Hemland tvärvänder – Sverige genomför massutvisning

2023 09 27

På tisdagsmorgonen avgår ett första plan med människor som inte får lov att vara kvar i Sverige.

Det är inledningsvis 30 personer som utvisas genom att mot sin vilja ha satts på ett chartrat plan med destination Bagdad i Irak.

Någonting liknande har inte skett sedan 2012.

Anledningen till att det sker nu är för att Irak har gjort en helomvändning i sin inställning till att ta emot medborgare som nekats asyl men inte accepterat frivillig utvisning, erfar Sveriges Radio Ekot.

Början på "massutvisning"

Radiokanalen beskriver morgonens chartrade plan som början på en “massutvisning” då beslutet öppnar för ännu fler tvångsutvisningar i framtiden.

Samma begrepp har använts tidigare för liknande grupputvisningar, exempelvis i det försök om att  utvisa drygt 40 afghaner med flyg 2020 som stoppades i sista stund.

Men det aktuella beslutet präglas också av flera frågor, just eftersom Irak tidigare vägrat att välkomna hem personer som tvingas tillbaka till landet.

Det är också det som gjort att det hittills varit omöjligt för Sverige att neka och utvisa de som inte vill åka tillbaka till Irak.

Ställer krav på Sverige och Irak

Enligt Ekot har samtal mellan Sverige och Irak förts en längre tid.

Och nu ställs krav på att länderna redogör vad det är som har gjort att förutsättningarna nu förändras.

– Det borde redovisas öppet, säger advokaten Majeed Alnashi, som representerar flera av de utvisade irakierna, till radion.

– Irakiska företrädare ska berätta om det och säga varför de accepterar det nu. Men svenska myndigheter ska också berätta vad man har gjort och hur man har fått Irak att ändra sitt sätt att tänka.

Sker med tvång

Den aktuella gruppen som utvisas görs alltså så med tvång.

För den som istället av egen vilja väljer att återvända till Irak införde Migrationsverket sedan juni 2023 en utökad stödinsats på uppemot 5 000 euro per person.

Stöder gäller fram till och med 31 januari 2024.

– Möjligheten att ansöka om utökat stöd gäller även dig som tidigare har haft en negativ inställning till att återvända, men som nu väljer att återvända självmant, framhåller Migrationsverket på sin hemsida.

Ansträngd relation

Relationen mellan Sverige och Irak har varit ansträngd under de senaste månaderna.

Stora protester har skett i Irak med anledning av koranbränningarna och i juli stormades den svenska ambassaden i Bagdad – för andra gången på en månad.

– Ambassadskansliet intogs, vandaliserades och sattes i brand, framhöll utrikesminister Tobias Billström (M).

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen