Hot mot skola – tvingas stänga

2023 09 15

En skola har tvingats stänga på grund av ett hot.

Det är i Mjölby i Östergötland som beslutet nu har tagits av utbildningsförvaltningen.

Det rör sig om Veta skola i Mantorp som har tvingats hålla stängt under fredagen efter att hot har kommit in till skolan på sociala medier.

Samma skola höll även stängt den 21 augusti på grund av ett anonymt hot.

Det rapporterar SVT.

Har polisanmälts

Det är oklart varifrån hotet har kommit ifrån och om man vet vem som har skickat det.

Hotet har polisanmälts, och polisen har gjort bedömningen att det saknar substans och inte ska innebära någon fara.

Utbildningsförvaltningen har dock beslutat att stänga skolan under fredagen på grund av oro.

– Utifrån att det finns en oro i personalgruppen och risk för personalbrist har utbildningsförvaltningen i samråd med säkerhetsavdelningen valt att hålla skolan stängd under fredagen, framhåller kommunen.

Föräldramöte att vänta

Det är ännu inte klart vad hotet handlar om och vem som är avsändaren, men av säkerhetsskäl har skolan valt att hålla stängt.

Inget hot har riktats mot någon annan skola i kommunen.

– Under torsdag eftermiddag fick vårdnadshavare vid Veta skola information via läroplattformen om händelsen och att skolan håller stängt under fredagen. Veta skola kommer att kalla till ett föräldramöte.

Även i Trollhättan

I veckan har även hot cirkulerat på sociala medier angående våldsdåd mot skolor i Trollhättan.

Det rör sig om skolorna Magnus Åberggymnasiet och Nils Ericsonsgymnasiet, rapporterar TTELA.

“Rykten om våldshandlingar”

Man har beslutat att sätta in väktare i samband med hoten på skolorna.

– Det handlar om rykten om våldshandlingar på våra skolor i Trollhättan, säger förbundsdirektör Maria Hildefors till SVT.

Polisen har även varit mer närvarande i samband med situationen där många i Trollhättan varit oroliga.

– Det är en yttring som vi upplever i samhället just nu med ökad social oro och en allmän höjd hotnivå och det är väldigt viktigt för oss som jobbar i skolan att vädja om att man är källkritisk och mana till lugn och sans, fortsätter Hildefors.

Arkivfoto: T. Flowe

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen