NORGE: Inga flyg får landa i Oslo

2023 03 06

Alla avgångar från och till Oslos flygplats Gardermoen ställs in.

Samma sak gäller för Stavangers flygplats Sola, uppger norska VG.

Anledningen ska vara att radarsystemet har slutat fungera – samma system som kontrollerar vilka flyg som rör sig i området och var de befinner sig.

– Ett fel har hittats i radarsystemen som styr luftrummet i södra Norge, bekräftar Avinor på sin hemsida och tillägger:

– Med konsekvensen att trafiken för närvarande bedrivs med reducerad kapacitet på berörda flygplatser. Passagerare uppmanas att följa information de får från sitt flygbolag.

Svenska flyg till Norge har också påverkats, skriver Expressen.

Omdirigeras

Alla flyg som skulle landat på de två flygplatserna omdirigeras nu till andra platser.

– Vi vet inte hur länge det kommer att pågå. Full felsökning pågår och vi kommer att publicera information löpande på våra hemsidor, säger Øystein Løwer, pressansvarig på Avinor, till VG.

Han tillägger att flygbolagen har informerats och att uppdateringar är på väg att nå samtliga passagerare som berörs.

"Hanterar situationen"

Även norska luftfartsmyndigheten ska ha underrättats om situationen.

– Beredskapshandläggaren på Avinor meddelade oss direkt efter att problemet uppstått. De hanterar nu situationen och Avinor kommer troligen att rapportera när de har mer information tillgänglig, säger dess kommunikationsdirektör.

Tredje flygplats drabbad

Till och med på en tredje flygplats i Norge ställs all trafik in tills vidare.

Det gäller Flesland, Bergen.

– Vi kommer inte att skicka upp några nya plan förrän vi har löst det här felet. Alla våra resurser ägnas åt ärendet, säger flygplatsens chef Helge Eidsnes till Begens Tidene.

Ingen förklaring varför

Det är inte känt exakt hur många passagerare som drabbats av störningen.

Inte heller varför felet har uppstått.

– Vi fick höra över högtalaren på planet att alla radarsystem på flygplatserna i södra Norge är nere. Det fanns ingen förklaring till varför, men vi är på väg tillbaka till gaten nu. Det antyddes att det kunde ta väldigt lång tid, säger passageraren Espen Øystein Løwer, strandsatt på Sola flygplats, till VG.

Foto: J. McArthur

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen