Höjd ersättning för riksdagspolitikerna

2023 03 07

Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.

"Beaktat löneökningar"

Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.

Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.

Aldrig semester

Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.

Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.

– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.

En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.

Tre i nämnden

Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:

- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen

- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör

- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.

Över en miljon om året

Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.

De flesta av dem tjänar över en miljon året. 

Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.

Tre redovisade inte sidoinkomst

Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.

Såg risk för korruption

Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.

Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna

Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

SD lovar att sänka skatten – men en grupp undantas

2026 05 26

Det lovar partiledaren Jimmie Åkesson.

På måndagskvällen öppnar han för att SD kan få finansministerposten efter en eventuell valseger. Moderaterna bör inte ta den inflytelserika posten för given, uppger Åkesson i en intervju med Di.

I samma intervju lovar han att en regering där SD ingår kommer att fortsätta att sänka skatten.

– Då ser jag framför mig fortsatta skattesänkningar, säger Åkesson.

Beskedet: En grupp undantas

En grupp kommer dock att undantas från skattesänkningarna om SD får bestämma.

– Att fortsätta sänka skatten för dem som betalar statlig inkomstskatt är inte prioriterat för oss, betonar Jimmie Åkesson.

Statlig inkomstskatt är en extra skatt som personer med en årsinkomst på 643 000 kronor eller mer måste betala. Skatten uppgår till 20 procent på den del av inkomsten som överstiger gränsen.

M vill sänka

Moderaterna vill succesivt sänka den statliga inkomstskatten.

– Nu möter man den här muren på 20 procent. Det får många att avstå från att kliva upp och ta det där chefsjobbet eller extra helgpasset om man vet att mycket försvinner i skatt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till SVT.

Wykman är en av flera M-politiker som utarbetat förslaget om en trappa så att den statliga inkomstskatten fasas in.

– Jag tycker det är bra när man sänker skatten på arbete. Både när man gör det för mig, men också när man gör det för alla andra, säger ministern.

LÄS MER: Då ryker pengarna – många anställda riskerar att gå miste

FAKTA: Statlig inkomstskatt

- För inkomståret 2026 är skiktgränsen 643 000 kronor.

– Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga den inkomst du har efter att grundavdraget har dragits bort. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 643 000 kronor är den statliga inkomstskatten 20 procent.

- Det finns två olika brytpunkter. En för de som inte har fyll 66 år och en för de som är 66 år eller äldre.

- Du som inte har fyllt 66 år vid årets ingång kan ha en total årsinkomst på 660 400 kronor (643 000 + 17 400) innan den statliga inkomstskatten börjar tas ut.

- Du som har fyllt 66 år vid årets ingång kan ha en total årsinkomst på 760 500 kronor (643 000 + 117 500) innan den statliga inkomstskatten tas ut. Att du som har fyllt 66 år vid årets ingång har högre brytpunkter beror på att grundavdraget är högre.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen