Höjd ersättning för riksdagspolitikerna

2023 03 07

Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.

"Beaktat löneökningar"

Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.

Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.

Aldrig semester

Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.

Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.

– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.

En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.

Tre i nämnden

Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:

- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen

- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör

- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.

Över en miljon om året

Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.

De flesta av dem tjänar över en miljon året. 

Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.

Tre redovisade inte sidoinkomst

Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.

Såg risk för korruption

Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.

Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna

Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

MP ger besked: Omstridd skatt ska återinföras

2026 09 02

Det meddelar Miljöpartiet på tisdagskvällen.

Skatten som MP vill återinföra är den omdebatterade flygskatten.

Regeringen och SD avskaffade flygskatten i juli 2025.

– Vi gör det för att främja flygtrafiken i hela landet och därmed förbättra tillgängligheten i hela landet. Det blir helt enkelt sänkta biljettpriser, sade Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg på en pressträff när beslutet presenterades.

Nu vill Miljöpartiet återinföra skatten, rapporterar Di.

Dessutom föreslår partiet en höjning av bränsleskatten och ett återinförande av reduktionsplikten.

– Vi behöver ha så pass höga priser på fossila bränslen att omställningen fortsätter i den takt som är nödvändig, säger Janine Alm Ericson, partiets ekonomiskpolitiska talesperson, till tidningen.

100 miljarder kronor per år

Ett återinförande av flygskatten är en del av Miljöpartiets satsningar för att minska utsläppen och påskynda den gröna omställningen i Sverige.

Utöver skattehöjningar vill MP även låna pengar för att finansiera satsningarna.

– Vi vill satsa 100 miljarder kronor per år i tio år så att industrin kan ställa om, så att vi kan bygga ut järnvägen och skapa ett förnybart elsystem. Vi vill också göra stora investeringar i välfärden, säger Janine Alm Ericson till tidningen.

LÄS MER: Jättesänkning på Ikea

1 008 kronor

När regeringen avskaffade flygskatten uppgick skattesatsen till 76, 315 eller 504 kronor per passagerare, beroende på flygresans slutdestination.

Avskaffandet innebar att en tur- och returresa som mest kunde bli 1 008 kronor billigare. För resor inom Sverige bedömdes biljettpriset sjunka med 82 kronor per passagerare för en enkelresa och 164 kronor för en tur- och returresa.

LÄS OCKSÅ: Attack vid Östersjön

Foto: Miljöpartiet de gröna

Text: Redaktionen