Höjd ersättning för riksdagspolitikerna

2023 03 07

Alla ledamöter i riksdagen får klirr i kassan.

Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.

"Beaktat löneökningar"

Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.

Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.

Aldrig semester

Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.

Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.

– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.

En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.

Tre i nämnden

Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:

- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen

- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör

- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.

Över en miljon om året

Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.

De flesta av dem tjänar över en miljon året. 

Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.

Tre redovisade inte sidoinkomst

Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.

Såg risk för korruption

Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.

Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna

Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Storbritannien och Frankrike har släppt bomber

2026 01 04

Storbritannien och Frankrike har bombat ett land i Mellanöstern.

Storbritannien och Frankrike har genomfört en gemensam flygattack mot en misstänkt islamistisk militant anläggning i norra Syrien.

Detta i vad försvarsmyndigheterna beskriver som ett led i kampen mot en möjlig återuppgång av Islamiska staten, rapporterar Reuters.

Gemensam luftoperation

På lördagskvällen genomförde Storbritanniens och Frankrikes flygvapen en gemensam operation mot en underjordisk anläggning i bergen norr om Palmyra i centrala Syrien.

Anläggningen tros tidigare ha använts av den islamistiska extremistgruppen Islamiska staten för att lagra vapen och sprängämnen.

Enligt försvarsministeriet i London användes precisionstyrda Paveway IV‑bomber för att slå mot flera tillfartstunnlar till den misstänkta vapendepån, och de första bedömningarna tyder på att målet träffades framgångsrikt.

LÄS MER: Donald Trump varnas – riskerar ”kaos eller kollaps”

”Står axel‑vid‑axel”

Storbritanniens försvarsminister, John Healey, underströk operationens syfte i ett officiellt uttalande.

– Denna aktion visar vår ledarskapsförmåga och vår beslutsamhet att stå axel vid axel med våra allierade för att förhindra en återuppståndelse av Daesh och deras farliga, våldsamma ideologier i Mellanöstern.

Ministern tackade också de militära styrkor som deltog i operationen för deras professionalism och mod, och betonade att attacken genomfördes utan risk för civilbefolkningen i området.

– Den här insatsen, för att stoppa farliga terrorister som hotar vårt sätt att leva, visar att våra väpnade styrkor alltid är redo att agera – både för att hålla Storbritannien säkert hemma och starkt utomlands, säger han.

Enligt brittiska regeringskällor har området runt målet varit obebott, och alla flygplan har återvänt säkert efter uppdraget.

USA bombar IS‑mål

Samtidigt har USA intensifierat sin egen kamp mot Islamiska staten.

För några veckor sedan svarade de amerikanska styrkorna på en dödlig IS‑attack mot amerikansk personal i Syrien genom att slå ut över 70 mål kopplade till IS runt om i centrala Syrien.

USA:s militära ledning beskrev insatsen som en ”mycket allvarlig vedergällning” efter att flera amerikanska soldater och en civilt anställd tolk dödats i en attack nära Palmyra i december.

LÄS MER: Skräckregim erkänner – de som protesterar har rätt

Foto: Sgt M Ammons USAF-U.S. Department of Defense 

Text: Redaktionen

Unga från grannland vallfärdar till Sverige – ”20 om dagen”

2026 01 04

Allt fler unga från ett grannland flyttar till Sverige.

Sverige lockar till sig allt fler unga finländare som tar steget till en permanent flytt.

Många söker sig över gränsen på grund av jobb och bättre möjligheter på arbetsmarknaden, rapporterar Svenska Yle.

Söker karriär i Sverige

Flyttlasset från Finland till Sverige ökar – särskilt bland unga vuxna som söker stabila jobb och tryggare arbetsvillkor.

Enligt statistik från Statistikcentralen flyttar i genomsnitt ungefär 20 finländare utomlands varje dag, och många av dem väljer Sverige som destination.

Projektledaren Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet beskriver trenden som tydlig.

– Ungefär 20 finländare flyttar utomlands per dag, varav fyra är svenskspråkiga. Ungefär fjorton av dem kommer tillbaka, varav två är svenskspråkiga. Det betyder att Finland förlorar ungefär sex personer varje dag, säger han till Svenska Yle.

LÄS MER: 36 000 kronors skillnad – viktigt besked för hushållen

Jobbmöjligheter lockar

För många unga finländare har Sverige visat sig vara ett attraktivt alternativ när arbetsmarknaden hemma är osäker.

22‑åriga Anna Snellman studerade till sjukskötare i Finland, men fick snabbt svar från arbetsgivare i Norrbotten.

– Jag tyckte att det var helt otroligt att jag fick jobb så snabbt.

Anna berättar att det var just säkerheten i anställningen och möjligheten till fast jobb som fick henne att ta steget att flytta över gränsen.

– När jag började studera sa alla att det skulle finnas jobb överallt. Sedan blir man färdig och sitter hemma arbetslös. Hur kan det vara så stor skillnad mellan Sverige och Finland?, säger hon.

Trend med konsekvenser

Trendanalytiker menar att den här typen av flyttmönster kan få långsiktiga konsekvenser för Finland, särskilt i åldersgruppen 25–34 år där utflyttningen är som störst.

Magnus Enlund vid Migrationsinstitutet säger att det inte bara är arbetslösheten som påverkar.

– Det behövs strategier på längre sikt för att få folk att trivas lokalt.

Enlund säger att i synnerhet svenskspråkiga orter är sårbara om fler flyttar bort.

Att så många unga söker sig bort kan leda till kompetensbrist i viktiga sektorer om inte arbetsmarknaden i Finland utvecklas i takt med ungas ambitioner.

LÄS MER: Plötslig vändning för Thailand – inte hänt på ett decennium

Foto: C Schwarz

Text: Redaktionen