Illdådet i Norge framstår som terror enligt polisen

2021 10 18

Den norska 37-åringen Espen Andersen Bråthen misstänks för dådet i Norge som enligt polisen ser ut som ett terrordåd.

Norsk media tonar nu ned uppgifterna om hans danska koppling. VG framhåller att han är född i Norge och har bott i Kongsberg utanför Oslo stora delar av sitt liv. Hans mamma är dansk och den misstänkte har danskt medborgarskap men har utöver det ingen närmare koppling till Danmark uppger VG. Norsk media inklusive Norges statstelevision NRK går nu ut med en bild på mannen.

Mördade fem personer

Fem personer mördades när 37-åringen gick till attack med pilbåge mot bland annat kunder i en mataffär i Kongsberg utanför Oslo på onsdagskvällen och norska polisen får hela tiden fram nya uppgifter i sin omfattande utredning.

Stor uppståndelse

– Händelserna i Kongsberg framstår i nuläget som en terrorhandling men efterforskningen kommer att närmare granska vilka motiv som låg bakom, framför Norges motsvarighet till Säpo i ett uttalande idag.

Det är stor uppståndelse i Norge kring det faktum att gärningsmannen är känd av polisen sedan tidigare.

Hotade att döda sin pappa

Säkerhetspolisen uppger att de tidigare mottagit orosanmälningar mot mannen avseende att han skulle vara kopplad till radikalisering. Den senaste anmälan mot 37-åringen, som är dansk medborgare, är från 2020 och han fick i fjol besöksförbud hos sina egna föräldrar efter att han hotat att döda sin pappa.

Konverterat till islam

En granne berättar för tidningen VG att polisen agerat mot mannen under sommaren 2021. Mannen skall enligt polisen har konverterat till islam men polisen uppger att man ännu inte känner till om det i sig har någon koppling till det genomförda dådet. Polisen fick frågan vid presskonferensen om dådet kan ha religiösa motiv.

– Vi vet inget om motiv ännu. Men det är naturligt att ställa den frågan, säger polisen som betonar att det kan ta tid att fastställa om det var ett terrordåd.

Hotnivån höjs inte

En fråga som lyfts fram i norsk media de senaste timmarna är om det finns anledning att ändra den allmänna hotnivån i Norge.

– PST (säkerhetspolisen) bedömer att det framöver är möjligt att extrema islamister och högerextremister kan försöka att genomföra terrorangrepp i Norge, framhåller säkerhetspolisen.

Den bedömningen utgör emellertid samma hotnivå som innan dådet i Kongsberg i går.

Foto: Video på Internet

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen