JUST NU: Ilska mot regeringens klimatpolitik – stämmer staten

2022 06 03

Ungdomar i klimatorganisationen Aurora planerar att dra regeringen inför rätta.

Beskedet kom idag i samband med en klimatstrejk i Stockholm som organiserades i Auroras namn, rapporterar Dagens Nyheter.

Den utlösande faktorn till beskedet är ett brev som regeringen har skickat till organisationen.

Skickade kravbrev

Brevet är i sig ett svar från ett kravbrev som Aurora skickade till regeringen redan i våras. Där utkrävde organisationen svar på vilka nya politiska lösningar som ska träda i kraft för att Sverige ska nå upp till globala klimatmål. 

Deadline för att svara var 1 juni, skriver DN.

“Går vidare med stämningsansökan”

Enligt ungdomarna innehöll dock regeringens svar allt annat än vad organisationen ville höra, och efter beskedet meddelar organisationen att de kommer att dra svenska staten inför rätta.

– Regeringen ger i sitt brev varken någon försäkran om att de kommer att göra det vi kräver eller egentligen något nytt alls i sak. Vi kommer att gå vidare med stämningsansökan, säger Sofi Marklew som är medlem i Aurora, till DN.

Expert ger ungdomarna en chans

I det rättsliga underlaget kommer organisationen att utgå från svensk grundlag, Europakonventionen för mänskliga rättigheter och Parisavtalet. Det är inte omöjligt att ungdomarna går segrande ur en kommande rättegång, om man ska tro Agnes Hellner, universitetslektor i processrätt vid Stockholms universitet.

– Liknande processer har haft framgång i andra länder, så det går inte att avfärda möjligheten. Men det är förstås olika förutsättningar i olika länder och många frågor att ta ställning till, säger hon till tidningen.

Lyckade försök utomlands

De senaste åren har snarlika stämningsförsök mot stater varit framgångsrika. Till exempel stämde miljögruppen Urgenda den nederländska regeringen 2019. 

Gruppen krävde att ministrarna skulle agera för klimatet långt utanför de mål som satts av EU, skriver BBC.

Dömde staten i Nederländerna

Högsta domstolen i Nederländerna valde att gå på Urgendas linje och fällde den nederländska staten. 

Domen innebar att regeringen tvingades arbeta för att minska utsläppen med minst 25 procent.

“Statens skyldighet”

Rätten motiverade sin dom utifrån FN:s klimatkonvention och statens rättsliga skyldighet att skydda nederländska medborgares liv och välbefinnande.

– Det finns en hel del konsensus i det vetenskapliga och internationella samfundet om det akuta behovet av en minskning av växthusgaserna med minst 25 procent av utvecklade länder, framhävde domstolen enligt BBC.

Når enbart hälften av målen

I Sverige uppnås enbart hälften av regeringens klimatmål, enligt en granskning av DN. 

De målen räcker inte om Sverige ska leva upp till vad landet har lovat i Parisavtalet som slöts 2015.

Foto: C. LeBoutillier

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen