Inte säkert Magdalena Andersson (S) blir statsminister – V menar allvar

2021 11 14

Vänsterpartiet skärper nu tonen mot Socialdemokraterna och klargör allt tydligare att man kräver att få inflytande om man ska gå med på att göra Magdalena Andersson (S) till statsminister.

Nu kommer en rad uppgifter som tydliggör att Vänsterpartiet menar allvar med sina skärpta krav. 

– Vi måste ta i hand på någonting, säger Vänsterledaren Nooshi Dadgostar till DN.

DN uppger i eftermiddag att Vänsterpartiet kräver politiskt inflytande som ska bestå av en konkret överenskommelse om en rad politiska sakfrågor.

Måste vara något tillräckligt stort

– Den här förhandlingen som vi ser framför oss behöver landa i en uppgörelse för att det ska bli aktuellt att släppa fram en ny statsminister. Vi kommer att behöva landa i något substantiellt. En uppgörelse eller överenskommelse som är tillräckligt tydlig och stor för att vi ska kunna släppa fram en ny statsminister. Vi har ju inte blivit inbjudna till tidigare förhandlingar så det krävs en del, säger Nooshi Dadgostar till DN.

Kräver förhandlingsresultat

Vänsterledaren har även uttalat sig i tydliga ordalag till Expressen.

Den nya regeringen och den nya statsministerkandidaten behöver våra röster för att kunna tillträda. Och vi behöver se ett förhandlingsresultat för att kunna trycka gult i en statsministeromröstning, säger Nooshi Dadgostar (V). 

– Regeringen tillsammans med Centerpartiet har inte 50 procent. Vi kommer alltså behöva finnas med och det är såklart så att tyngdpunkten i ett sådant samarbete kommer behöva flyttas vänsterut, säger hon till Expressen.

ANALYS

Nooshi Dadgostars allt tydligare besked innebär följande:

▪1, Vänsterpartiet menar allvar. Det här är inte på låtsas.

▪2, Om Socialdemokraterna tror att man kan pressa V genom att säga ”tänker ni stoppa Sveriges första kvinnliga statsminister” så får S tänka om.

▪3, Det råder ingen tvekan om att V gärna ser Magdalena Andersson (S) som statsminister – men bara om V får inflytande.

▪4, För Vänsterpartiet kan detta vara den sista riktigt skarpa chansen att på allvar markera att man inte kommer att låta sig köras över och bli dörrmatta en gång till.

▪5, Allt detta handlar om att visa alla V-väljare och alla potentiella V-väljare att en röst på Vänsterpartiet i valet 2022 också innebär en röst på ett parti som kräver inflytande. Inte en röst på en dörrmatta.

Vänstern redo att rösta nej till S

Min bedömning är att V kommer att rösta nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister om man inte får sin vilja igenom – det vill säga att V får igenom politiska krav.

Hur Centern kommer att agera kring allt detta är ännu okänt. Annie Lööfs (C) krav har varit att inte budgetförhandla med V och det kommer S med stor sannolikhet inte att göra. Frågan är vad man istället kan finna för överenskommelse med V.

Varken V eller S bestämmer i slutändan

Det kan handla om frågor där S och V står ganska nära varandra och möjligen väljer Nooshi (V) frågor där man vet att också Centern är med på noterna. I grunden vill ju V att både S och C ska säga ja.

Allt detta innebär helt enkelt att den som egentligen har saken i sin hand är Annie Lööf (C)

[yop_poll id="873"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen