JUST NU: Historiskt rättegång i Ukraina – kan dömas för krigsbrott

2022 05 11

För första gången sedan kriget bröt ut ställs en rysk soldat inför rätta misstänkt för krigsbrott.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har anklagelserna om ryska krigsbrott varit många. Men än så länge har misstänkta krigsförbrytare gått fria.

Det kan nu vara på väg att förändras med en historisk rättegång, rapporterar BBC.

Dödade 62-årig cyklist

En rysk soldat, 21-årige Vadim Shishimarin, ska nu nämligen ställas inför rätta för att ha begått ett påstått krigsbrott, meddelar Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova. 

Den misstänkta mannen står anklagad för att ha dödat en obeväpnad 62-årig civil som uppges ha cyklat längs vägkanten i Sumy-regionen, nordöstra Ukraina.

“Tillräckligt med bevis”

Shishimarin är för närvarande häktad. Åklagare och SBU-utredare (Ukrainas säkerhetstjänst, red. anm.) har samlat tillräckligt med bevis för hans inblandning i brott mot krigets lagar och seder, kombinerat med överlagt mord, framhäver Iryna Venediktova i ett uttalande.

Kan få livstid

Den historiska rättegången kan sluta med att 21-åringen får skaka galler resten av livet.

– Han står inför mellan 10 och 15 år i fängelse eller livstids fängelse, säger riksåklagaren.

Blev beordrad att skjuta

Enligt Iryna Venediktova tog sig 21-åringen in i staden med en stulen bil tillsammans med en grupp andra ryska soldater. Bilens däck var samtliga punkterade.

En av ryssarna ska därefter ha beordrat en sergeant att döda en förbipasserande civil. Anledningen var att personen inte skulle rapportera dem till Ukrainas armé, erfar CNN.

Avrättades på plats

I riksåklagarens uttalande beskrivs hur Shishimarin vevade ned rutan och avlossade flera skott med sitt Kalasjnikov-gevär. 

Den 62-årige cyklisten träffades i huvudet av skotten, uppger åklagaren.

Världen har fördömt

Omvärlden har under kriget både anklagat och fördömt flera misstänkta ryska krigsbrott. Bland de mest brutala finns de massgravar som upptäckts i Butja utanför Kyiv, där uppemot 300 kroppar uppges ha legat begravda.

– Fruktansvärda bilder av förstörelse och rapporter om avrättade civila i Butja, Ukraina, i spåren av de ryska angreppen, fördömde statsminister Magdalena Andersson (S) upptäckten i april.

Ryssland: krigsbrotten är fejk

Ryssland har vid flera tillfällen förnekat att landet begår krigsbrott i Ukraina. Landets talesperson för utrikesdepartementet, Maria Zakharova, har till och med anklagat Nato och USA för att fejka massgravarna.

Vem är provokatörernas mästare? Naturligtvis USA och Nato, sade hon i en intervju med rysk statlig television förra månaden, uppger Sky News.

Tystnad från Putinregimen

Ryssland har inte kommenterat den historiska rättegången i Ukraina trots försök till kontakt, uppger CNN.


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen