Höjd ersättning för riksdagspolitikerna

2023 03 07

Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.

"Beaktat löneökningar"

Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.

Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.

Aldrig semester

Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.

Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.

– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.

En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.

Tre i nämnden

Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:

- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen

- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör

- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.

Över en miljon om året

Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.

De flesta av dem tjänar över en miljon året. 

Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.

Tre redovisade inte sidoinkomst

Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.

Såg risk för korruption

Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.

Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna

Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Skattebesked till svenska folket: Regeringen och SD överens

2026 08 14

Det meddelar regeringen och SD i dag, fredag.

Planen omfattar hur finansiering av kommande reformer ska utformas.

Överenskommelsen berör bland annat skattehöjningar. SD och regeringen lovar att två skatter inte kommer att höjas under några omständigheter.

– Framtida reformer ska inte finansieras med höjda skatter på arbete eller sparande, fastslår Tidöpartierna.

Vidare meddelar parterna att man är överens om ytterligare två principer:

- Framtida finansiering av reformer bör inte motverka motståndskraften och konkurrenskraften i den svenska ekonomin.

- Åtgärder som minskar de arbetade timmarna i ekonomin bör också undvikas.

Effektivisera statlig verksamhet

Tidöpartierna är även enats om att tillsätta en slöserikommission, som ska granska myndigheter och andra statliga verksamheter. Målet är att upp till 70 miljarder kronor ska kunna sparas genom att kapa ”onödiga utgifter”, uppger Moderaterna.

– Det kommer vara ett viktigt steg för att kunna möta behoven i välfärden och försvaret samtidigt som vi stärker ekonomin för hårt arbetande svenskar, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) tidigare framhållit.

ANDRA LÄSER: Ryssland hotar Japan med ”monstruösa konsekvenser”

Verksamheter ska avvecklas

Regeringen har gett Åke Nordlander i uppdrag att utreda hur den nya slöserikommissionen ska utformas. Nordlander är tidigare budgetchef i Finansdepartementet och arbetar sedan den 1 september 2025 som generaldirektör vid Exportkreditnämnden.

Han får i uppdrag att:

- kartlägga hur statliga verksamheter och utgifterna för dem har utvecklats under det senaste decenniet,

- lämna förslag på vilka statliga verksamheter och uppgifter som kan avvecklas eller prioriteras ned och hur tilldelningen av medel bör anpassas till förändringarna, och

- lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att statliga myndigheter kan fullgöra sina uppgifter mer kostnads­effektivt.

LÄS OCKSÅ: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen