Hundattack – en person till sjukhus

2023 08 21

En lös hund har gått till attack mot en kvinna i 45-årsåldern.

Attacken skedde på Dalhemsvägen i nordöstra Helsingborg, meddelar polisen på måndagsmorgonen.

Kvinnan var själv ute och rastade sin egen hund när händelsen ägde rum.

Hon möttes då av en kvinna på elsparkcykel som hade sällskap av en stor och lösspringande hund, ska hon ha uppgett enligt polisens händelserapport.

– Den större hunden ger sig på målsäganden, framhåller Patric Fors vid polisen.

– Som blir riven på armarna och benen av hunden.

Lämnade platsen

Anfallet ska ha varit av sådan kraft att målsägande faller omkull.

Den andra kvinnan, med den lösspringande hunden, valde enligt polisens rapport därefter att ta sig därifrån.

– Kvinnan faller till marken och den större hunden tillsammans med kvinnan på el-sparken lämnar platsen, framhäver Patric Fors vidare.

Polis och ambulans larmades

Både polis och ambulans larmades till platsen där attacken ägde rum.

Kvinnan togs till sjukhus för ytterligare kontroller och någon uppdatering om skadeläget finns inte i skrivande stund.

Det finns inga uppgifter om att kvinnans hund också blev föremål för attacken.

Två anmälningar

Polisen arbetar nu med två brottsrubriceringar.

- Vållande till kroppsskada

- Brott mot lagen om tillsyn över hundar och katter

Eftersom att kvinnan med den lösa hunden lämnade platsen omedelbart och inte har kunnat identifieras vet polisen inte vem som ligger bakom.

– Det finns i nuläget ingen misstänkt, bekräftar myndigheten.

Beslutar om hundförbud

Om en hundägare anses bryta mot lagen om tillsyn för sitt djur ska länsstyrelsen kontaktas, enligt polisen.

– Länsstyrelsen kan besluta om att hunden ska vara försedd med fast koppel eller munkorg, framhåller myndigheten på sin webbplats.

– Det är även länsstyrelsen som beslutar att en person inte får ha hand om en hund, hundförbud.

Straffskalan för vållande till kroppsskada är i normalfallet böter eller upp till sex månaders fängelse.

Anses brottet grovt kan det ge fängelse i upp till fyra år.

Arkivfoto: Polisen Huddinge

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)