NORGE: Inga flyg får landa i Oslo

2023 03 06

Alla avgångar från och till Oslos flygplats Gardermoen ställs in.

Samma sak gäller för Stavangers flygplats Sola, uppger norska VG.

Anledningen ska vara att radarsystemet har slutat fungera – samma system som kontrollerar vilka flyg som rör sig i området och var de befinner sig.

– Ett fel har hittats i radarsystemen som styr luftrummet i södra Norge, bekräftar Avinor på sin hemsida och tillägger:

– Med konsekvensen att trafiken för närvarande bedrivs med reducerad kapacitet på berörda flygplatser. Passagerare uppmanas att följa information de får från sitt flygbolag.

Svenska flyg till Norge har också påverkats, skriver Expressen.

Omdirigeras

Alla flyg som skulle landat på de två flygplatserna omdirigeras nu till andra platser.

– Vi vet inte hur länge det kommer att pågå. Full felsökning pågår och vi kommer att publicera information löpande på våra hemsidor, säger Øystein Løwer, pressansvarig på Avinor, till VG.

Han tillägger att flygbolagen har informerats och att uppdateringar är på väg att nå samtliga passagerare som berörs.

"Hanterar situationen"

Även norska luftfartsmyndigheten ska ha underrättats om situationen.

– Beredskapshandläggaren på Avinor meddelade oss direkt efter att problemet uppstått. De hanterar nu situationen och Avinor kommer troligen att rapportera när de har mer information tillgänglig, säger dess kommunikationsdirektör.

Tredje flygplats drabbad

Till och med på en tredje flygplats i Norge ställs all trafik in tills vidare.

Det gäller Flesland, Bergen.

– Vi kommer inte att skicka upp några nya plan förrän vi har löst det här felet. Alla våra resurser ägnas åt ärendet, säger flygplatsens chef Helge Eidsnes till Begens Tidene.

Ingen förklaring varför

Det är inte känt exakt hur många passagerare som drabbats av störningen.

Inte heller varför felet har uppstått.

– Vi fick höra över högtalaren på planet att alla radarsystem på flygplatserna i södra Norge är nere. Det fanns ingen förklaring till varför, men vi är på väg tillbaka till gaten nu. Det antyddes att det kunde ta väldigt lång tid, säger passageraren Espen Øystein Løwer, strandsatt på Sola flygplats, till VG.

Foto: J. McArthur

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen