Illdådet i Norge framstår som terror enligt polisen

2021 10 18

Den norska 37-åringen Espen Andersen Bråthen misstänks för dådet i Norge som enligt polisen ser ut som ett terrordåd.

Norsk media tonar nu ned uppgifterna om hans danska koppling. VG framhåller att han är född i Norge och har bott i Kongsberg utanför Oslo stora delar av sitt liv. Hans mamma är dansk och den misstänkte har danskt medborgarskap men har utöver det ingen närmare koppling till Danmark uppger VG. Norsk media inklusive Norges statstelevision NRK går nu ut med en bild på mannen.

Mördade fem personer

Fem personer mördades när 37-åringen gick till attack med pilbåge mot bland annat kunder i en mataffär i Kongsberg utanför Oslo på onsdagskvällen och norska polisen får hela tiden fram nya uppgifter i sin omfattande utredning.

Stor uppståndelse

– Händelserna i Kongsberg framstår i nuläget som en terrorhandling men efterforskningen kommer att närmare granska vilka motiv som låg bakom, framför Norges motsvarighet till Säpo i ett uttalande idag.

Det är stor uppståndelse i Norge kring det faktum att gärningsmannen är känd av polisen sedan tidigare.

Hotade att döda sin pappa

Säkerhetspolisen uppger att de tidigare mottagit orosanmälningar mot mannen avseende att han skulle vara kopplad till radikalisering. Den senaste anmälan mot 37-åringen, som är dansk medborgare, är från 2020 och han fick i fjol besöksförbud hos sina egna föräldrar efter att han hotat att döda sin pappa.

Konverterat till islam

En granne berättar för tidningen VG att polisen agerat mot mannen under sommaren 2021. Mannen skall enligt polisen har konverterat till islam men polisen uppger att man ännu inte känner till om det i sig har någon koppling till det genomförda dådet. Polisen fick frågan vid presskonferensen om dådet kan ha religiösa motiv.

– Vi vet inget om motiv ännu. Men det är naturligt att ställa den frågan, säger polisen som betonar att det kan ta tid att fastställa om det var ett terrordåd.

Hotnivån höjs inte

En fråga som lyfts fram i norsk media de senaste timmarna är om det finns anledning att ändra den allmänna hotnivån i Norge.

– PST (säkerhetspolisen) bedömer att det framöver är möjligt att extrema islamister och högerextremister kan försöka att genomföra terrorangrepp i Norge, framhåller säkerhetspolisen.

Den bedömningen utgör emellertid samma hotnivå som innan dådet i Kongsberg i går.

Foto: Video på Internet


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


18 dec 2025

Ändrade regler för bilkörkort – begränsning slopas

2025 12 19

Regeringen går vidare med en lagrådsremiss för ändrade regler kring bilkörkortet.

Vägen till att ta ett svenskt körkort ska nu bli enklare.

Det meddelar regeringen idag.

– Nu gör vi det lättare att övningsköra. Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson (KD), i ett uttalande.

Inte fått önskad effekt

Den första januari 2006 infördes kravet på att gå en introduktionsutbildning innan man börjar övningsköra.

Kravet gäller både för den som kör och den som sitter bredvid som handlare.

Men regeringen anser inte att förändringen har fått önskad effekt.

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. Kravet på introduktionsutbildning har inte haft avsedd effekt och nu föreslår regeringen att det tas bort, säger Andreas Carlson.  

LÄS OCKSÅ: Kristersson går ut med varning – om bensinbilar

Studier visar

Nu har alltså regeringen beslutat att gå vidare med att avskaffa kravet.

– Studier har visat att introduktionsutbildningen har haft liten eller ingen effekt på strukturen, innehållet och omfattningen i övningskörningen och att den därför inte uppnår de avsedda målen, uppger regeringen.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen.

Beskrivs som en begränsning

Förhoppningen från regeringens sida är att det slopade kravet ska möjliggöra mer övningskörning för den som är på väg att ta körkort.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktningar, uppger regeringen.

– Att ta bort kravet ökar möjligheterna till mängdträning, vilket medför att de blivande förarna kan komma bättre förberedda till förarprovet.

LÄS OCKSÅ: Helt unik fabrik ska byggas i Sverige – ska stå färdig 2028

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen