NORGE: Inga flyg får landa i Oslo

2023 03 06

Alla avgångar från och till Oslos flygplats Gardermoen ställs in.

Samma sak gäller för Stavangers flygplats Sola, uppger norska VG.

Anledningen ska vara att radarsystemet har slutat fungera – samma system som kontrollerar vilka flyg som rör sig i området och var de befinner sig.

– Ett fel har hittats i radarsystemen som styr luftrummet i södra Norge, bekräftar Avinor på sin hemsida och tillägger:

– Med konsekvensen att trafiken för närvarande bedrivs med reducerad kapacitet på berörda flygplatser. Passagerare uppmanas att följa information de får från sitt flygbolag.

Svenska flyg till Norge har också påverkats, skriver Expressen.

Omdirigeras

Alla flyg som skulle landat på de två flygplatserna omdirigeras nu till andra platser.

– Vi vet inte hur länge det kommer att pågå. Full felsökning pågår och vi kommer att publicera information löpande på våra hemsidor, säger Øystein Løwer, pressansvarig på Avinor, till VG.

Han tillägger att flygbolagen har informerats och att uppdateringar är på väg att nå samtliga passagerare som berörs.

"Hanterar situationen"

Även norska luftfartsmyndigheten ska ha underrättats om situationen.

– Beredskapshandläggaren på Avinor meddelade oss direkt efter att problemet uppstått. De hanterar nu situationen och Avinor kommer troligen att rapportera när de har mer information tillgänglig, säger dess kommunikationsdirektör.

Tredje flygplats drabbad

Till och med på en tredje flygplats i Norge ställs all trafik in tills vidare.

Det gäller Flesland, Bergen.

– Vi kommer inte att skicka upp några nya plan förrän vi har löst det här felet. Alla våra resurser ägnas åt ärendet, säger flygplatsens chef Helge Eidsnes till Begens Tidene.

Ingen förklaring varför

Det är inte känt exakt hur många passagerare som drabbats av störningen.

Inte heller varför felet har uppstått.

– Vi fick höra över högtalaren på planet att alla radarsystem på flygplatserna i södra Norge är nere. Det fanns ingen förklaring till varför, men vi är på väg tillbaka till gaten nu. Det antyddes att det kunde ta väldigt lång tid, säger passageraren Espen Øystein Løwer, strandsatt på Sola flygplats, till VG.

Foto: J. McArthur

Text: Redaktionen

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen