Höjd ersättning för riksdagspolitikerna

2023 03 07

Alla ledamöter i riksdagen får klirr i kassan.

Detta efter ett beslut av riksdagens arvodesnämnd, meddelar Sveriges riksdag i ett pressmeddelande.

"Beaktat löneökningar"

Ledamöternas arvoden höjs nu med 1 500 kronor, vilket innebär en total ersättning på 73 000 kronor i månaden.

Beslutet fattas retroaktivt och gäller därmed från 1 januari 2023.

– I de överväganden som legat till grund för beslutet har nämnden beaktat de löneökningar som ägt rum under 2022 och det osäkra ekonomiska läget, framhåller riksdagen.

Aldrig semester

Riksdagsledamöternas ersättning kallas inte för lön, utan arvode.

Detta eftersom ledamöterna aldrig har riktig paus från sitt uppdrag.

– Ledamöterna har sitt uppdrag dygnet runt, året runt. Det betyder att de inte har semester, informerar riksdagen på sin hemsida.

En ledamot som väljer att avgå före pensionsåldern på 65 år, efter minst tre års sammanhängande tjänstgöring, har rätt till inkomstgaranti.

Tre i nämnden

Nämnden består av tre personer som fattat beslutet:

- Jonas Malmberg: svensk jurist och justitieråd i Högsta domstolen

- Peter Egardt: ämbetsman och verkställande direktör

- Barbro Holmberg: tidigare generaldirektör på Migrationsverket och Sveriges migrationsminister mellan 2003 och 2006.

Över en miljon om året

Förra året sammanställde SVT:s Uppdrag granskning partiledarnas löner.

De flesta av dem tjänar över en miljon året. 

Högst på listan var Ulf Kristersson (M) samt dåvarande statsminister Magdalena Andersson (M) som tillsammans tjänade med en fyra miljoner kronor varje år.

Tre redovisade inte sidoinkomst

Alla riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag.

Trots det hade tre partiledare, Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) vid tillfället inte redovisat sina sidoinkomster.

– Alla inkomster ska vara redovisade så att det är möjligt att få en korrekt bild av var inkomsterna kommer ifrån, sade korruptionsexpertern Louise Brown till SVT vid tillfället.

Såg risk för korruption

Hon varnade för att en minskad insyn i partiledarnas ekonomi kan få negativa konsekvenser – i värsta fall riskerar det att leda till korruption. 

– Särskilt i samband med att inkomster inte redovisas. Det blir omöjligt att identifiera eventuell otillbörlig påverkan som kan kopplas till ersättningar från olika intressen, framhöll Louise Brown.

Läs mer och se hela listan över 2022 års partiledarnas löner här: Så mycket tjänar partiledarna

Foto: Anders Löwdin Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


23 sep 2026

S-ledarens första regeringsbesked

2026 09 23

Socialdemokraterna kommer att få ihop en ny regering för Sverige.

Så lyder beskedet från Magdalena Andersson (S) på onsdagseftermiddagen.

Det är första gången som S-ledaren kommenterar en eventuell regeringsbildning efter att ha fått sonderingsuppdraget från talmannen i fredags.

– Jag har haft bra samtal med flera, eller de flesta, av partiledarna i Sveriges riksdag, säger Andersson till SR.

Beskedet: "Ja"

Under eftermiddagen har Magdalena Andersson haft möte med Moderatledaren Ulf Kristersson, som i torsdags meddelade att han avgår som statsminister.

Enligt S-ledaren har de pågående samtalen gett “en bra bild över vilka partier som det är meningsfullt att fortsätta samtalen med”. Hon har tidigare sagt att hon ska tala med sex partier, vilket betyder samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna.

På frågan om S kommer få ihop en regering ger Andersson ett kort svar.

– Ja, säger partiledaren.

Bildar "kartell"

Tidigare idag meddelade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterparitet och Centerpartiet om att de fyra partierna bildat en “kartell” i riksdagen. Samarbetet handlar om vilka som ska ta plats i riksdagens utskott och vilka som ska bli nya talmän.

– Vi går ihop och bildar kartell. Våra 176 mandat ska ställas mot Tidös 173, för då får vi majoritet i alla utskott, säger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren till DN.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Vill inte ha Norlén

Enligt Lena Hallengren är det “självklart” att nuvarande talman Andreas Norlén inte ska sitta kvar på sin post. 

Det är Tidös kandidat. Vi backade upp honom sist för att det inte skulle bli en sverigedemokratisk talman. 

Hallengren menar att S, i egenskap av att vara största parti, bör ha talmansposten.

Läs mer: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Arkivfoto: Socialdemokraterna, pressträff

Text: Redaktionen


23 sep 26

UPPGIFTER: Så kan högersidan vinna valet

2026 09 23

Det misstänkta valfusket i Borlänge skulle kunna leda till ett omval i Region Dalarna.

Det skulle innebära att 223 713 röstberättigade personer i regionen behöver rösta på nytt i riksdagsvalet.  

Om scenariot blir verklighet finns det en realistisk möjlighet för Tidöpartierna att vinna valet. Det uppger matematikern och nationalekonomen Gustav Karreskog Rehbinder, som är grundare av det statistiska prognosföretaget Vera Policy.

– Det är inte det mest sannolika, men det är inte omöjligt, säger han till Aftonbladet.

Karreskog Rehbinder hänvisar till att ett liknande resultat som i valet skulle innebära att ett mandat skiftar från MP till SD. Detta beror på att utjämningsmandaten i ett sådant läge fördelas som vanliga valkretsmandat.

Isak Kupersmidt, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, gör samma bedömning.

– Vid ett omval fördelas alla mandat, inklusive valkretsens utjämningsmandat utifrån resultatet i valkretsen. Ingen nationell omräkning görs. Dalarna har 9 fasta och 2 utjämningsmandat, skriver han på X och tillägger:

– Det innebär att även vid samma resultat kan mandaten fördelas om. I det här fallet skulle SD ta ett mandat från MP. Allt som behövs är alltså att regeringssidan vinner över ett mandat till för att återfå majoriteten.

Liberalerna pekas ut

Dessutom skulle ytterligare ett mandat kunna skifta till Tidö om L går framåt, samtidigt som V, S eller C backar.

– Kortaste vägen för L att ta ett mandat från andra sidan, och där med ge Regeringen förnyad majoritet, skulle vara att vinna över 1387 väljare from V och 462 väljare från S. Det motsvarar en väljarrörelse på knappt en procent i valkretsen, framhåller Kupersmidt.

Läs mer: ”Hushållen är inte redo” – Ica uppmanar hela Sverige

Mycket osäkert

Huruvida ett omval kan bli aktuellt i Dalarna är mycket osäkert.

Enligt Erik Wångmar, statsvetare vid Linnéuniversitetet, finns det en omständighet som kan bli avgörande. 

– Om det bara är personkryssen det har fuskats med så är det tveksamt om det skulle bli omval. Men skulle det vara så att det har förekommit otillbörlig valpåverkan även när det gäller att de har valt Vänsterpartiet, då skulle det ju kunna bli ett omval i den valkretsen, säger han till Aftonbladet.

Läs också: Vindkraft stoppas i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen