JUST NU: Historiskt rättegång i Ukraina – kan dömas för krigsbrott

2022 05 11

För första gången sedan kriget bröt ut ställs en rysk soldat inför rätta misstänkt för krigsbrott.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har anklagelserna om ryska krigsbrott varit många. Men än så länge har misstänkta krigsförbrytare gått fria.

Det kan nu vara på väg att förändras med en historisk rättegång, rapporterar BBC.

Dödade 62-årig cyklist

En rysk soldat, 21-årige Vadim Shishimarin, ska nu nämligen ställas inför rätta för att ha begått ett påstått krigsbrott, meddelar Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova.

Den misstänkta mannen står anklagad för att ha dödat en obeväpnad 62-årig civil som uppges ha cyklat längs vägkanten i Sumy-regionen, nordöstra Ukraina.

“Tillräckligt med bevis”

– Shishimarin är för närvarande häktad. Åklagare och SBU-utredare (Ukrainas säkerhetstjänst, red. anm.) har samlat tillräckligt med bevis för hans inblandning i brott mot krigets lagar och seder, kombinerat med överlagt mord, framhäver Iryna Venediktova i ett uttalande.

Kan få livstid

Den historiska rättegången kan sluta med att 21-åringen får skaka galler resten av livet.

– Han står inför mellan 10 och 15 år i fängelse eller livstids fängelse, säger riksåklagaren.

Blev beordrad att skjuta

Enligt Iryna Venediktova tog sig 21-åringen in i staden med en stulen bil tillsammans med en grupp andra ryska soldater. Bilens däck var samtliga punkterade.

En av ryssarna ska därefter ha beordrat en sergeant att döda en förbipasserande civil. Anledningen var att personen inte skulle rapportera dem till Ukrainas armé, erfar CNN.

Avrättades på plats

I riksåklagarens uttalande beskrivs hur Shishimarin vevade ned rutan och avlossade flera skott med sitt Kalasjnikov-gevär.

Den 62-årige cyklisten träffades i huvudet av skotten, uppger åklagaren.

Världen har fördömt

Omvärlden har under kriget både anklagat och fördömt flera misstänkta ryska krigsbrott. Bland de mest brutala finns de massgravar som upptäckts i Butja utanför Kyiv, där uppemot 300 kroppar uppges ha legat begravda.

– Fruktansvärda bilder av förstörelse och rapporter om avrättade civila i Butja, Ukraina, i spåren av de ryska angreppen, fördömde statsminister Magdalena Andersson (S) upptäckten i april.

Ryssland: krigsbrotten är fejk

Ryssland har vid flera tillfällen förnekat att landet begår krigsbrott i Ukraina. Landets talesperson för utrikesdepartementet, Maria Zakharova, har till och med anklagat Nato och USA för att fejka massgravarna.

– Vem är provokatörernas mästare? Naturligtvis USA och Nato, sade hon i en intervju med rysk statlig television förra månaden, uppger Sky News.

Tystnad från Putinregimen

Ryssland har inte kommenterat den historiska rättegången i Ukraina trots försök till kontakt, uppger CNN.

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen