Hot mot skola – tvingas stänga

2023 09 15

En skola har tvingats stänga på grund av ett hot.

Det är i Mjölby i Östergötland som beslutet nu har tagits av utbildningsförvaltningen.

Det rör sig om Veta skola i Mantorp som har tvingats hålla stängt under fredagen efter att hot har kommit in till skolan på sociala medier.

Samma skola höll även stängt den 21 augusti på grund av ett anonymt hot.

Det rapporterar SVT.

Har polisanmälts

Det är oklart varifrån hotet har kommit ifrån och om man vet vem som har skickat det.

Hotet har polisanmälts, och polisen har gjort bedömningen att det saknar substans och inte ska innebära någon fara.

Utbildningsförvaltningen har dock beslutat att stänga skolan under fredagen på grund av oro.

– Utifrån att det finns en oro i personalgruppen och risk för personalbrist har utbildningsförvaltningen i samråd med säkerhetsavdelningen valt att hålla skolan stängd under fredagen, framhåller kommunen.

Föräldramöte att vänta

Det är ännu inte klart vad hotet handlar om och vem som är avsändaren, men av säkerhetsskäl har skolan valt att hålla stängt.

Inget hot har riktats mot någon annan skola i kommunen.

– Under torsdag eftermiddag fick vårdnadshavare vid Veta skola information via läroplattformen om händelsen och att skolan håller stängt under fredagen. Veta skola kommer att kalla till ett föräldramöte.

Även i Trollhättan

I veckan har även hot cirkulerat på sociala medier angående våldsdåd mot skolor i Trollhättan.

Det rör sig om skolorna Magnus Åberggymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet, rapporterar TTELA.

“Rykten om våldshandlingar”

Man har beslutat att sätta in väktare i samband med hoten på skolorna.

– Det handlar om rykten om våldshandlingar på våra skolor i Trollhättan, säger förbundsdirektör Maria Hildefors till SVT.

Polisen har även varit mer närvarande i samband med situationen där många i Trollhättan varit oroliga.

– Det är en yttring som vi upplever i samhället just nu med ökad social oro och en allmän höjd hotnivå och det är väldigt viktigt för oss som jobbar i skolan att vädja om att man är källkritisk och mana till lugn och sans, fortsätter Hildefors.

Arkivfoto: T. Flowe

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)