Historiskt besked från Postnord till hela Sverige

2025 04 16

Postnord tar ett “historiskt steg mot framtidens logistik”.

Det framhåller postjätten när besked nu kommer om en jättesatsning som ska gynna behov över hela landet.

En högteknologisk och toppmodern terminal för paket- och pallhantering ska nämligen byggas.

Och det handlar inte om något litet projekt.

Terminalen kommer bli Postnords största anläggningsprojekt någonsin och ska kunna hantera 25 000 paket i timmen.

Högst kapacitet i hela Sverige.

– Det här är mer än bara en ny terminal – det är en investering i en smartare, mer hållbar och framtidssäker logistik. Vi bygger inte bara för dagens behov, utan också för framtiden, säger Bengt Viktorsson, huvudprojektledare för genomförandet av anläggningsprojektet, i ett uttalande.

Satsning för hela Sverige

Terminalen ska ligga utanför småländska Vaggeryd, drygt två mil söder om Jönköping.

Men det råder ingen tvekan om att bygget är en del av en satsning som ska gynna kunder över hela landet.

– Vi ser en utveckling där paketvolymerna växer och vi har behov att utöka vårt terminalnät i Sverige. Vi har under ett antal år etablerat nya terminaler i Växjö, Örebro, och Helsingborg och senast i Norrköping, säger Peter GIsel Ekdahl, vd Postnord Sverige, och tillägger:

– Vi ser en expansiv e-handelsmarknad och etableringen i Vaggeryd kommer att skapa bra förutsättningar för att vi ska fortsätta vara den ledande aktören inom paket och logistik i Sverige.

LÄS MER: Postnord stoppar brev till tre miljoner hushåll

Står klart om tre år

Bygget planeras stå klart för produktion under första kvartalet 2028.

Sorteringskapaciteten ska möjliggöras genom en högteknologisk maskin med över 1 000 sorteringsriktningar.

På taket ska det finna solceller och terminalen utrustas med laddinfrastrtuktur.

– För att bidra till PostNords mål att ha en fossilfri fordonsflotta senast 2030, framhåller bolaget.

Arbetet påbörjat

Det är Fastighetsbolaget Infrahuvs som tilldelats uppdraget att bygga terminalen.

Redan nu är arbetet igång.

– Infrahubs är väldigt stolta över att tillsammans med PostNord utveckla och bygga denna moderna och hållbara paketterminal i ett väldigt bra strategiskt läge. Samarbetet med PostNord bekräftar att Infrahubs har en ledande position och ett attraktivt erbjudande för framtidens logistik och distribution, säger Andreas Ekberg, delägare Infrahubs.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen