella migrationslagstiftning ska tillämpas efter att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör, framhåller myndigheten i samma pressmeddelande.

Foto: Migrationsverket

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen