Hemland tvärvänder – Sverige genomför massutvisning

2023 09 27

På tisdagsmorgonen avgår ett första plan med människor som inte får lov att vara kvar i Sverige.

Det är inledningsvis 30 personer som utvisas genom att mot sin vilja ha satts på ett chartrat plan med destination Bagdad i Irak.

Någonting liknande har inte skett sedan 2012.

Anledningen till att det sker nu är för att Irak har gjort en helomvändning i sin inställning till att ta emot medborgare som nekats asyl men inte accepterat frivillig utvisning, erfar Sveriges Radio Ekot.

Början på "massutvisning"

Radiokanalen beskriver morgonens chartrade plan som början på en “massutvisning” då beslutet öppnar för ännu fler tvångsutvisningar i framtiden.

Samma begrepp har använts tidigare för liknande grupputvisningar, exempelvis i det försök om att  utvisa drygt 40 afghaner med flyg 2020 som stoppades i sista stund.

Men det aktuella beslutet präglas också av flera frågor, just eftersom Irak tidigare vägrat att välkomna hem personer som tvingas tillbaka till landet.

Det är också det som gjort att det hittills varit omöjligt för Sverige att neka och utvisa de som inte vill åka tillbaka till Irak.

Ställer krav på Sverige och Irak

Enligt Ekot har samtal mellan Sverige och Irak förts en längre tid.

Och nu ställs krav på att länderna redogör vad det är som har gjort att förutsättningarna nu förändras.

– Det borde redovisas öppet, säger advokaten Majeed Alnashi, som representerar flera av de utvisade irakierna, till radion.

– Irakiska företrädare ska berätta om det och säga varför de accepterar det nu. Men svenska myndigheter ska också berätta vad man har gjort och hur man har fått Irak att ändra sitt sätt att tänka.

Sker med tvång

Den aktuella gruppen som utvisas görs alltså så med tvång.

För den som istället av egen vilja väljer att återvända till Irak införde Migrationsverket sedan juni 2023 en utökad stödinsats på uppemot 5 000 euro per person.

Stöder gäller fram till och med 31 januari 2024.

– Möjligheten att ansöka om utökat stöd gäller även dig som tidigare har haft en negativ inställning till att återvända, men som nu väljer att återvända självmant, framhåller Migrationsverket på sin hemsida.

Ansträngd relation

Relationen mellan Sverige och Irak har varit ansträngd under de senaste månaderna.

Stora protester har skett i Irak med anledning av koranbränningarna och i juli stormades den svenska ambassaden i Bagdad – för andra gången på en månad.

– Ambassadskansliet intogs, vandaliserades och sattes i brand, framhöll utrikesminister Tobias Billström (M).

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen