Infektion med 50 % dödlighet sprids – 45 000 smittade

2021 07 26

45 000 personer har smittats av den dödliga infektionen svart svamp som sprids bland indiska covidpatienter och dödligheten är över 50 %.

Infektionen är aggressiv och leder till att läkare tvingas till mycket allvarliga ingrepp uppger Deutsche Welle som framhåller att infektionen, som har det vetenskapliga namnet mukormykos har en mycket stor dödlighet på över 50 - 90 %.

45 374 smittade registrerade

Ett normalt år brukar cirka 20 personer per år smittas av svart svamp i Indien men nu har 45 374 registrerats som smittade enligt BBC som uppger att sjukdomen främst smittar covidpatienter. Sjukdomen har en koppling till användandet av stereoider för att behandla covid. Medlet tycks minska riskerna för inflammation i lungorna för covidpatienter men minskar även immuniteten och ökar blodsockernivåerna. Enligt BBC misstänks den minskade immuniteten leda till svart svamp och personer med bland annat diabetes, cancer och HIV utgör särskilda riskgrupper.

Många fler smittade

Enligt BBC News är en antisvamp-injektion det enda botemedlet som har effekt mot infektionen. Doktor Raghuraj Hegde som är ögonkirurg i Bangaler har behandlat en rad patienter och han berättar för BBC att det råder en kraftig underskattning av både antalet smittfall och dödsfall.

– I regel inträffar dödsögonblicket veckor eller månader efter att man fått sjukdomen. Vårt nuvarande system, är inte så bra på att fånga upp datan, säger doktor Hedge till BBC News.

Mycket allvarligt

Antalet fall är underskattat då diagnosen är svår att fastställa på mindre sjukhus på landsbygden och bara en bråkdel av fallen når fram till sjukhuset i de större städerna. Många patienter avlider redan innan de når sjukhuset och en del som behandlats får återfall uppger BBC News.

– Vi ser många som behandlats för sjukdomen som senare återkommer med ny infektion som har spridit sig till ögon eller hjärna, säger Mumbaikirurgen doktor Akshay Nair.

ANALYS

Det är så hemskt att man kan knappt inte ens tänka på detta. Man ska vara väldigt glad för allt man har och så länge man är frisk.

Foto: S. Hudkar

[yop_poll id="410"]

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen