”Hushållen klarar högre räntor”

2023 08 21

Tidigare i veckan kom inflationssiffror för juli månad, där inflationstakten enligt måttet KPIF landade på 6,4 procent och enligt KPI 9,3 procent.

Bland anledningarna bakom den fortsatt höga inflationen finns livsmedelspriser samt området rekreation och kultur.

Många bedömare menar nu att Riksbanken kommer att genomföra ytterligare räntehöjningar för att försöka få bukt med inflationen.

“Är vår bedömning”

Det är SBABs vd Mikael Inglander som nu uttalar sig om det rådande läget.

Han menar att kunderna klarar av en högre ränta än den som är nu, rapporterar Svenska Dagbladet.

– Det är vår bedömning att de klarar lite till, säger han till tidningen.

Flera miljoner

Inglander förklarar att SBABs genomsnittskund har ett bolån som ligger på omkring 2 miljoner kronor.

– Det är mycket pengar men inte så mycket som man kanske lånar till en bostad i storstan. Ett normalhushåll kan hantera en väsentligt högre ränta än idag, säger han.

Inglander framhåller även att han tror att bostadspriserna är på väg ner något mer.

Flera tips

Räntehöjningarna i kombination med en hög inflation och en valuta som legat kring bottennivåer har inneburit ett tungt ekonomiskt år för många svenskar.

Ytterligare räntehöjningar slår hårt mot mångas plånböcker, och efter semestern utfärdar experter flera tips till hushållen.

– Om pengarna inte räcker till så måste man prioritera, säger Lendos privatekonom Sharon Lavie till SVT.

De räkningar som bör prioriteras är hyran, elräkningen och hemförsäkringen.

Skaffa en överblick

Ett annat tips handlar om att sätta sig ner inför hösten och skaffa sig en överblick över privatekonomin.

Att få koll på utgifter och inkomster, såväl kortsiktigt som långsiktigt, är mycket viktigt.

– Går det inte ihop, då måste man ta ett rejält omtag. Vad kan man skära ned på? Om det inte går ihop på lång sikt behöver man ta hjälp. Det finns budget- och skuldrådgivare i varje kommun, säger Sharon Lavie.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Denna skatt höjs 2027 – Tidö har försökt sätta stopp

2026 11 12

Det är elskatten som vid årsskiftet kommer att höjas. Det nya beloppet blir 36,2 öre per förbrukad kilowattimme med start 1 januari 2027.

Höjningen beror på den årliga uppindexeringen av energiskatten, något som Tidöpartierna i våras lade ett förslag om att stoppa. Motiveringen var att “motverka ökande elkostnader för hushåll och företag”.

– Den 1 januari 2026 sänktes energiskatten på el med nästan 20 procent och är nu 36,0 öre per kilowattimme. För att hushåll och företag inte ska få ökade elkostnader på grund av indexeringen av elskatt föreslås att indexeringen slopas permanent, framhöll regeringen i mars tidigare i år.

Möter kritik

Höjningen vid årsskiftet är på blott 0,2 öre per kilowattimme. I de nordligaste kommunerna med nedsatt energiskatt kommer skattenivån att bli ännu lägre, 26,6 öre per kilowattimme.

Ändå väcker förändringen kritik. Motståndet riktas framför allt mot själva systemet, där elskatten automatiskt räknas upp i takt med inflationen.

– De successiva uppräkningarna av energiskatten på el gör att Sverige fortsätter ligga bland de länder i Europa med högst energiskatt på el, säger Erik Thornström, ansvarig för skatter och styrmedel på Energiföretagen Sverige, i ett uttalande.

Han tillägger:

– Det är nu angeläget att en tillträdande regering tar vidare det remissförslag som presenterades i våras om att slopa den årliga uppindexeringen av energiskatten på el, inte minst för att dämpa kostnadsutvecklingen för elkunderna.

Läs mer: Svensk nätbutik i konkurs – omsatte 60 miljoner

Även C vill slopa indexeringen

Under ett sammanträde i riksdagen förra året kallade Oscar Sjöstedt (SD) indexeringen för “hopplös”.

– Kommer statsministern även framöver att vara beredd att, tillsammans med Sverigedemokraterna såklart, gå fram med ytterligare sänkningar av just elskatten? Och framför allt: Kommer statsministern att vara beredd att ta bort den hopplösa automatiska indexeringen av elskatten, som slår till just när det är som kallast och folk behöver som mest el för sin uppvärmning? sade Sjöstedt vid tillfället.

Även Centerpartiet är kritiska till den automatiska indexeringen.

– Samtidigt är just nu skatten på fossila bränslen lägre per energienhet än den är på elektrisk kraft. Incitamentet för att ställa om för både hushåll och företag har kraftigt försämrats av den här regeringen. Man bör därför slopa indexeringen av elskatten, vilket innebär en skattesänkning under året jämfört med regeringens förslag på 1,2 öre per kilowattimme och därefter ökande i takt med att elskatten fortsätter stiga medan den i vårt förslag har frysts tills vidare på 42,8 öre per kilowattimme, anförde Anders Ådahl (C) under ett yttrande i riksdagens skatteutskott våren 2025.

Läs mer: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Henrik Nyström/Regeringskansliet

Text: Redaktionen