Hotar att sparka minister – Samma dag som nya ministern börjat

2021 12 04

Redan 2 timmar och 24 minuter innan regeringen tillträtt gick Liberalerna ut och hotar med att ge en av ministrarna sparken.

Det handlar om den nya klimat- och miljöministern Annika Strandhäll.

Upprörda

Bakgrunden är att Liberalerna är upprörda över att regeringen inte har fattat något beslut ännu om hur man ska gå vidare i planerna på att bygga ett slutförvar av kärnavfall. I nuläget används ett mellanlager i Oskarshamn för kärnavfallet men det väntas bli fullt om ett par år rapporterar SVT som framhåller att det kan leda till att kärnkraftreaktorer måste stoppas.

Anser att regeringen vägrar

– Efter 40 år av vetenskapliga och demokratiska förberedelser är allt klart för regeringens beslut om slutförvaret. Inget regeringsärende har någonsin varit så här väl förberett. Men regeringen vägrar, vilket nu på allvar hotar elförsörjningen, menar Liberalerna.

Lucia är deadline

– Om inte regeringen fattar ett beslut innan Lucia behöver Annika Strandhäll bytas ut mot en klimat- och miljöminister som gör sitt jobb, varnar Liberalerna i dag i en affischkampanj online.

Liberalerna gick ut med hotet klockan 10.43 på Facebook – det vill säga 2 timmar och 24 minuter innan Annika Strandhäll ens hade tillsatts.

Annars blir det misstroende

Nyamko Sabunis parti betonar att frågan om slutförvaret av kärnbränsle inte försvinner bara för att Per Bolund lämnat regeringen.

– Det är ett beslut som den nya miljö- och klimatminister måste se till att regeringen fattar innan luciadagarna — annars kommer Liberalerna medverka till att väcka misstroende mot den ansvariga ministern. Om inte ett beslut tas omgående kommer kvarvarande reaktorer behöva börja stänga ner från 2024 och då kan vi förvänta oss att situationen blir ännu värre. Klimatet kan inte vänta, det är dags att agera nu, anser Liberalerna i sin kampanj.

ANALYS

Liberalerna behöver få med sig minst ett parti till för att kunna väcka ett misstroende och det torde inte vara några problem. SD, KD och Moderaterna kan alla tänkas säga ja till L:s inriktning.

Nu när Miljöpartiet lämnat regeringen ökar dock sannolikheten för att regeringen kan hantera frågan snabbare inom regeringskansliet.

Krävs 175 röster

För Miljöpartiet är det viktigt att motverka kärnkraften men Socialdemokraterna har en mer öppen hållning. Om Socialdemokraterna inte hörsammar Liberalernas uppmaning så kan de söka samförstånd med Centern.

För att kunna avsätta Annika Strandhäll eller någon annan minister behöver L-SD-M-KD-sidan komma upp i 175 röster vilket kräver minst en röst från den andra sidan.

Centern nyckelparti

Centerpartiet kan då få en avgörande roll utifall Liberalerna går vidare och vill ge Annika Strandhäll sparken. Ett annat alternativ är att Regeringen Andersson (S) går vidare i frågan genom att till exempel säga ja till utökat mellanlager men avvaktar med processen för slutförvar.

Foto: Liberalerna FB resp. SKB, Curt-Robert Lindqvist

[yop_poll id="901"]
24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen