Historiskt besked från Postnord till hela Sverige

2025 04 16

Postnord tar ett “historiskt steg mot framtidens logistik”.

Det framhåller postjätten när besked nu kommer om en jättesatsning som ska gynna behov över hela landet.

En högteknologisk och toppmodern terminal för paket- och pallhantering ska nämligen byggas.

Och det handlar inte om något litet projekt.

Terminalen kommer bli Postnords största anläggningsprojekt någonsin och ska kunna hantera 25 000 paket i timmen.

Högst kapacitet i hela Sverige.

– Det här är mer än bara en ny terminal – det är en investering i en smartare, mer hållbar och framtidssäker logistik. Vi bygger inte bara för dagens behov, utan också för framtiden, säger Bengt Viktorsson, huvudprojektledare för genomförandet av anläggningsprojektet, i ett uttalande.

Satsning för hela Sverige

Terminalen ska ligga utanför småländska Vaggeryd, drygt två mil söder om Jönköping.

Men det råder ingen tvekan om att bygget är en del av en satsning som ska gynna kunder över hela landet.

– Vi ser en utveckling där paketvolymerna växer och vi har behov att utöka vårt terminalnät i Sverige. Vi har under ett antal år etablerat nya terminaler i Växjö, Örebro, och Helsingborg och senast i Norrköping, säger Peter GIsel Ekdahl, vd Postnord Sverige, och tillägger:

– Vi ser en expansiv e-handelsmarknad och etableringen i Vaggeryd kommer att skapa bra förutsättningar för att vi ska fortsätta vara den ledande aktören inom paket och logistik i Sverige.

LÄS MER: Postnord stoppar brev till tre miljoner hushåll

Står klart om tre år

Bygget planeras stå klart för produktion under första kvartalet 2028.

Sorteringskapaciteten ska möjliggöras genom en högteknologisk maskin med över 1 000 sorteringsriktningar.

På taket ska det finna solceller och terminalen utrustas med laddinfrastrtuktur.

– För att bidra till PostNords mål att ha en fossilfri fordonsflotta senast 2030, framhåller bolaget.

Arbetet påbörjat

Det är Fastighetsbolaget Infrahuvs som tilldelats uppdraget att bygga terminalen.

Redan nu är arbetet igång.

– Infrahubs är väldigt stolta över att tillsammans med PostNord utveckla och bygga denna moderna och hållbara paketterminal i ett väldigt bra strategiskt läge. Samarbetet med PostNord bekräftar att Infrahubs har en ledande position och ett attraktivt erbjudande för framtidens logistik och distribution, säger Andreas Ekberg, delägare Infrahubs.

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen