Historiska uppgifter om svenska valet – inte hänt sedan 1994

2026 02 27

Sverige ser ut att röra sig mot ett historiskt valår.

Den 13 september är det dags för riksdagsval i Sverige.

De åtta riksdagspartiernas politiker har börjat turnera och göra vad de kan för att få svenska folkets röster.

Det är förhållandevis jämnt mellan de två blocken – men Liberalerna ligger illa till.

Enligt de senaste opinionsmätningarna ligger L långt under 4-procentsspärren – och enligt nya odds är det så mycket som 77 procents sannolikhet att partiet åker ur.

Det skulle vara första gången ett parti tvingas lämna riksdagen sedan 1994.

77 procent

I de senaste opinionsmätningarna ligger Liberalerna under två procent.

Enligt nya odds från Unibet är sannolikheten nu 77 procent att Liberalerna hamnar under riksdagsspärren.

Inför valet 2026 pekar alltså både opinionsmätningarna och oddsen åt samma håll för Liberalerna.

Så fungerar det

Raúl Valencia López, pr- och marknadsansvarig på Unibet, förklarar hur man kommit fram till siffran 77 procent.

– Oddsen väger in fler faktorer än enskilda opinionsmätningar, som historiska valresultat, möjligheten till stödröster och hur spelarna placerar sina insatser. Att sannolikheten nu är så pass hög för att Liberalerna åker ur visar att läget är betydligt svårare för partiet än vid tidigare val.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Bara hänt två gånger

Bara två gånger har ett svenskt riksdagsparti åkt ur riksdagen i modern tid.

Miljöpartiet klarade riksdagens 4-procentsspärr för första gången i 1988 års val.

Redan i valet därpå, 1991, gjorde partiet dock sitt sämsta val efter inträdet i riksdagen, då det med drygt tre procent av rösterna åkte ur riksdagen igen.

Inte sedan 1994

Och inte sedan 1994 har ett riksdagsparti åkt ur.

– Ny Demokrati (NyD) blev ett riksdagsparti i 1991 års val med närmare sju procent av rösterna, men kom inte i närheten av att väljas in i det påföljande valet, framhåller Statistiska centralbyrån.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: 

Text: Redaktionen


8 jan 2026

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen