NORGE: Inga flyg får landa i Oslo

2023 03 06

Alla avgångar från och till Oslos flygplats Gardermoen ställs in.

Samma sak gäller för Stavangers flygplats Sola, uppger norska VG.

Anledningen ska vara att radarsystemet har slutat fungera – samma system som kontrollerar vilka flyg som rör sig i området och var de befinner sig.

– Ett fel har hittats i radarsystemen som styr luftrummet i södra Norge, bekräftar Avinor på sin hemsida och tillägger:

– Med konsekvensen att trafiken för närvarande bedrivs med reducerad kapacitet på berörda flygplatser. Passagerare uppmanas att följa information de får från sitt flygbolag.

Svenska flyg till Norge har också påverkats, skriver Expressen.

Omdirigeras

Alla flyg som skulle landat på de två flygplatserna omdirigeras nu till andra platser.

– Vi vet inte hur länge det kommer att pågå. Full felsökning pågår och vi kommer att publicera information löpande på våra hemsidor, säger  Øystein Løwer, pressansvarig på Avinor, till VG.

Han tillägger att flygbolagen har informerats och att uppdateringar är på väg att nå samtliga passagerare som berörs.

"Hanterar situationen"

Även norska luftfartsmyndigheten ska ha underrättats om situationen.

– Beredskapshandläggaren på Avinor meddelade oss direkt efter att problemet uppstått. De hanterar nu situationen och Avinor kommer troligen att rapportera när de har mer information tillgänglig, säger dess kommunikationsdirektör.

Tredje flygplats drabbad

Till och med på en tredje flygplats i Norge ställs all trafik in tills vidare.

Det gäller Flesland, Bergen.

– Vi kommer inte att skicka upp några nya plan förrän vi har löst det här felet. Alla våra resurser ägnas åt ärendet, säger flygplatsens chef Helge Eidsnes till Begens Tidene.

Ingen förklaring varför

Det är inte känt exakt hur många passagerare som drabbats av störningen.

Inte heller varför felet har uppstått.

– Vi fick höra över högtalaren på planet att alla radarsystem på flygplatserna i södra Norge är nere. Det fanns ingen förklaring till varför, men vi är på väg tillbaka till gaten nu. Det antyddes att det kunde ta väldigt lång tid, säger passageraren Espen  Øystein Løwer, strandsatt på Sola flygplats, till VG.

Foto: J. McArthur

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen