JUST NU: Historiskt rättegång i Ukraina – kan dömas för krigsbrott

2022 05 11

För första gången sedan kriget bröt ut ställs en rysk soldat inför rätta misstänkt för krigsbrott.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har anklagelserna om ryska krigsbrott varit många. Men än så länge har misstänkta krigsförbrytare gått fria.

Det kan nu vara på väg att förändras med en historisk rättegång, rapporterar BBC.

Dödade 62-årig cyklist

En rysk soldat, 21-årige Vadim Shishimarin, ska nu nämligen ställas inför rätta för att ha begått ett påstått krigsbrott, meddelar Ukrainas riksåklagare Iryna Venediktova. 

Den misstänkta mannen står anklagad för att ha dödat en obeväpnad 62-årig civil som uppges ha cyklat längs vägkanten i Sumy-regionen, nordöstra Ukraina.

“Tillräckligt med bevis”

Shishimarin är för närvarande häktad. Åklagare och SBU-utredare (Ukrainas säkerhetstjänst, red. anm.) har samlat tillräckligt med bevis för hans inblandning i brott mot krigets lagar och seder, kombinerat med överlagt mord, framhäver Iryna Venediktova i ett uttalande.

Kan få livstid

Den historiska rättegången kan sluta med att 21-åringen får skaka galler resten av livet.

– Han står inför mellan 10 och 15 år i fängelse eller livstids fängelse, säger riksåklagaren.

Blev beordrad att skjuta

Enligt Iryna Venediktova tog sig 21-åringen in i staden med en stulen bil tillsammans med en grupp andra ryska soldater. Bilens däck var samtliga punkterade.

En av ryssarna ska därefter ha beordrat en sergeant att döda en förbipasserande civil. Anledningen var att personen inte skulle rapportera dem till Ukrainas armé, erfar CNN.

Avrättades på plats

I riksåklagarens uttalande beskrivs hur Shishimarin vevade ned rutan och avlossade flera skott med sitt Kalasjnikov-gevär. 

Den 62-årige cyklisten träffades i huvudet av skotten, uppger åklagaren.

Världen har fördömt

Omvärlden har under kriget både anklagat och fördömt flera misstänkta ryska krigsbrott. Bland de mest brutala finns de massgravar som upptäckts i Butja utanför Kyiv, där uppemot 300 kroppar uppges ha legat begravda.

– Fruktansvärda bilder av förstörelse och rapporter om avrättade civila i Butja, Ukraina, i spåren av de ryska angreppen, fördömde statsminister Magdalena Andersson (S) upptäckten i april.

Ryssland: krigsbrotten är fejk

Ryssland har vid flera tillfällen förnekat att landet begår krigsbrott i Ukraina. Landets talesperson för utrikesdepartementet, Maria Zakharova, har till och med anklagat Nato och USA för att fejka massgravarna.

Vem är provokatörernas mästare? Naturligtvis USA och Nato, sade hon i en intervju med rysk statlig television förra månaden, uppger Sky News.

Tystnad från Putinregimen

Ryssland har inte kommenterat den historiska rättegången i Ukraina trots försök till kontakt, uppger CNN.


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Nato ger efter – Trump får sin vilja igenom

2026 05 04

USA:s president Donald Trump har varit stenhård i sin kritik mot att Nato inte backar upp amerikanerna i kriget mot Iran.

Ilskan har bland annat tagit avstamp i att exempelvis Spanien och Italien förnekat USA att använda flygbaser för att attackera mål i Mellanöstern.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! dundrade Trump tidigare i april.

Nu har Nato lyssnat på kritiken.

Och ger till vissa delar efter för den, enligt alliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det har funnits viss besvikelse från amerikansk sida, men européerna har lyssnat, säger han enligt Sky News.

Beskedet: baserna ska få användas

Efter att Spanien gett rött ljus till USA att använda militärbaser på dess territorium öppnar istället andra Natomedlemmar dörren, säger Rutte.

Länder som Montenegro, Kroatien, Portugal, Frankrike, Tyskland och Storbritannien hör till allierade som genomför begäranden om användning av baser, men även annat stöd.

– De ser nu till att alla bilaterala basavtal genomförs, säger Rutte.

“Fler och fler” europeiska länder förbereder även tillgångar som minröjarfartyg nära Mexikanska golfen för att vara redo för “nästa fas”, enligt Natochefen.

Drar tillbaka trupper

Beskedet kommer kort efter att USA deklarerat att USA drar tillbaka 5 000 soldater från Tyskland, som av många tolkades som ett svar på den tyska förbundskanslern Friedrich Merz utspel om att amerikanerna “förödmjukas” i Iran.

Enligt EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas tog beslutet Europa på sängen.

– Detta visar att vi måste stärka Natos europeiska pelare, och vi måste verkligen göra mer, säger hon enligt Reuters.

LÄS MER: Explosion i Moskva nära Kreml

Merz: inget samband

Friedrich Merz har uttryckt att det inte finns något samband mellan hans dispyt med Trump och de hemkallade soldaterna.

– Det här kriget kostar oss mycket pengar. Det hämmar ekonomin och destabiliserar regionen, sade Merz förra veckan.

– Han vet inte vad han pratar om! Om Iran hade kärnvapen skulle hela världen hållas som gisslan. Jag gör något med Iran just nu som andra nationer, eller presidenter, borde ha gjort för länge sedan. Inte konstigt att Tyskland klarar sig så dåligt, både ekonomiskt och på andra sätt, löd svaret från Trump.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text. Redaktionen