JUST NU: Historiskt rättegång i Ukraina – kan dömas för krigsbrott

2022 05 11

För första gången sedan kriget bröt ut ställs en rysk soldat inför rätta misstänkt för krigsbrott.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har anklagelserna om ryska krigsbrott varit många. Men än så länge har misstänkta krigsförbrytare gått fria.

Det kan nu vara på väg att förändras med en historisk rättegång, rapporterar BBC.

Dödade 62-årig cyklist

En rysk soldat, 21-årige Vadim Shishimarin, ska nu nämligen ställas inför rätta för att ha begått ett påstått krigsbrott, meddelar Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova. 

Den misstänkta mannen står anklagad för att ha dödat en obeväpnad 62-årig civil som uppges ha cyklat längs vägkanten i Sumy-regionen, nordöstra Ukraina.

“Tillräckligt med bevis”

Shishimarin är för närvarande häktad. Åklagare och SBU-utredare (Ukrainas säkerhetstjänst, red. anm.) har samlat tillräckligt med bevis för hans inblandning i brott mot krigets lagar och seder, kombinerat med överlagt mord, framhäver Iryna Venediktova i ett uttalande.

Kan få livstid

Den historiska rättegången kan sluta med att 21-åringen får skaka galler resten av livet.

– Han står inför mellan 10 och 15 år i fängelse eller livstids fängelse, säger riksåklagaren.

Blev beordrad att skjuta

Enligt Iryna Venediktova tog sig 21-åringen in i staden med en stulen bil tillsammans med en grupp andra ryska soldater. Bilens däck var samtliga punkterade.

En av ryssarna ska därefter ha beordrat en sergeant att döda en förbipasserande civil. Anledningen var att personen inte skulle rapportera dem till Ukrainas armé, erfar CNN.

Avrättades på plats

I riksåklagarens uttalande beskrivs hur Shishimarin vevade ned rutan och avlossade flera skott med sitt Kalasjnikov-gevär. 

Den 62-årige cyklisten träffades i huvudet av skotten, uppger åklagaren.

Världen har fördömt

Omvärlden har under kriget både anklagat och fördömt flera misstänkta ryska krigsbrott. Bland de mest brutala finns de massgravar som upptäckts i Butja utanför Kyiv, där uppemot 300 kroppar uppges ha legat begravda.

– Fruktansvärda bilder av förstörelse och rapporter om avrättade civila i Butja, Ukraina, i spåren av de ryska angreppen, fördömde statsminister Magdalena Andersson (S) upptäckten i april.

Ryssland: krigsbrotten är fejk

Ryssland har vid flera tillfällen förnekat att landet begår krigsbrott i Ukraina. Landets talesperson för utrikesdepartementet, Maria Zakharova, har till och med anklagat Nato och USA för att fejka massgravarna.

Vem är provokatörernas mästare? Naturligtvis USA och Nato, sade hon i en intervju med rysk statlig television förra månaden, uppger Sky News.

Tystnad från Putinregimen

Ryssland har inte kommenterat den historiska rättegången i Ukraina trots försök till kontakt, uppger CNN.


18 maj 26

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video 

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen