JUST NU: Historiskt rättegång i Ukraina – kan dömas för krigsbrott

2022 05 11

För första gången sedan kriget bröt ut ställs en rysk soldat inför rätta misstänkt för krigsbrott.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har anklagelserna om ryska krigsbrott varit många. Men än så länge har misstänkta krigsförbrytare gått fria.

Det kan nu vara på väg att förändras med en historisk rättegång, rapporterar BBC.

Dödade 62-årig cyklist

En rysk soldat, 21-årige Vadim Shishimarin, ska nu nämligen ställas inför rätta för att ha begått ett påstått krigsbrott, meddelar Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova. 

Den misstänkta mannen står anklagad för att ha dödat en obeväpnad 62-årig civil som uppges ha cyklat längs vägkanten i Sumy-regionen, nordöstra Ukraina.

“Tillräckligt med bevis”

– Shishimarin är för närvarande häktad. Åklagare och SBU-utredare (Ukrainas säkerhetstjänst, red. anm.) har samlat tillräckligt med bevis för hans inblandning i brott mot krigets lagar och seder, kombinerat med överlagt mord, framhäver Iryna Venediktova i ett uttalande.

Kan få livstid

Den historiska rättegången kan sluta med att 21-åringen får skaka galler resten av livet.

– Han står inför mellan 10 och 15 år i fängelse eller livstids fängelse, säger riksåklagaren.

Blev beordrad att skjuta

Enligt Iryna Venediktova tog sig 21-åringen in i staden med en stulen bil tillsammans med en grupp andra ryska soldater. Bilens däck var samtliga punkterade.

En av ryssarna ska därefter ha beordrat en sergeant att döda en förbipasserande civil. Anledningen var att personen inte skulle rapportera dem till Ukrainas armé, erfar CNN.

Avrättades på plats

I riksåklagarens uttalande beskrivs hur Shishimarin vevade ned rutan och avlossade flera skott med sitt Kalasjnikov-gevär. 

Den 62-årige cyklisten träffades i huvudet av skotten, uppger åklagaren.

Världen har fördömt

Omvärlden har under kriget både anklagat och fördömt flera misstänkta ryska krigsbrott. Bland de mest brutala finns de massgravar som upptäckts i Butja utanför Kyiv, där uppemot 300 kroppar uppges ha legat begravda.

– Fruktansvärda bilder av förstörelse och rapporter om avrättade civila i Butja, Ukraina, i spåren av de ryska angreppen, fördömde statsminister Magdalena Andersson (S) upptäckten i april.

Ryssland: krigsbrotten är fejk

Ryssland har vid flera tillfällen förnekat att landet begår krigsbrott i Ukraina. Landets talesperson för utrikesdepartementet, Maria Zakharova, har till och med anklagat Nato och USA för att fejka massgravarna.

– Vem är provokatörernas mästare? Naturligtvis USA och Nato, sade hon i en intervju med rysk statlig television förra månaden, uppger Sky News.

Tystnad från Putinregimen

Ryssland har inte kommenterat den historiska rättegången i Ukraina trots försök till kontakt, uppger CNN.


14 okt 2026

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Skarpt krav från S – vill att priset ska höjas

2026 10 14

Socialdemokraterna vill att EU agerar för att pressa upp priserna.

Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår för fullt i Sverige, fortlöper det politiska arbetet för de svenska EU-parlamentarikerna.

Nu sätter Socialdemokraterna ner foten och vill att unionen agerar för att stärka den inhemska produktionen, och minska beroendet av Kina. Partiet kräver nu ett gemensamt prisgolv för att pressa upp priserna för kritiska råmaterial.

– Europa kan inte göra sig beroende av andra för material som är avgörande för vår industri och säkerhet, säger Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S), i ett uttalande.

– Våra bruksorter står redo för att ta emot investeringar, vi behöver få i gång mer egen produktion och se till att satsningar faktiskt blir av. Vi har inte råd att vara beroende.

LÄS OCKSÅ: Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

Säkra svenska jobb

Investeringar i europeiska gruvor går trögt, samtidigt som Kina dominerar marknaden när det gäller råmaterial till exempelvis batterier, vindkraft, elmotorer och försvarsmateriel, menar S. Europas beroende skapar också en skör situation, där handelskonflikter med tullar och hot om exportstopp kan användas som maktmedel.

Samtidigt skulle ett prisgolv göra att fler vågar göra satsningar i Europa, även i Sverige, menar Sofie Eriksson.

– Det är svårt att satsa miljarder när råvarupriserna svänger och används i utpressningssyfte i en orolig omvärld, säger hon.

– Ett prisgolv kan säkra jobb, garantera investeringar och hålla viktig gruvdrift i gång. Det minskar också risken för lokalsamhällen som vill satsa på skola, omsorg och infrastruktur.

Förslaget går nu vidare i EU och nästa steg är att EU-parlamentet avgör om frågan ska utredas.

Regeringen har satsat

Under den senaste mandatperioden har regeringen satsat på att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige. Syftet har varit att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion, men också att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

– Genom detta uppdrag gör regeringen den största satsningen på flera decennier för att kartlägga malmpotentiella områden i Sverige, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i samband med att satsningen annonserades 2024.

LÄS MER: BEKRÄFTAT: Då tjänar hushållen på att binda elpriset

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen