Illdådet i Norge framstår som terror enligt polisen

2021 10 18

Den norska 37-åringen Espen Andersen Bråthen misstänks för dådet i Norge som enligt polisen ser ut som ett terrordåd.

Norsk media tonar nu ned uppgifterna om hans danska koppling. VG framhåller att han är född i Norge och har bott i Kongsberg utanför Oslo stora delar av sitt liv. Hans mamma är dansk och den misstänkte har danskt medborgarskap men har utöver det ingen närmare koppling till Danmark uppger VG. Norsk media inklusive Norges statstelevision NRK går nu ut med en bild på mannen.

Mördade fem personer

Fem personer mördades när 37-åringen gick till attack med pilbåge mot bland annat kunder i en mataffär i Kongsberg utanför Oslo på onsdagskvällen och norska polisen får hela tiden fram nya uppgifter i sin omfattande utredning.

Stor uppståndelse

– Händelserna i Kongsberg framstår i nuläget som en terrorhandling men efterforskningen kommer att närmare granska vilka motiv som låg bakom, framför Norges motsvarighet till Säpo i ett uttalande idag.

Det är stor uppståndelse i Norge kring det faktum att gärningsmannen är känd av polisen sedan tidigare.

Hotade att döda sin pappa

Säkerhetspolisen uppger att de tidigare mottagit orosanmälningar mot mannen avseende att han skulle vara kopplad till radikalisering. Den senaste anmälan mot 37-åringen, som är dansk medborgare, är från 2020 och han fick i fjol besöksförbud hos sina egna föräldrar efter att han hotat att döda sin pappa.

Konverterat till islam

En granne berättar för tidningen VG att polisen agerat mot mannen under sommaren 2021. Mannen skall enligt polisen har konverterat till islam men polisen uppger att man ännu inte känner till om det i sig har någon koppling till det genomförda dådet. Polisen fick frågan vid presskonferensen om dådet kan ha religiösa motiv.

– Vi vet inget om motiv ännu. Men det är naturligt att ställa den frågan, säger polisen som betonar att det kan ta tid att fastställa om det var ett terrordåd.

Hotnivån höjs inte

En fråga som lyfts fram i norsk media de senaste timmarna är om det finns anledning att ändra den allmänna hotnivån i Norge.

– PST (säkerhetspolisen) bedömer att det framöver är möjligt att extrema islamister och högerextremister kan försöka att genomföra terrorangrepp i Norge, framhåller säkerhetspolisen.

Den bedömningen utgör emellertid samma hotnivå som innan dådet i Kongsberg i går.

Foto: Video på Internet


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


01 juni 26

Ryssar köar i timmar

2026 06 02

Vardagen för invånare på den ryskockuperade Krymhalvön har förändrats markant.

Efter intensiva ukrainska drönarattacker mot ryska oljeanläggningar är situationen på Krym kritisk.

Kreml har tvingats införa ransonering av bensin på halvön. Den akuta åtgärden har vidtagits med anledning av den omfattande bristen på bränsle.

Helt slut 

Nu tvingas miljontals ryssar på Krym att köa i timmar till bensinstationerna. När det är dags för tankning får varje fordon endast tankas med högst 20 liter bränsle per dag.

Samtidigt är bränslet helt slut hos flera mackar på halvön, rapporterar Reuters.

– Jag har väntat i tre timmar, och jag vet inte om bensinen räcker. Man får bara hoppas, säger Krymbon Aleksandr Andrijevskij till nyhetsbyrån.

Tatjana Pjatina, en annan invånare på ön, berättar att hon i princip slutat att köra bil på grund av bränslekrisen.

Hon ser ingen snabb lösning på situationen.  

– Om det inte finns några strategiska reserver på Krim kommer det här problemet naturligtvis inte att lösas inom de närmaste två veckorna, säger hon till Reuters.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Kan skära av halvön

Exporten av bränsle till Krym är beroende av landvägen från Rostovregionen i Ryssland och färjetrafik över Kertjsundet.

Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet, används inte av säkerhetsskäl.

Bränsleexporten försvåras dramatiskt av att Ukraina etablerat luftherravälde över motorvägen kring Mariupol – en viktig knutpunkt för logistiken från de ryskockuperade områdena i Donbas till Krim.

Enligt flera militärexperter är Ukraina på väg att skära av halvön.

– Jag skulle inte bli förvånad om det inom några månader inte finns mat på Krim, säger Johan Huovinen, lärare vid institutionen för krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, till DN.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen