– Högerextremisterna på väg få inflytande på allvar

2021 06 22

– Det finns verkliga konsekvenser för verkliga människor om vi får en moderatledd regering som sitter fullständigt i knäet på Sverigedemokraterna.

Det säger Miljöpartiets ledare Märta Stenevi som gärna ser att Januariavtalet ersätts med ett Juniavtal.

– Högerextremismens parlamentariska gren är på väg att få inflytande i Sveriges riksdag på allvar. Och jag är väldigt angelägen att försöka hitta en lösning på det och hitta en stabilitet och en regering som kan hålla det inflytandet borta, säger MP-ledaren Märta Stenevi till TV4.

Klimat och jämställdhet

Hon framhåller att partier som delar värderingar bör inleda förhandlingar.

– När det gäller vikten av att hejda klimatförändringarna, hålla högernationalisterna borta och jämställdhetsfrågor. S, MP, V och C har stora skillnader i vissa frågor men vi har också väldigt mycket gemensamt i andra frågor. Om vi hade kunnat börja i vad kan vi göra gemensamt. Kan vi hitta en överenskommelse som är som ett Juniavtal istället för ett Januariavtal. Det krävs att man både kan sätta sig vid ett bord men också göra kompromisser. Det är bara så vi kan komma ur det här, säger Märta (MP)

M i knäet på SD

– Jag är ju väldigt angelägen om att vi ska i alla fall kunna göra ett försök. Kan de fyra partier som faktiskt har en liten majoritet i riksdagen och som delar grundläggande värderingar göra ett ärligt och uppriktigt försök att lösa den här problematiken och inte ge högerextremismen inflytande i svensk politik. Det finns verkliga konsekvenser för verkliga människor om vi får en moderatledd regering som sitter fullständigt i knäet på Sverigedemokraterna. Det är ett scenario som jag i alla fall är beredd att sitta i många och långa samtal för att undvika, säger MP-ledaren till TV4 Nyhetsmorgon. Se hela intervjun här.

[yop_poll id="244"]

14 nov 2026

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


13 nov 2026

Nytt scenario: Putin dör i januari

2026 11 13

I september varnade Danmark hela Nato för att det ryska hotet har ökat.

En rysk invasion av ett Natoland bedöms inte längre som uteslutet, även om det betraktas som osannolikt. Varningen om ett ökat ryskt hot mot Nato har upprepats av flera andra aktörer. Bland annat Jacek Siewiera, reservöverstelöjtnant i polska militären och tidigare chef för landets nationella säkerhetsbyrå. 

–  Står vi på gränsen till konfrontation? Jag tror det, sade han till polska Radio Zet i oktober.

Nya scenariot: Putin avlider

Nu har den framstående USA-baserade tankesmedjan Rand utarbetat en ny analys av hur en rysk invasion av Nato i östeuropa skulle kunna utspela sig under de närmaste fyra åren.

Det kanske mest uppseendeväckande av allt?

Tankesmedjan utgår från ett scenario där Rysslands diktator Vladimir Putin avlider i början av 2027. Därefter utvecklas situationen steg för steg till ett krig i Baltikum.

– Det skulle kunna utlösa en serie händelser, inklusive en våg av så kallade hybridattacker, vilket i slutändan leder till att Nato kolliderar direkt med ryska soldater år 2030, skriver Ellie Cook, försvarsreporter på Newsweek, som tagit del av rapporten.

Bygger upp Ryssland

I det utpekade scenariot skulle Putin efter sin död lämna ett stort maktvakuum i Moskva. Högt uppsatta tjänstemän i Kreml skulle kämpa om att efterträda diktatorn och slutligen skulle en högt uppsatt före detta säkerhetstjänsteman segra, lyder hypotesen.

Han skulle också gå med på vapenvila i Ukraina för att stabilisera Ryssland på hemmaplan.

– Den nyinstallerade ryska ledaren skulle sedan försöka att helt återuppbygga den ryska militären, som från och med 2026 har vuxit i storlek trots höga förluster på slagfältet, skriver Ellie Cook i tidningen.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Aktiverar artikel 5

Rands rapport identifierar flera svagheter i Europas försvarsförmåga, bland annat ett fört stort beroende av USA. Tankesmedjan ser framför sig att amerikansk militär minskar sin närvaro i Europa och att Ryssland i maj 20230 går in i Estland för att “skydda” den ryska befolkningen i Narva, en stad som Kreml länge har haft ögonen på.

Nato aktiverar då artikel 5, varpå ett storkrig bryter ut. Ryssland angriper bland annat brittiska militärbaser, hamnar och energianläggningar.

I november 2030 nås en vapenvila där Ryssland behåller kontrollen över Narva. Fredsförhandlingarna kör sedan fast, enligt det scenario Rand varnar för.

Läs mer: Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen