Ica-apotek slår larm om vanliga livsmedel

2025 04 24

Ica-ägda Apotek Hjärtat slår larm om att vanliga livsmedel kan ha oväntade effekter som många inte känner till.

Vissa livsmedel kan ha en oväntat påverkan på läkemedelseffekten.

Men många svenskar känner inte till det, varnar Apotek Hjärtat.

Tre av fem svenskar saknar den kunskapen, enligt apoteket, som ger exempel på fem livsmedel som har en oväntad inverkan på läkemedelseffekten.

Kan leda till biverkningar

Det finns en rad olika typer av livsmedel som kan förstärka eller försvaga effekten av olika läkemedel, uppger Apotek Hjärtat.

I vissa fall kan detta leda till biverkningar.

Det handlar bland annat om livsmedel såsom mejeriprodukter, grönt te, äppeljuice, spenat och grapefrukt.

– Livsmedel kan innehålla ämnen som till exempel påverkar hur läkemedlet tas upp av kroppen, förklarar Apotek Hjärtats chefsapotekare Annika Svedberg i ett uttalande.

Det är viktigt att man känner till detta om man använder läkemedel, så att man kan anpassa sin konsumtion av livsmedel.

– Oftast behöver du inte helt utesluta dessa livsmedel, utan det handlar snarare om att undvika stora mängder eller att inte äta dem för nära inpå medicineringen, säger Annika Svedberg.

Flera läkemedel kan påverkas

62 procent av svenskarna, eller tre av fem, saknar dock kunskap om detta, enligt en undersökning som Verian har gjort på uppdrag av Apotek Hjärtat.

Enligt apoteket finns det flera olika läkemedel som kan påverkas av olika livsmedel.

Det gäller bland annat antibiotika, antidepressiva, blodförtunnande och blodtryckssänkande läkemedel samt medicinering mot sköldkörtelsjukdom.

Det sistnämnda är ett tydligt exempel på att många påverkas av detta.

– Omkring en halv miljon svenskar medicinerar mot sköldkörtelsjukdom. En livslång medicinering, där läkemedel med sköldkörtelhormon kan påverkas av flera olika livsmedel. Därför rekommenderas dessa läkemedel att tas på tom mage, säger Annika Svedberg.

Fem olika exempel

Apotek Hjärtat nämner fem olika exempel på livsmedel som kan påverka läkemedelseffekten.

Enligt apoteket kan grönt te minska upptaget av vissa läkemedel, exempelvis vissa blodförtunnande (warfarin) eller blodtryckssänkande (lisinopril och folsyra) mediciner.

Grapefrukt påverkar ett enzym i kroppen, vilket kan leda till förstärkt läkemedelseffekt och biverkningar om man till exempel använder vissa blodtryckssänkande, blodfettsänkande eller antidepressiva mediciner.

Mjölk, fil och yoghurt kan bland annat försvaga effekten hos en antibiotikakur, medan grönkål, broccoli, avokado och spenat bör undvikas i alltför stora mängder om man behandlar med det blodförtunnande läkemedlet Waran.

Ytterligare ett exempel är att intag av äppeljuice kraftigt kan minska effekten av läkemedlet atenolol, som är blodtryckssänkande, enligt Apotek Hjärtat.

Foto: Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen