Inte aktuell som ny S-ledare

2021 09 29

Ett av de 4-5 hetaste namnen att ta över som ny partiledare för S meddelar nu att han inte är aktuell för posten.

– Du har pekats ut som en möjlig partiledare för Socialdemokraterna. Är det aktuellt, frågar SVT Ardalan Shekarabi.

– Nej det är inte det. Jag är väldigt nöjd och stolt över att ha det här uppdraget. Jag ser inget roligare uppdrag än att slåss för högre pensioner och bättre sjukförsäkring.

Även nej till annan post

Shekarabi klargör vid ytterligare en fråga att han överhuvudtaget inte är tillgänglig för uppdraget och han framhåller även att han inte heller är aktuell för att ta över den lediga posten som nu partisekreterare. Den tjänsten blir ledig i och med att Lena Rådström Baastad nu lämnar partiledningen inom kort.

ANALYS

Shekarabis besked innebär att den potentiella S-kandidat som sannolikt har mest kunskap om SD:s framväxt inte längre är aktuell för någon av de två lediga topposterna i S.

Ardalan Shekarabi var en av de allra första som svarade ja på att möta Jimmie Åkesson i öppna debatter för allmänheten på flera platser runt om i Sverige. Han är en street smart politiker, kunnig i sociala medier och med ett nytt tänk som vore värdefullt för partiet.

En risk för S

Det faktum att partiledarvalet för S inte har blivit en fråga om vilken inriktning partiet ska ta efter årtionden av tapp i opinionen utan istället blivit en fråga om vem som per omgående kan ta över som statsminister utgör en uppenbar risk för partiet,

Bortglömd fråga

Partiledarvalet hade sett helt annorlunda ut om det skett efter en valförlust efter valet 2022 istället för nu ett år före valet. Efter valet hade man troligen frågat sig vad partiet gjort för fel – varför man tappat så kraftigt – de senaste 10-20 åren och hur man ska ta tillbaka gamla väljare. Nu tycks den frågan var bortglömd.

Foto: Ardalan Shekarabi, FB

[yop_poll id="577"]

Här är nya prislappen på kaffe

2026 03 27

Den 1 april väntas matpriserna sjunka i hela Sverige.

Detta eftersom momsen på mat halveras från 12 till 6 procent.

Sveriges matjättar har garanterat att prissänkningarna kommer att märkas.

Men Karin Brynell, vd för Svensk dagligvaruhandel, tror att många konsumenter har för höga förväntningar.

– Man kan ha högre förväntningar på momssänkningen än vad den kommer leverera, säger hon till TV4.

Hon hänvisar till den nya prislappen på kaffe som snart kommer att dyka upp i butikerna. Om ett kaffepaket kostar 90 kronor är tio kronor moms. När momsen halveras kommer kaffepaketet kosta 85 kronor.

– Priserna har ju gått upp mycket, men om man tänker på alla steg i kalkylen så är det viktigt att förstå att varje kategori har sin logik, säger Brynel till tv-kanalen.

Bönderna slår larm

Samtidigt flaggar Sveriges bönder för nya prishöjningar på grund av kriget i Mellanöstern.

– Samtidigt som staten sänker momsen gör världsläget att det finns ett stort behov av att höja priserna för att kompensera bönderna, säger Palle Borgström ordförande på Lantbrukarnas Riksförbund, till EFN.

”Stort behov av prishöjning”

Palle Borgström hänvisar till att böndernas kostnader har ökat kraftig på grund av prishöjningar på drivmedel, gödsel och el.

Samtidigt har regeringen tillsatt en matpriskommission som ska säkerställa att den tillfälliga sänkningen av matmomsen leder till billigare livsmedelspriser.

– Nu är vi dock i ett läge med stort behov av prishöjning för att kompensera för ökade kostnader. När prishöjningen slår mot hela energisidan drabbar det också förädlingssidan och detaljhandeln, säger Borgström till kanalen.

LÄS MER: S och SD stoppar löneregel för anställda 

Matpriskommissionens uppdrag

Konsumentverket och Konjunkturinstitutet ansvarar för den så kallade matpriskommissionen. De ska bland annat:  

  • Följa och analysera livsmedelsprisernas utveckling.
  • Analysera om den tillfälliga momssänkningen på livsmedel får fullt genomslag på livsmedelspriserna.
  • Bedöma i vilken utsträckning andra faktorer har bidragit till prisutvecklingen.

LÄS OCKSÅ: Två produkter ”flyger av hyllorna” – anstormning till Power 

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


27 mars 2026

Putin ber om hjälp – “gått in i dödszonen”

2026 03 27

Fyra år efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har Rysslands kostnader skjutit i höjden.

Förra året ökade försvarsutgifterna med 42 procent och Moskva har tagit till flera krisdrag för att stabilisera ekonomin. Bland annat höjdes momsen till 22 procent i januari för att få in nya skattepengar från ryska företagare.

Nu vänder sig Vladimir Putin till tungviktarna.

Diktatorn kräver att Rysslands oligarker, de allra rikaste i landet, ska donera pengar för att Moskva ska kunna fortsätta invasionen, rapporterar The Guardian och Finansiella Times.

Minst två affärsman uppges ha sagt ja till kravet.

Varnar för slöseri

Under årets två första månader steg Rysslands budgetunderskott till mer än 90 procent av fjolårets beräknade siffror.

Skälet är att de amerikanska sanktionerna tvingade Moskva att rea ut sin olja. När nu oljepriserna har stigit till följd av kriget i Mellanöstern varnar Putin för att slösa bort de oväntade vinsterna.

– Nu när priserna på våra traditionella exportprodukter stiger, men marknaderna är i oro, kan det finnas en frestelse att utnyttja situationen, säger diktatorn enligt The Guardian.

– Vi måste förbli försiktiga. Om marknaderna svänger åt ett håll idag, kan de svänga åt det andra imorgon. 

"Gått in i dödszonen"

Oligarker är extremt rika affärsmän med både ekonomiskt och politiskt inflytande. Putins krav på tungviktarna uppges bottna i att Ryssland vill erövra hela Donbasregionen, enligt FT.

Miljardären Suleiman Kerimov är en av dem som sagt ja till att donera omkring 100 miljarder rubel, motsvarande ungefär en miljard euro.

Enligt Tysklands federala underrättelsetjänst försöker Moskva sminka över “smärtsamma förluster med förskönande siffror”, framhålls det i ett uttalande.

– Den ryska ekonomin har gått in i dödszonen, uttrycker Alexandra Prokopenko, forskare vid Carnegie Eurasia Center i Berlin, enligt oberoende The Moscow Times.

Hon jämför Rysslands situation med höjder på 8 000 meter, där kroppen förbrukar sig själv snabbare än den kan regenerera sig. 

– Det har bara gått två månader sedan årets början, och budgeten är redan i spillror, tillägger Alexander Kolyandr, seniorforskare vid Center for European Policy Analysis (CEPA), till samma tidning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen