Hemland tvärvänder – Sverige genomför massutvisning

2023 09 27

På tisdagsmorgonen avgår ett första plan med människor som inte får lov att vara kvar i Sverige.

Det är inledningsvis 30 personer som utvisas genom att mot sin vilja ha satts på ett chartrat plan med destination Bagdad i Irak.

Någonting liknande har inte skett sedan 2012.

Anledningen till att det sker nu är för att Irak har gjort en helomvändning i sin inställning till att ta emot medborgare som nekats asyl men inte accepterat frivillig utvisning, erfar Sveriges Radio Ekot.

Början på "massutvisning"

Radiokanalen beskriver morgonens chartrade plan som början på en “massutvisning” då beslutet öppnar för ännu fler tvångsutvisningar i framtiden.

Samma begrepp har använts tidigare för liknande grupputvisningar, exempelvis i det försök om att  utvisa drygt 40 afghaner med flyg 2020 som stoppades i sista stund.

Men det aktuella beslutet präglas också av flera frågor, just eftersom Irak tidigare vägrat att välkomna hem personer som tvingas tillbaka till landet.

Det är också det som gjort att det hittills varit omöjligt för Sverige att neka och utvisa de som inte vill åka tillbaka till Irak.

Ställer krav på Sverige och Irak

Enligt Ekot har samtal mellan Sverige och Irak förts en längre tid.

Och nu ställs krav på att länderna redogör vad det är som har gjort att förutsättningarna nu förändras.

– Det borde redovisas öppet, säger advokaten Majeed Alnashi, som representerar flera av de utvisade irakierna, till radion.

– Irakiska företrädare ska berätta om det och säga varför de accepterar det nu. Men svenska myndigheter ska också berätta vad man har gjort och hur man har fått Irak att ändra sitt sätt att tänka.

Sker med tvång

Den aktuella gruppen som utvisas görs alltså så med tvång.

För den som istället av egen vilja väljer att återvända till Irak införde Migrationsverket sedan juni 2023 en utökad stödinsats på uppemot 5 000 euro per person.

Stöder gäller fram till och med 31 januari 2024.

– Möjligheten att ansöka om utökat stöd gäller även dig som tidigare har haft en negativ inställning till att återvända, men som nu väljer att återvända självmant, framhåller Migrationsverket på sin hemsida.

Ansträngd relation

Relationen mellan Sverige och Irak har varit ansträngd under de senaste månaderna.

Stora protester har skett i Irak med anledning av koranbränningarna och i juli stormades den svenska ambassaden i Bagdad – för andra gången på en månad.

– Ambassadskansliet intogs, vandaliserades och sattes i brand, framhöll utrikesminister Tobias Billström (M).

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen