Hemköp inför 18-årsgräns på specifik frukt

2023 09 04

Ett elakt skolskämt utanför Göteborg fick allvarliga konsekvenser.

Gänget på Torpskolan i Lerum tyckte att de hade kommit på en bra idé när de bestämde sig för att spela sina skolkamrater ett spratt.

Barnen hade gått till sin lokala livsmedelsbutik för att inhandla någonting som skulle ge en extra krydda till lunchen: chilisorten Carolina reaper.

Världens starkaste chilifrukt enligt Guinness rekordbok.

Frukten smugglades därefter in i skolmaten, rapporterar Göteborgs-Posten.

Kaskadspydde

Följderna blev katastrofala.

Omkring ett dussin elever fick i sig den extremt starka frukten utan att de visste om det.

– De hade både lurat andra att käka det och gömt det i andras mat i matsalen. Så de spydde på toaletterna och en fick andnöd och vi fick skicka hem en som blev dålig, säger Torpskolans skolvärd Janne Olsson till tidningen.

En del elever hann inte ens in på toaletterna utan kräktes i korridorerna.

Inför 18-årsgräns

Chilifrukten i fråga inhandlades på Hemköp i Lerum.

Ingen annan butik i området erbjuder så stark chili.

Hemköps butikspersonal berättar för GP att man varnat barn för att köpa den och ta det försiktigt.

Men efter händelsen på Torpskolan tar man nu ytterligare ett steg.

Det blir 18-årsgräns på Carolina reaper framöver. När man försöker köpa varan i självscanningen blinkar det rött och kunden måste visa legitimation.

– Jag pratade med skolan och bad dem säga till oss om det fortsätter på något sätt eller att man stjäl dem, då hade vi slutat sälja dem, säger Fredrik Lindqvist, som jobbar på Hemköp, till GP.

Även på ägg

Det är inte första gången som en svensk butik krävt att kunden ska vara myndig för att få köpa livsmedel – även om det inte handlar om alkohol eller tobak.

Samma sak gjordes på ICA i samband med Halloween förra året, även det i Göteborg.

Bakgrunden var att man då ville sätta stopp för ungdomar som köper ägg för att attackera förbipasserande fordon eller kasta dem på andra människor.

– Äggkastning förstör. Det har tidigare år skrivits i olika Facebookgrupper att ungdomar kastat ägg på fönster och husfasader, rapporterade TV4 då.

"Inget roligt bus"

Enligt ICA:s butikschef Johanna Karlsson var åldersgränsen ett nödvändigt ont och man ansåg att det var viktigt att bidra för att hindra ungdomarna.

– Äggkastning är inget roligt bus, framhöll butikschefen till tv-kanalen vid tillfället.

Arkivfoto: Thuresson

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen