Infektion med 50 % dödlighet sprids – 45 000 smittade

2021 07 26

45 000 personer har smittats av den dödliga infektionen svart svamp som sprids bland indiska covidpatienter och dödligheten är över 50 %.

Infektionen är aggressiv och leder till att läkare tvingas till mycket allvarliga ingrepp uppger Deutsche Welle som framhåller att infektionen, som har det vetenskapliga namnet mukormykos har en mycket stor dödlighet på över 50 - 90 %.

45 374 smittade registrerade

Ett normalt år brukar cirka 20 personer per år smittas av svart svamp i Indien men nu har 45 374 registrerats som smittade enligt BBC som uppger att sjukdomen främst smittar covidpatienter. Sjukdomen har en koppling till användandet av stereoider för att behandla covid. Medlet tycks minska riskerna för inflammation i lungorna för covidpatienter men minskar även immuniteten och ökar blodsockernivåerna. Enligt BBC misstänks den minskade immuniteten leda till svart svamp och personer med bland annat diabetes, cancer och HIV utgör särskilda riskgrupper.

Många fler smittade

Enligt BBC News är en antisvamp-injektion det enda botemedlet som har effekt mot infektionen. Doktor Raghuraj Hegde som är ögonkirurg i Bangaler har behandlat en rad patienter och han berättar för BBC att det råder en kraftig underskattning av både antalet smittfall och dödsfall.

– I regel inträffar dödsögonblicket veckor eller månader efter att man fått sjukdomen. Vårt nuvarande system, är inte så bra på att fånga upp datan, säger doktor Hedge till BBC News.

Mycket allvarligt

Antalet fall är underskattat då diagnosen är svår att fastställa på mindre sjukhus på landsbygden och bara en bråkdel av fallen når fram till sjukhuset i de större städerna. Många patienter avlider redan innan de når sjukhuset och en del som behandlats får återfall uppger BBC News.

– Vi ser många som behandlats för sjukdomen som senare återkommer med ny infektion som har spridit sig till ögon eller hjärna, säger Mumbaikirurgen doktor Akshay Nair.

ANALYS

Det är så hemskt att man kan knappt inte ens tänka på detta. Man ska vara väldigt glad för allt man har och så länge man är frisk.

Foto: S. Hudkar

[yop_poll id="410"]

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen