Höjd ersättning för riksdagspolitikerna
2023 03 07
Alla ledamöter i riksdagen får klirr i kassan.
Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.
"Beaktat löneökningar"
Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.
Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.
– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.
Aldrig semester
Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.
Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.
– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.
En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.
Tre i nämnden
Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:
- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen
- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör
- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.
Över en miljon om året
Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.
De flesta av dem tjänar över en miljon året.
Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.
Tre redovisade inte sidoinkomst
Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.
Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.
– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.
Såg risk för korruption
Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.
– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.
Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna
Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag
Text: Redaktionen
