Inte säkert Magdalena Andersson (S) blir statsminister – V menar allvar

2021 11 14

Vänsterpartiet skärper nu tonen mot Socialdemokraterna och klargör allt tydligare att man kräver att få inflytande om man ska gå med på att göra Magdalena Andersson (S) till statsminister.

Nu kommer en rad uppgifter som tydliggör att Vänsterpartiet menar allvar med sina skärpta krav. 

– Vi måste ta i hand på någonting, säger Vänsterledaren Nooshi Dadgostar till DN.

DN uppger i eftermiddag att Vänsterpartiet kräver politiskt inflytande som ska bestå av en konkret överenskommelse om en rad politiska sakfrågor.

Måste vara något tillräckligt stort

– Den här förhandlingen som vi ser framför oss behöver landa i en uppgörelse för att det ska bli aktuellt att släppa fram en ny statsminister. Vi kommer att behöva landa i något substantiellt. En uppgörelse eller överenskommelse som är tillräckligt tydlig och stor för att vi ska kunna släppa fram en ny statsminister. Vi har ju inte blivit inbjudna till tidigare förhandlingar så det krävs en del, säger Nooshi Dadgostar till DN.

Kräver förhandlingsresultat

Vänsterledaren har även uttalat sig i tydliga ordalag till Expressen.

Den nya regeringen och den nya statsministerkandidaten behöver våra röster för att kunna tillträda. Och vi behöver se ett förhandlingsresultat för att kunna trycka gult i en statsministeromröstning, säger Nooshi Dadgostar (V). 

– Regeringen tillsammans med Centerpartiet har inte 50 procent. Vi kommer alltså behöva finnas med och det är såklart så att tyngdpunkten i ett sådant samarbete kommer behöva flyttas vänsterut, säger hon till Expressen.

ANALYS

Nooshi Dadgostars allt tydligare besked innebär följande:

▪1, Vänsterpartiet menar allvar. Det här är inte på låtsas.

▪2, Om Socialdemokraterna tror att man kan pressa V genom att säga ”tänker ni stoppa Sveriges första kvinnliga statsminister” så får S tänka om.

▪3, Det råder ingen tvekan om att V gärna ser Magdalena Andersson (S) som statsminister – men bara om V får inflytande.

▪4, För Vänsterpartiet kan detta vara den sista riktigt skarpa chansen att på allvar markera att man inte kommer att låta sig köras över och bli dörrmatta en gång till.

▪5, Allt detta handlar om att visa alla V-väljare och alla potentiella V-väljare att en röst på Vänsterpartiet i valet 2022 också innebär en röst på ett parti som kräver inflytande. Inte en röst på en dörrmatta.

Vänstern redo att rösta nej till S

Min bedömning är att V kommer att rösta nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister om man inte får sin vilja igenom – det vill säga att V får igenom politiska krav.

Hur Centern kommer att agera kring allt detta är ännu okänt. Annie Lööfs (C) krav har varit att inte budgetförhandla med V och det kommer S med stor sannolikhet inte att göra. Frågan är vad man istället kan finna för överenskommelse med V.

Varken V eller S bestämmer i slutändan

Det kan handla om frågor där S och V står ganska nära varandra och möjligen väljer Nooshi (V) frågor där man vet att också Centern är med på noterna. I grunden vill ju V att både S och C ska säga ja.

Allt detta innebär helt enkelt att den som egentligen har saken i sin hand är Annie Lööf (C)

[yop_poll id="873"]

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen