ICA och Coop uttalar sig efter nya matprisbeskedet

2023 03 22

Beskedet slog ned som en bomb mitt under den intensiva debatten kring de svenska livsmedelspriserna, som skenade över 20 procent i februari enligt Statistiska centralbyråns Konsumentprisindex.

Nu uttalar sig även regeringen om Lidls val att sänka priserna rejält.

– Mycket bra att Lidl går före med att sänka och frysa sina priser på över hundra varor, framhåller finansminister Elisabeth Svantesson (M) på Twitter.

Uppmanar andra butiker

Efter Lidls besked uppmanar nu regeringen andra matbutiker att göra samma sak.

– Jag hoppas att de stora matjättarna följer deras exempel och på så sätt underlättar vardagen för alla de hushåll som nu kämpar med höga priser, fortsätter finansministern.

Priserna som Lidl sänker påverkar bland annat kaffe, mjölk och köttartiklar.

Företaget lovar dessutom att fler varor läggs till bland prissänkningarna inom kort.

– Vi kommer fortsatt att erbjuda starka kampanjer, men vi har nu, i nära samarbete med våra leverantörer, kommit överens om att sätta nya lägre priser på över hundra varor i alla våra butiker i Sverige, säger Jakob Josefsson, Sverigechef på Lidl, i ett pressmeddelande.

Ica och Coop svarar

Efter kvällens besked har även Ica och Coop uttalat sig.

Och matjättarna är rejält pressade.

– I och med att vetepriserna och mejeripriserna går ner så tror jag att det i början på kvartal 2 borde vända nedåt, säger Icas vd Nina Jönsson till SVT.

Hon tillägger dock:

– Jag kan inte ge några löften, men jag kan ge prognoser. 

Även Coop tror att prissänkningar kan vara på gång inom kort.

– Vi justerar våra priser när vi får justeringar från leverantörerna. Vi ser flera råvaror som är på väg ner och förväntar oss prissänkningar från leverantörerna. Vår bedömning är att vi kommer att se sänkta priser inom vissa kategorier framöver, säger Marcus Björling, pressekreterare på Coop, till samma tv-kanal.

Hårt pressade

Igår rapporterades att de tre matjättarna Axfood, Ica och Coop haft enskilda möten med just Elisabeth Svantesson.

Beskedet var då att handlarna inte höjer priset mer än nödvändigt.

– Det är viktigt att titta på helheten, det här är en komplex kedja, sade till exempel Coops vd Marie Mygren till SVT och pekade på ökade leveranskostnader som den bidragande orsaken till de stigande matpriserna.

Tidigare har livsmedelsbranschen slagit larm om att man är hårt pressade och att mathandeln till och med går back.

"Orimligt"

Elisabeth Svantesson markerade samtidigt tydligt inför en samlad presskår att det inte är acceptabelt att priserna ökar så mycket.

– Jag tycker fortfarande att det är orimligt att svenska matkassar kostar så mycket mer än i länder runt om, sade finansministern och tillade:

– Det finns mer att göra för att pressa priserna.

Inget pristak

Tidigare i mars krävde Vänsterpartiet att ett pristak ska införas på flera varor.

Det förslaget har emellertid slagits undan av regeringen som menar att politiker inte ska blanda sig i prissättning.

– Att sätta ett pristak och kanske reglera det i lag är en riktigt dålig idé som inte kommer fungera i Sverige och som inte fungerat på andra ställen, sade Elisabeth Svantesson till Sveriges Radio Ekot.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen