Inte aktuell som ny S-ledare

2021 09 29

Ett av de 4-5 hetaste namnen att ta över som ny partiledare för S meddelar nu att han inte är aktuell för posten.

– Du har pekats ut som en möjlig partiledare för Socialdemokraterna. Är det aktuellt, frågar SVT Ardalan Shekarabi.

– Nej det är inte det. Jag är väldigt nöjd och stolt över att ha det här uppdraget. Jag ser inget roligare uppdrag än att slåss för högre pensioner och bättre sjukförsäkring.

Även nej till annan post

Shekarabi klargör vid ytterligare en fråga att han överhuvudtaget inte är tillgänglig för uppdraget och han framhåller även att han inte heller är aktuell för att ta över den lediga posten som nu partisekreterare. Den tjänsten blir ledig i och med att Lena Rådström Baastad nu lämnar partiledningen inom kort.

ANALYS

Shekarabis besked innebär att den potentiella S-kandidat som sannolikt har mest kunskap om SD:s framväxt inte längre är aktuell för någon av de två lediga topposterna i S.

Ardalan Shekarabi var en av de allra första som svarade ja på att möta Jimmie Åkesson i öppna debatter för allmänheten på flera platser runt om i Sverige. Han är en street smart politiker, kunnig i sociala medier och med ett nytt tänk som vore värdefullt för partiet.

En risk för S

Det faktum att partiledarvalet för S inte har blivit en fråga om vilken inriktning partiet ska ta efter årtionden av tapp i opinionen utan istället blivit en fråga om vem som per omgående kan ta över som statsminister utgör en uppenbar risk för partiet,

Bortglömd fråga

Partiledarvalet hade sett helt annorlunda ut om det skett efter en valförlust efter valet 2022 istället för nu ett år före valet. Efter valet hade man troligen frågat sig vad partiet gjort för fel – varför man tappat så kraftigt – de senaste 10-20 åren och hur man ska ta tillbaka gamla väljare. Nu tycks den frågan var bortglömd.

Foto: Ardalan Shekarabi, FB

[yop_poll id="577"]

4 dec 2025

Finland säger nej till Ukraina – “mycket, mycket allvarligt”

2025 12 04

När utkastet på den amerikanska fredsplanen med 28 punkter läckte i november uttrycktes att Finland specifikt skulle stå för säkerhetsgarantier till Ukraina.

Det är obegripligt för den finländska statsministern Petteri Orpo.

Något sådant scenario är inte aktuellt. Även om planen sedan dess har justerats sätter Finland ned foten: säkerhetsgarantier som liknar Natos artikel 5 kommer inte att finnas på bordet.

– Vi har inte haft några diskussioner om den här frågan. Jag vet inte varför Finland nämndes i tidningen, säger Petteri Orpo enligt Yle och tillägger:

Vi måste förstå att en säkerhetsgaranti är något mycket, mycket allvarligt. Vi är inte redo att ge säkerhetsgarantier, men vi kan hjälpa till med säkerhetsarrangemang. Skillnaden mellan dem är enorm.

"Helt annan sak"

Finland säger med andra ord blankt nej till att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier.

Däremot är man beredda att engagera sig i så kallade säkerhetsarrangemang för det krigsdrabbade landet.

– Orpo sade dock att Finland inte har sett några detaljer eller ett exakt förslag om säkerhetsgarantier. Han noterade att arbetet med att upprätta säkerhetsarrangemang skulle fortsätta – och att det var en helt annan sak än säkerhetsgarantier, skriver Yle efter att Orpo höll en gemensam pressträff med svenska statsministern Ulf Kristersson igår.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

Rubios besked: fredsavtal först

Frågan om säkerhetsgarantier från väst vid ett eventuellt krigsslut har varit central för Ukraina, som fruktar att Ryssland kan gå till attack igen i framtiden.

USA:s utrikesminister Marco Rubio har i sin tur informerat europeiska allierade att USA vill ha ett fredsavtal innan man säger ja till några sådana garantier, uppgav Politico förra veckan.

Rubios besked är ytterligare ett tecken på att amerikanerna vill ha ett fredsavtal så fort som möjligt – och sedan lösa övriga frågor.

Rubio ska dock ha sagt till europeerna att säkerhetsgarantier är “en prioritering” för Trump-administrationen.

– Utrikesminister Rubio, tillsammans med hela Trumpadministrationen, har tydligt understrukit att säkerhetsgarantier skulle behöva vara en del av varje fredsavtal, vilket han konsekvent har framhållit både offentligt och privat, säger utrikesdepartementets talesperson Tommy Pigott.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Norge inleder ryssjakt – Putins fartyg är varnade

2025 12 04

Sveriges grannland har fått ett nytt uppdrag.

Tillsammans med Storbritannien ska Norge ingå en gemensam flotta med krigsfartyg som ska ut på jakt efter dolda ryska hot i havet.

Det handlar om ett helt nytt och omfattande försvarsavtal mellan de två länderna som nu får ett mycket nära maritimt samarbete, rapporterar norska medier.

Målet är att Norge och Storbritannien ska bli ännu närmare sammankopplade militärt för att stärka Natos norra flank och närvaro i Nordatlanten. Detta kommer att ge ökad säkerhet för Norge, Storbritannien och våra allierade i en turbulent tid, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre enligt NRK.

Ska jaga ubåtar

Den ryska närvaron på havet i exempelvis Östersjön, i form av den så kallade skuggflottan, har varit kraftigt problematiserad de senaste åren.

Syftet med just den nya norsk-brittiska fregatten är delvis att upptäcka rysk aktivitet på havsytan och i luften, men framför allt de mer dolda och svårupptäckta aktiviteterna under ytan.

Konkret handlar det om att jaga ubåtar.

– Målet är bland annat att vi ska utveckla en kombinerad norsk-brittisk fregattflotta som kan fungera helt sömlöst tillsammans. Det innebär bland annat att vi kommer att dela fartyg, besättningar och teknologi. Dessutom kommer den norska och brittiska flottan att segla och öva ännu mer tillsammans i våra gemensamma områden, säger norska försvarsministern Tore O. Sandvik till NRK.

LÄS MER: Lyxbilar har slocknat över hela Ryssland

"Sabotage och aggressivitet"

Den norska underrättelsetjänsten har förutom Ryssland pekat ut Kina som ett hot mot Norge.

I nuläget handlar det dock inte om någon konkret militär hotbild mot det nordiska landet, uppger Støre.

– Vi ser inte att det finns en aktuell hotbild riktad mot Norge, men när Ryssland har attackerat ett grannland så brutalt som i Ukraina måste vi ta det på allvar, säger han enligt VG och tillägger:

– De utför också många olika aktioner, sabotage, komplexa hot, digitala attacker och aggressiv underrättelseverksamhet. Det gör samarbetet med Storbritannien desto viktigare.

LÄS MER: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen