Hemland tvärvänder – Sverige genomför massutvisning

2023 09 27

På tisdagsmorgonen avgår ett första plan med människor som inte får lov att vara kvar i Sverige.

Det är inledningsvis 30 personer som utvisas genom att mot sin vilja ha satts på ett chartrat plan med destination Bagdad i Irak.

Någonting liknande har inte skett sedan 2012.

Anledningen till att det sker nu är för att Irak har gjort en helomvändning i sin inställning till att ta emot medborgare som nekats asyl men inte accepterat frivillig utvisning, erfar Sveriges Radio Ekot.

Början på "massutvisning"

Radiokanalen beskriver morgonens chartrade plan som början på en “massutvisning” då beslutet öppnar för ännu fler tvångsutvisningar i framtiden.

Samma begrepp har använts tidigare för liknande grupputvisningar, exempelvis i det försök om att  utvisa drygt 40 afghaner med flyg 2020 som stoppades i sista stund.

Men det aktuella beslutet präglas också av flera frågor, just eftersom Irak tidigare vägrat att välkomna hem personer som tvingas tillbaka till landet.

Det är också det som gjort att det hittills varit omöjligt för Sverige att neka och utvisa de som inte vill åka tillbaka till Irak.

Ställer krav på Sverige och Irak

Enligt Ekot har samtal mellan Sverige och Irak förts en längre tid.

Och nu ställs krav på att länderna redogör vad det är som har gjort att förutsättningarna nu förändras.

– Det borde redovisas öppet, säger advokaten Majeed Alnashi, som representerar flera av de utvisade irakierna, till radion.

– Irakiska företrädare ska berätta om det och säga varför de accepterar det nu. Men svenska myndigheter ska också berätta vad man har gjort och hur man har fått Irak att ändra sitt sätt att tänka.

Sker med tvång

Den aktuella gruppen som utvisas görs alltså så med tvång.

För den som istället av egen vilja väljer att återvända till Irak införde Migrationsverket sedan juni 2023 en utökad stödinsats på uppemot 5 000 euro per person.

Stöder gäller fram till och med 31 januari 2024.

– Möjligheten att ansöka om utökat stöd gäller även dig som tidigare har haft en negativ inställning till att återvända, men som nu väljer att återvända självmant, framhåller Migrationsverket på sin hemsida.

Ansträngd relation

Relationen mellan Sverige och Irak har varit ansträngd under de senaste månaderna.

Stora protester har skett i Irak med anledning av koranbränningarna och i juli stormades den svenska ambassaden i Bagdad – för andra gången på en månad.

– Ambassadskansliet intogs, vandaliserades och sattes i brand, framhöll utrikesminister Tobias Billström (M).

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen