Höjd ersättning för riksdagspolitikerna

2023 03 07

Alla ledamöter i riksdagen får klirr i kassan.

Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.

"Beaktat löneökningar"

Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.

Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.

Aldrig semester

Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.

Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.

– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.

En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.

Tre i nämnden

Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:

- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen

- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör

- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.

Över en miljon om året

Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.

De flesta av dem tjänar över en miljon året.

Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.

Tre redovisade inte sidoinkomst

Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.

Såg risk för korruption

Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption.

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.

Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna

Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Finsk flygtrafik stoppas – jaktplan har skickats upp

2026 07 04

Den finska försvarsmakten har varit aktiv under morgonen.

Flygtrafiken har tillfälligt stoppats i Finland.

Observationer av jaktplan har gjorts under hela morgonen, rapporterar Yle.

Restriktioner i Finska viken

Den finska försvarsmakten meddelar under lördagsmorgonen att flyg- och sjötrafiken begränsas.

Restriktionsområdet för luftfart infördes tidigt på lördagsmorgonen strax efter klockan fem, och begränsningar av havsområdena infördes direkt efteråt.

– Försvarsmakten har tagit i bruk tillfälliga restriktionsområden för luftfart och sjötrafik i den östra Finska viken under lördagsmorgonen. Kontrollera alltid aktuella restriktionsområden innan du ger dig ut på resa, skriver försvarsmakten i ett inlägg på X.

Enligt myndigheten gäller restriktionerna havsområdet utanför Kotka och Fredrikshamn i sydöstra Finland.

Jaktplan har skickats upp

– I Kotka har man gjort observationer av jaktplan under hela lördagsmorgonen. Försvarsmakten uppger att förstärkt flygövervakning pågår i området, skriver Yle.

Maija Tuunila, som rapporterar på plats för Yle, säger att man i Kotkaområdet har hört omkring tio överflygningar på bara en halvtimme.

Molnen gör att flygplanen inte går att se, men ljudet av dem hörs tydligt.

I ett uttalande uppges det att åtgärden är förebyggande.

– Från Försvarsmaktens kommunikation uppges att begränsningen är kopplad till Ukrainas försvarskamp mot Ryssland, men mer detaljer har inte offentliggjorts. Orsaken till begränsningen är Ukrainas drönarattacker, uppger Yle.

Samtidigt betonas att inga drönare har observerats på finskt territorium vid tidpunkten för beslutet.

Kopplas till drönarattacker

Åtgärden kopplas till den ökade aktiviteten i regionen där Ukraina genomför attacker mot mål i Ryssland.

Enligt rapporter från bland annat The Kyiv Independent ska en oljeterminal i Sankt Petersburg ha träffats i en ukrainsk attack under morgonen, vilket också uppges ha orsakat kraftig rökutveckling i området.

Guvernören i Leningradregionen Aleksandr Drozdenko uppger i meddelandetjänsten Telegram att Ryssland har skjutit ner 67 drönare, och att delar av dem har fallit ned i området kring hamnen Vysotsk, det vill säga Uuraas hamn.

Även Moskva och Belgorod-regionen har attackerats under morgonen.

Det är inte första gången som flyg- och sjötrafiken påverkas i området kring östra Finska viken.

Redan tidigare i veckan infördes liknande restriktioner, då som en förebyggande åtgärd ifall drönare skulle avvika in över finskt territorium.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Dubbelattack mot Ryssland – Moskva brinner

2026 07 04

Ryssland är under attack.

Storskaliga attacker har utförts i två ryska regioner.

Moskva uppges ha varit måltavla för en drönarattack i flera vågor, rapporterar Kyiv Post.

Storskalig drönarattack

Ryssland har under natten utsatts för attacker på flera håll, där både huvudstaden Moskva och staden Belgorod rapporteras ha träffats i separata angrepp.

Händelserna beskrivs av lokala myndigheter som omfattande.

Moskva uppges ha varit måltavla för en större drönarattack under de tidiga morgontimmarna.

Enligt Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin ska ryska luftförsvar ha skjutit ned drönare som var på väg mot staden.

– Det ryska luftförsvaret har stoppat 16 drönare som flög mot huvudstaden, skriver Sobjanin i ett inlägg på Telegram.

Samtidigt ges inga detaljer om eventuella skador eller skadade personer.

Myndigheterna bekräftade endast att räddningstjänst arbetade vid platser där vrakdelar fallit ned.

Attacken beskrivs som en del av återkommande drönarincidenter djupt inne i ryskt territorium, där Ukraina enligt tidigare uppgifter riktat in sig på bland annat energi- och industrimål.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

El och vatten slås ut

Belgorodregionen rapporteras samtidigt ha träffats av en separat attack under natten, enligt rapporter från Kyiv Independent.

Enligt lokala myndigheter och regionens tillförordnade guvernör Alexander Shuvaev genomfördes “massiva angrepp” mot staden och dess omgivningar.

Shuvaev uppger att infrastrukturen har skadats allvarligt.

– I Belgorod har infrastruktur skadats, vilket har lett till störningar i el- och vattenförsörjningen, uppger han.

Flera anläggningar ska ha även fattat eld efter attacken.

Vittnesuppgifter pekar mot att en värmekraftsanläggning kan ha träffats.

Enligt de första uppgifterna finns inga rapporterade dödsfall.

Två fronter samtidigt

De två attackerna inträffar inom samma tidsfönster och pekar på en samtidig belastning mot olika delar av Ryssland.

Samtidigt fortsätter Ukraina att enligt tidigare uppgifter rikta attacker mot ryska energi- och logistikmål, något som enligt flera bedömare syftar till att föra kriget djupare in på ryskt territorium.

Hur omfattande skadorna faktiskt är i båda fallen är ännu oklart, och uppgifterna har inte kunnat verifieras oberoende.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen