JUST NU: Ilska mot regeringens klimatpolitik – stämmer staten

2022 06 03

Ungdomar i klimatorganisationen Aurora planerar att dra regeringen inför rätta.

Beskedet kom idag i samband med en klimatstrejk i Stockholm som organiserades i Auroras namn, rapporterar Dagens Nyheter.

Den utlösande faktorn till beskedet är ett brev som regeringen har skickat till organisationen.

Skickade kravbrev

Brevet är i sig ett svar från ett kravbrev som Aurora skickade till regeringen redan i våras. Där utkrävde organisationen svar på vilka nya politiska lösningar som ska träda i kraft för att Sverige ska nå upp till globala klimatmål. 

Deadline för att svara var 1 juni, skriver DN.

“Går vidare med stämningsansökan”

Enligt ungdomarna innehöll dock regeringens svar allt annat än vad organisationen ville höra, och efter beskedet meddelar organisationen att de kommer att dra svenska staten inför rätta.

– Regeringen ger i sitt brev varken någon försäkran om att de kommer att göra det vi kräver eller egentligen något nytt alls i sak. Vi kommer att gå vidare med stämningsansökan, säger Sofi Marklew som är medlem i Aurora, till DN.

Expert ger ungdomarna en chans

I det rättsliga underlaget kommer organisationen att utgå från svensk grundlag, Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Parisavtalet. Det är inte omöjligt att ungdomarna går segrande ur en kommande rättegång, om man ska tro Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.

– Liknande processer har haft framgång i andra länder, så det går inte att avfärda möjligheten. Men det är förstås olika förutsättningar i olika länder och många frågor att ta ställning till, säger hon till tidningen.

Lyckade försök utomlands

De senaste åren har snarlika stämningsförsök mot stater varit framgångsrika. Till exempel stämde miljögruppen Urgenda den nederländska regeringen 2019. 

Gruppen krävde att ministrarna skulle agera för klimatet långt utanför de mål som satts av EU, skriver BBC.

Dömde staten i Nederländerna

Högsta domstolen i Nederländerna valde att gå på Urgendas linje och fällde den nederländska staten. 

Domen innebar att regeringen tvingades arbeta för att minska utsläppen med minst 25 procent.

“Statens skyldighet”

Rätten motiverade sin dom utifrån FN:s klimatkonvention och statens rättsliga skyldighet att skydda nederländska medborgares liv och välbefinnande.

– Det finns en hel del konsensus i det vetenskapliga och internationella samfundet om det akuta behovet av en minskning av växthusgaserna med minst 25 procent av utvecklade länder, framhävde domstolen enligt BBC.

Når enbart hälften av målen

I Sverige uppnås enbart hälften av regeringens klimatmål, enligt en granskning av DN. 

De målen räcker inte om Sverige ska leva upp till vad landet har lovat i Parisavtalet som slöts 2015.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen