ICA-butik rånad

ICA-butik rånad

2021 10 27

ICA-butiken på Alnö utanför Sundsvall har utsatts för ett rån vid 06-tiden i morse och nu har en stor polisjakt inletts på gärningsmännen.

Stora bilköer har uppstått mellan Sundsvall och Alnö efter rånet eftersom polisen stoppar alla bilar som lämnar ön.

På väg till sina jobb

Polisen går igenom varje bil för att se om man kan finna rånarna och det har lett till långa köer eftersom många Alnöbor är på väg in till sina jobb i Sundsvall.

Rånade under hot

Området runt ICA-affären är avspärrat och det finns både polis och ambulans på plats men det har inte framkommit några uppgifter om att någon ska vara fysiskt skadad. Däremot skedde rånet under hot, uppger SVT.

Gärningsmännen jagas

Polisen har inlett en förundersökning avseende rån alternativt grovt rån. Rånarna är ännu på fri fot och polisen hoppas nå framgång genom att gå igenom bilarna som lämnar Alnö. Men det är oklart om rånarna ännu finns kvar på ön eller om de har hunnit nå fastlandet.

Om populära Alnö

Alnö är 65 kvadratkilometer stor och bildades för 570 miljoner år sedan genom vulkanisk verksamhet i området. Ön är 15 kilometer lång och 6 kilometer bred på bredaste stället, enligt Alnö.nu. Invånarantalet är cirka 8 000 personer, bestående av ca 3 800 villor och 1600 lägenheter.

På sommaren är invånarantalet över det dubbla då Alnö är ett mycket populärt sommarställe för turister. Berggrunden innehåller flera världsunika mineraler där den mest kända är Alnöit. På norra delen av Alnö finns flera intressanta geologiska lokaler samt flera fornminneslämningar som gravkullar, uppger Alnö.nu.
Alnöbron är en av Sveriges längsta med sina 1 042 meter lång och invigdes 1964. Det tog en arbetsstyrka på 40-55 man 3,5 år att bygga den 9,4 meter breda bron. Den är 42 meter hög och har 40 meter fri segelhöjd, berättar Alnö.nu.

Arkivfoto: Polisen Norrmalm, FB

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen