JUST NU: Ilska mot regeringens klimatpolitik – stämmer staten

2022 06 03

Beskedet kom idag i samband med en klimatstrejk i Stockholm som organiserades i Auroras namn, rapporterar Dagens Nyheter.

Den utlösande faktorn till beskedet är ett brev som regeringen har skickat till organisationen.

Skickade kravbrev

Brevet är i sig ett svar från ett kravbrev som Aurora skickade till regeringen redan i våras. Där utkrävde organisationen svar på vilka nya politiska lösningar som ska träda i kraft för att Sverige ska nå upp till globala klimatmål. 

Deadline för att svara var 1 juni, skriver DN.

“Går vidare med stämningsansökan”

Enligt ungdomarna innehöll dock regeringens svar allt annat än vad organisationen ville höra, och efter beskedet meddelar organisationen att de kommer att dra svenska staten inför rätta.

– Regeringen ger i sitt brev varken någon försäkran om att de kommer att göra det vi kräver eller egentligen något nytt alls i sak. Vi kommer att gå vidare med stämningsansökan, säger Sofi Marklew som är medlem i Aurora, till DN.

Expert ger ungdomarna en chans

I det rättsliga underlaget kommer organisationen att utgå från svensk grundlag, Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Parisavtalet. Det är inte omöjligt att ungdomarna går segrande ur en kommande rättegång, om man ska tro Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.

– Liknande processer har haft framgång i andra länder, så det går inte att avfärda möjligheten. Men det är förstås olika förutsättningar i olika länder och många frågor att ta ställning till, säger hon till tidningen.

Lyckade försök utomlands

De senaste åren har snarlika stämningsförsök mot stater varit framgångsrika. Till exempel stämde miljögruppen Urgenda den nederländska regeringen 2019. 

Gruppen krävde att ministrarna skulle agera för klimatet långt utanför de mål som satts av EU, skriver BBC.

Dömde staten i Nederländerna

Högsta domstolen i Nederländerna valde att gå på Urgendas linje och fällde den nederländska staten. 

Domen innebar att regeringen tvingades arbeta för att minska utsläppen med minst 25 procent.

“Statens skyldighet”

Rätten motiverade sin dom utifrån FN:s klimatkonvention och statens rättsliga skyldighet att skydda nederländska medborgares liv och välbefinnande.

– Det finns en hel del konsensus i det vetenskapliga och internationella samfundet om det akuta behovet av en minskning av växthusgaserna med minst 25 procent av utvecklade länder, framhävde domstolen enligt BBC.

Når enbart hälften av målen

I Sverige uppnås enbart hälften av regeringens klimatmål, enligt en granskning av DN. 

De målen räcker inte om Sverige ska leva upp till vad landet har lovat i Parisavtalet som slöts 2015.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen