Indien nära militärt anfall

2025 04 29

Pakistan larmar om att ett militärt angrepp från indiskt håll är nära.

Ett indiskt militärt anfall mot Pakistan är “nära förestående”.

Det uppger Pakistans försvarsminister för Reuters.

Larmet kommer efter att en dödlig attack ägde rum i Kashmir förra veckan.

26 personer dog i attacken, som utlöste stor upprördhet i Indien.

Anklagas för blodiga attacken

Indien, som har en hinduisk majoritet, utlyste krav på åtgärder mot Pakistan, som har en muslimsk majoritet, efter den blodiga attacken.

Bland annat anklagas Pakistan för att stödja militanta grupper i Kashmir, en region som båda länder gör anspråk på – och har utkämpat krig om.

Läs mer: Trump inför språkkrav

– Vi har förstärkt våra styrkor, eftersom det är något som är nära förestående nu. I den här situationen måste vissa strategiska beslut fattas – och de har också fattats, uppger Pakistans försvarsminister Khawaja Muhammad Asif för nyhetsbyrån.

Varning från militären

Asif framhåller att det är pakistansk militär som ska ha varnat regeringen om den förestående indiska attacken.

Exakt vilka skäl som ligger till grund för militärens påstående väljer Asif dock att inte gå in på.

Förnekar all inblandning

Efter attacken i Kashmir gjorde indiska uppgifter gällande att två personer som misstänks för dådet är pakistanier.

Indiens premiärminister Narendra Modi har också lovat att hitta – och straffa – angriparna, enligt Reuters.

Har tillgång till kärnvapen

Pakistan har dock förnekat all inblandning i attacken, och i stället krävt en neutral utredning.

De båda kärnvapennationerna verkar röra sig allt närmre en drabbning. Asif uppger att några kärnvapen inte kommer att användas – om det inte föreligger ett “ direkt hot mot Pakistansk existens”.

Läs också: Enkelt prov kan visa om du har cancer

Foto: M. Gajera

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)