Hemland tvärvänder – Sverige genomför massutvisning

2023 09 27

Det är inledningsvis 30 personer som utvisas genom att mot sin vilja ha satts på ett chartrat plan med destination Bagdad i Irak.

Någonting liknande har inte skett sedan 2012.

Anledningen till att det sker nu är för att Irak har gjort en helomvändning i sin inställning till att ta emot medborgare som nekats asyl men inte accepterat frivillig utvisning, erfar Sveriges Radio Ekot.

Början på "massutvisning"

Radiokanalen beskriver morgonens chartrade plan som början på en “massutvisning” då beslutet öppnar för ännu fler tvångsutvisningar i framtiden.

Samma begrepp har använts tidigare för liknande grupputvisningar, exempelvis i det försök om att  utvisa drygt 40 afghaner med flyg 2020 som stoppades i sista stund.

Men det aktuella beslutet präglas också av flera frågor, just eftersom Irak tidigare vägrat att välkomna hem personer som tvingas tillbaka till landet.

Det är också det som gjort att det hittills varit omöjligt för Sverige att neka och utvisa de som inte vill åka tillbaka till Irak.

Ställer krav på Sverige och Irak

Enligt Ekot har samtal mellan Sverige och Irak förts en längre tid.

Och nu ställs krav på att länderna redogör vad det är som har gjort att förutsättningarna nu förändras.

– Det borde redovisas öppet, säger advokaten Majeed Alnashi, som representerar flera av de utvisade irakierna, till radion.

– Irakiska företrädare ska berätta om det och säga varför de accepterar det nu. Men svenska myndigheter ska också berätta vad man har gjort och hur man har fått Irak att ändra sitt sätt att tänka.

Sker med tvång

Den aktuella gruppen som utvisas görs alltså så med tvång.

För den som istället av egen vilja väljer att återvända till Irak införde Migrationsverket sedan juni 2023 en utökad stödinsats på uppemot 5 000 euro per person.

Stöder gäller fram till och med 31 januari 2024.

– Möjligheten att ansöka om utökat stöd gäller även dig som tidigare har haft en negativ inställning till att återvända, men som nu väljer att återvända självmant, framhåller Migrationsverket på sin hemsida.

Ansträngd relation

Relationen mellan Sverige och Irak har varit ansträngd under de senaste månaderna.

Stora protester har skett i Irak med anledning av koranbränningarna och i juli stormades den svenska ambassaden i Bagdad – för andra gången på en månad.

– Ambassadskansliet intogs, vandaliserades och sattes i brand, framhöll utrikesminister Tobias Billström (M).

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen