NORGE: Inga flyg får landa i Oslo

2023 03 06

Alla avgångar från och till Oslos flygplats Gardermoen ställs in.

Samma sak gäller för Stavangers flygplats Sola, uppger norska VG.

Anledningen ska vara att radarsystemet har slutat fungera – samma system som kontrollerar vilka flyg som rör sig i området och var de befinner sig.

– Ett fel har hittats i radarsystemen som styr luftrummet i södra Norge, bekräftar Avinor på sin hemsida och tillägger:

– Med konsekvensen att trafiken för närvarande bedrivs med reducerad kapacitet på berörda flygplatser. Passagerare uppmanas att följa information de får från sitt flygbolag.

Svenska flyg till Norge har också påverkats, skriver Expressen.

Omdirigeras

Alla flyg som skulle landat på de två flygplatserna omdirigeras nu till andra platser.

– Vi vet inte hur länge det kommer att pågå. Full felsökning pågår och vi kommer att publicera information löpande på våra hemsidor, säger  Øystein Løwer, pressansvarig på Avinor, till VG.

Han tillägger att flygbolagen har informerats och att uppdateringar är på väg att nå samtliga passagerare som berörs.

"Hanterar situationen"

Även norska luftfartsmyndigheten ska ha underrättats om situationen.

– Beredskapshandläggaren på Avinor meddelade oss direkt efter att problemet uppstått. De hanterar nu situationen och Avinor kommer troligen att rapportera när de har mer information tillgänglig, säger dess kommunikationsdirektör.

Tredje flygplats drabbad

Till och med på en tredje flygplats i Norge ställs all trafik in tills vidare.

Det gäller Flesland, Bergen.

– Vi kommer inte att skicka upp några nya plan förrän vi har löst det här felet. Alla våra resurser ägnas åt ärendet, säger flygplatsens chef Helge Eidsnes till Begens Tidene.

Ingen förklaring varför

Det är inte känt exakt hur många passagerare som drabbats av störningen.

Inte heller varför felet har uppstått.

– Vi fick höra över högtalaren på planet att alla radarsystem på flygplatserna i södra Norge är nere. Det fanns ingen förklaring till varför, men vi är på väg tillbaka till gaten nu. Det antyddes att det kunde ta väldigt lång tid, säger passageraren Espen  Øystein Løwer, strandsatt på Sola flygplats, till VG.

Foto: J. McArthur

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen