Illdådet i Norge framstår som terror enligt polisen

2021 10 18

Den norska 37-åringen Espen Andersen Bråthen misstänks för dådet i Norge som enligt polisen ser ut som ett terrordåd.

Norsk media tonar nu ned uppgifterna om hans danska koppling. VG framhåller att han är född i Norge och har bott i Kongsberg utanför Oslo stora delar av sitt liv. Hans mamma är dansk och den misstänkte har danskt medborgarskap men har utöver det ingen närmare koppling till Danmark uppger VG. Norsk media inklusive Norges statstelevision NRK går nu ut med en bild på mannen.

Mördade fem personer

Fem personer mördades när 37-åringen gick till attack med pilbåge mot bland annat kunder i en mataffär i Kongsberg utanför Oslo på onsdagskvällen och norska polisen får hela tiden fram nya uppgifter i sin omfattande utredning.

Stor uppståndelse

– Händelserna i Kongsberg framstår i nuläget som en terrorhandling men efterforskningen kommer att närmare granska vilka motiv som låg bakom, framför Norges motsvarighet till Säpo i ett uttalande idag.

Det är stor uppståndelse i Norge kring det faktum att gärningsmannen är känd av polisen sedan tidigare.

Hotade att döda sin pappa

Säkerhetspolisen uppger att de tidigare mottagit orosanmälningar mot mannen avseende att han skulle vara kopplad till radikalisering. Den senaste anmälan mot 37-åringen, som är dansk medborgare, är från 2020 och han fick i fjol besöksförbud hos sina egna föräldrar efter att han hotat att döda sin pappa.

Konverterat till islam

En granne berättar för tidningen VG att polisen agerat mot mannen under sommaren 2021. Mannen skall enligt polisen har konverterat till islam men polisen uppger att man ännu inte känner till om det i sig har någon koppling till det genomförda dådet. Polisen fick frågan vid presskonferensen om dådet kan ha religiösa motiv.

– Vi vet inget om motiv ännu. Men det är naturligt att ställa den frågan, säger polisen som betonar att det kan ta tid att fastställa om det var ett terrordåd.

Hotnivån höjs inte

En fråga som lyfts fram i norsk media de senaste timmarna är om det finns anledning att ändra den allmänna hotnivån i Norge.

– PST (säkerhetspolisen) bedömer att det framöver är möjligt att extrema islamister och högerextremister kan försöka att genomföra terrorangrepp i Norge, framhåller säkerhetspolisen.

Den bedömningen utgör emellertid samma hotnivå som innan dådet i Kongsberg i går.

Foto: Video på Internet


30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen


30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen