Hemköp inför 18-årsgräns på specifik frukt

2023 09 04

Ett elakt skolskämt utanför Göteborg fick allvarliga konsekvenser.

Gänget på Torpskolan i Lerum tyckte att de hade kommit på en bra idé när de bestämde sig för att spela sina skolkamrater ett spratt.

Barnen hade gått till sin lokala livsmedelsbutik för att inhandla någonting som skulle ge en extra krydda till lunchen: chilisorten Carolina reaper.

Världens starkaste chilifrukt enligt Guinness rekordbok.

Frukten smugglades därefter in i skolmaten, rapporterar Göteborgs-Posten.

Kaskadspydde

Följderna blev katastrofala.

Omkring ett dussin elever fick i sig den extremt starka frukten utan att de visste om det.

– De hade både lurat andra att käka det och gömt det i andras mat i matsalen. Så de spydde på toaletterna och en fick andnöd och vi fick skicka hem en som blev dålig, säger Torpskolans skolvärd Janne Olsson till tidningen.

En del elever hann inte ens in på toaletterna utan kräktes i korridorerna.

Inför 18-årsgräns

Chilifrukten i fråga inhandlades på Hemköp i Lerum.

Ingen annan butik i området erbjuder så stark chili.

Hemköps butikspersonal berättar för GP att man varnat barn för att köpa den och ta det försiktigt.

Men efter händelsen på Torpskolan tar man nu ytterligare ett steg.

Det blir 18-årsgräns på Carolina reaper framöver. När man försöker köpa varan i självscanningen blinkar det rött och kunden måste visa legitimation.

– Jag pratade med skolan och bad dem säga till oss om det fortsätter på något sätt eller att man stjäl dem, då hade vi slutat sälja dem, säger Fredrik Lindqvist, som jobbar på Hemköp, till GP.

Även på ägg

Det är inte första gången som en svensk butik krävt att kunden ska vara myndig för att få köpa livsmedel – även om det inte handlar om alkohol eller tobak.

Samma sak gjordes på ICA i samband med Halloween förra året, även det i Göteborg.

Bakgrunden var att man då ville sätta stopp för ungdomar som köper ägg för att attackera förbipasserande fordon eller kasta dem på andra människor.

– Äggkastning förstör. Det har tidigare år skrivits i olika Facebookgrupper att ungdomar kastat ägg på fönster och husfasader, rapporterade TV4 då.

"Inget roligt bus"

Enligt ICA:s butikschef Johanna Karlsson var åldersgränsen ett nödvändigt ont och man ansåg att det var viktigt att bidra för att hindra ungdomarna.

– Äggkastning är inget roligt bus, framhöll butikschefen till tv-kanalen vid tillfället.

Arkivfoto: Thuresson

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen