JUST NU: Ilska mot regeringens klimatpolitik – stämmer staten

2022 06 03

Ungdomar i klimatorganisationen Aurora planerar att dra regeringen inför rätta.

Beskedet kom idag i samband med en klimatstrejk i Stockholm som organiserades i Auroras namn, rapporterar Dagens Nyheter.

Den utlösande faktorn till beskedet är ett brev som regeringen har skickat till organisationen.

Skickade kravbrev

Brevet är i sig ett svar från ett kravbrev som Aurora skickade till regeringen redan i våras. Där utkrävde organisationen svar på vilka nya politiska lösningar som ska träda i kraft för att Sverige ska nå upp till globala klimatmål. 

Deadline för att svara var 1 juni, skriver DN.

“Går vidare med stämningsansökan”

Enligt ungdomarna innehöll dock regeringens svar allt annat än vad organisationen ville höra, och efter beskedet meddelar organisationen att de kommer att dra svenska staten inför rätta.

– Regeringen ger i sitt brev varken någon försäkran om att de kommer att göra det vi kräver eller egentligen något nytt alls i sak. Vi kommer att gå vidare med stämningsansökan, säger Sofi Marklew som är medlem i Aurora, till DN.

Expert ger ungdomarna en chans

I det rättsliga underlaget kommer organisationen att utgå från svensk grundlag, Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Parisavtalet. Det är inte omöjligt att ungdomarna går segrande ur en kommande rättegång, om man ska tro Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.

– Liknande processer har haft framgång i andra länder, så det går inte att avfärda möjligheten. Men det är förstås olika förutsättningar i olika länder och många frågor att ta ställning till, säger hon till tidningen.

Lyckade försök utomlands

De senaste åren har snarlika stämningsförsök mot stater varit framgångsrika. Till exempel stämde miljögruppen Urgenda den nederländska regeringen 2019. 

Gruppen krävde att ministrarna skulle agera för klimatet långt utanför de mål som satts av EU, skriver BBC.

Dömde staten i Nederländerna

Högsta domstolen i Nederländerna valde att gå på Urgendas linje och fällde den nederländska staten. 

Domen innebar att regeringen tvingades arbeta för att minska utsläppen med minst 25 procent.

“Statens skyldighet”

Rätten motiverade sin dom utifrån FN:s klimatkonvention och statens rättsliga skyldighet att skydda nederländska medborgares liv och välbefinnande.

– Det finns en hel del konsensus i det vetenskapliga och internationella samfundet om det akuta behovet av en minskning av växthusgaserna med minst 25 procent av utvecklade länder, framhävde domstolen enligt BBC.

Når enbart hälften av målen

I Sverige uppnås enbart hälften av regeringens klimatmål, enligt en granskning av DN. 

De målen räcker inte om Sverige ska leva upp till vad landet har lovat i Parisavtalet som slöts 2015.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen