Höjd ersättning för riksdagspolitikerna

2023 03 07

Alla ledamöter i riksdagen får klirr i kassan.

Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.

"Beaktat löneökningar"

Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.

Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.

Aldrig semester

Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.

Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.

– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.

En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.

Tre i nämnden

Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:

- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen

- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör

- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.

Över en miljon om året

Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.

De flesta av dem tjänar över en miljon året. 

Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.

Tre redovisade inte sidoinkomst

Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.

Såg risk för korruption

Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.

Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna

Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


25 feb 2026

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen


26 februari 2026

Skatt kan slopas för miljontals hushåll

2026 02 27

En skatt som påverkar miljontals svenskar kan avskaffas.

I alla fall om Kristdemokraterna får bestämma. Regeringspartiet vill slopa skatten vid bostadsförsäljning.

– Avskaffa den orättvisa skatten vid husförsäljning! skriver KD-ledamoten Mikael Oscarsson i ett inlägg på Facebook.

”Flyttkedjorna låser sig”

Enligt KD och Oscarsson är den så kallade reavinstskatten orimligt hög och orättvist utformad.

– Sverige beskattar människors hem som om de vore värdepapper. Staten kräver 22 procent i skatt när du säljer din bostad, trots att värdet ofta är resultatet av år av arbete, underhåll och ansvar, framhåller Oscarsson.

KD-politikern anser att skatten försvårar för många svenskar att flytta. 

– Äldre har inte råd att flytta till mindre, barnfamiljer sitter fast i för små bostäder och flyttkedjorna låser sig. Ett hem ska vara trygghet, inte en kassako, skriver han.

Vill avskaffa den stegvis

Kristdemokraterna föreslår att reavinstskatten sänks stegvis från och med det sjätte året du har ägt bostaden.

Efter sex år ska skatten sänkas med två procentenheter per år, vilket innebär att den är helt avskaffad tolv år senare. För att helt slippa skatten behöver man därmed ha ägt bostaden i minst 18 år.

Stänger inte dörren

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare uppgett att hon inte utesluter en sänkning av reavinstskatten.

KD har beräknat att deras förslag skulle kosta staten 12 till 15 miljarder kronor per år.

LÄS MER: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump 

S säger nej

Socialdemokraterna ställer sig kritiska till KD:s förslag. Partiet förespråkar en mer genomgripande översyn av skattesystemet, i stället för en enskild åtgärd riktad mot reavinstskatten .

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella, säger Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring till sajten bostadspolitik och tillägger:

– Vi vill i stället ta ett samlat grepp, där skattesystemet blir mer rättvist och neutralt mellan olika upplåtelseformer. För att skapa tydliga och långsiktiga regler att förhålla sig till bör därför eventuella förändringar av beskattningen av bostadsmarknaden ske med försiktighet, över en längre tidsperiod och med största möjliga politiska enighet.

LÄS OCKSÅ: Jens Stoltenberg: ”Det är tredje världskriget”

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen