Inte säkert Magdalena Andersson (S) blir statsminister – V menar allvar

2021 11 14

Vänsterpartiet skärper nu tonen mot Socialdemokraterna och klargör allt tydligare att man kräver att få inflytande om man ska gå med på att göra Magdalena Andersson (S) till statsminister.

Nu kommer en rad uppgifter som tydliggör att Vänsterpartiet menar allvar med sina skärpta krav. 

– Vi måste ta i hand på någonting, säger Vänsterledaren Nooshi Dadgostar till DN.

DN uppger i eftermiddag att Vänsterpartiet kräver politiskt inflytande som ska bestå av en konkret överenskommelse om en rad politiska sakfrågor.

Måste vara något tillräckligt stort

– Den här förhandlingen som vi ser framför oss behöver landa i en uppgörelse för att det ska bli aktuellt att släppa fram en ny statsminister. Vi kommer att behöva landa i något substantiellt. En uppgörelse eller överenskommelse som är tillräckligt tydlig och stor för att vi ska kunna släppa fram en ny statsminister. Vi har ju inte blivit inbjudna till tidigare förhandlingar så det krävs en del, säger Nooshi Dadgostar till DN.

Kräver förhandlingsresultat

Vänsterledaren har även uttalat sig i tydliga ordalag till Expressen.

Den nya regeringen och den nya statsministerkandidaten behöver våra röster för att kunna tillträda. Och vi behöver se ett förhandlingsresultat för att kunna trycka gult i en statsministeromröstning, säger Nooshi Dadgostar (V). 

– Regeringen tillsammans med Centerpartiet har inte 50 procent. Vi kommer alltså behöva finnas med och det är såklart så att tyngdpunkten i ett sådant samarbete kommer behöva flyttas vänsterut, säger hon till Expressen.

ANALYS

Nooshi Dadgostars allt tydligare besked innebär följande:

▪1, Vänsterpartiet menar allvar. Det här är inte på låtsas.

▪2, Om Socialdemokraterna tror att man kan pressa V genom att säga ”tänker ni stoppa Sveriges första kvinnliga statsminister” så får S tänka om.

▪3, Det råder ingen tvekan om att V gärna ser Magdalena Andersson (S) som statsminister – men bara om V får inflytande.

▪4, För Vänsterpartiet kan detta vara den sista riktigt skarpa chansen att på allvar markera att man inte kommer att låta sig köras över och bli dörrmatta en gång till.

▪5, Allt detta handlar om att visa alla V-väljare och alla potentiella V-väljare att en röst på Vänsterpartiet i valet 2022 också innebär en röst på ett parti som kräver inflytande. Inte en röst på en dörrmatta.

Vänstern redo att rösta nej till S

Min bedömning är att V kommer att rösta nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister om man inte får sin vilja igenom – det vill säga att V får igenom politiska krav.

Hur Centern kommer att agera kring allt detta är ännu okänt. Annie Lööfs (C) krav har varit att inte budgetförhandla med V och det kommer S med stor sannolikhet inte att göra. Frågan är vad man istället kan finna för överenskommelse med V.

Varken V eller S bestämmer i slutändan

Det kan handla om frågor där S och V står ganska nära varandra och möjligen väljer Nooshi (V) frågor där man vet att också Centern är med på noterna. I grunden vill ju V att både S och C ska säga ja.

Allt detta innebär helt enkelt att den som egentligen har saken i sin hand är Annie Lööf (C)

[yop_poll id="873"]

29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen