JUST NU: Ilska mot regeringens klimatpolitik – stämmer staten

2022 06 03

Ungdomar i klimatorganisationen Aurora planerar att dra regeringen inför rätta.

Beskedet kom idag i samband med en klimatstrejk i Stockholm som organiserades i Auroras namn, rapporterar Dagens Nyheter.

Den utlösande faktorn till beskedet är ett brev som regeringen har skickat till organisationen.

Skickade kravbrev

Brevet är i sig ett svar från ett kravbrev som Aurora skickade till regeringen redan i våras. Där utkrävde organisationen svar på vilka nya politiska lösningar som ska träda i kraft för att Sverige ska nå upp till globala klimatmål. 

Deadline för att svara var 1 juni, skriver DN.

“Går vidare med stämningsansökan”

Enligt ungdomarna innehöll dock regeringens svar allt annat än vad organisationen ville höra, och efter beskedet meddelar organisationen att de kommer att dra svenska staten inför rätta.

– Regeringen ger i sitt brev varken någon försäkran om att de kommer att göra det vi kräver eller egentligen något nytt alls i sak. Vi kommer att gå vidare med stämningsansökan, säger Sofi Marklew som är medlem i Aurora, till DN.

Expert ger ungdomarna en chans

I det rättsliga underlaget kommer organisationen att utgå från svensk grundlag, Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Parisavtalet. Det är inte omöjligt att ungdomarna går segrande ur en kommande rättegång, om man ska tro Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.

– Liknande processer har haft framgång i andra länder, så det går inte att avfärda möjligheten. Men det är förstås olika förutsättningar i olika länder och många frågor att ta ställning till, säger hon till tidningen.

Lyckade försök utomlands

De senaste åren har snarlika stämningsförsök mot stater varit framgångsrika. Till exempel stämde miljögruppen Urgenda den nederländska regeringen 2019. 

Gruppen krävde att ministrarna skulle agera för klimatet långt utanför de mål som satts av EU, skriver BBC.

Dömde staten i Nederländerna

Högsta domstolen i Nederländerna valde att gå på Urgendas linje och fällde den nederländska staten. 

Domen innebar att regeringen tvingades arbeta för att minska utsläppen med minst 25 procent.

“Statens skyldighet”

Rätten motiverade sin dom utifrån FN:s klimatkonvention och statens rättsliga skyldighet att skydda nederländska medborgares liv och välbefinnande.

– Det finns en hel del konsensus i det vetenskapliga och internationella samfundet om det akuta behovet av en minskning av växthusgaserna med minst 25 procent av utvecklade länder, framhävde domstolen enligt BBC.

Når enbart hälften av målen

I Sverige uppnås enbart hälften av regeringens klimatmål, enligt en granskning av DN. 

De målen räcker inte om Sverige ska leva upp till vad landet har lovat i Parisavtalet som slöts 2015.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen