Inte säkert Magdalena Andersson (S) blir statsminister – V menar allvar

2021 11 14

Vänsterpartiet skärper nu tonen mot Socialdemokraterna och klargör allt tydligare att man kräver att få inflytande om man ska gå med på att göra Magdalena Andersson (S) till statsminister.

Nu kommer en rad uppgifter som tydliggör att Vänsterpartiet menar allvar med sina skärpta krav. 

– Vi måste ta i hand på någonting, säger Vänsterledaren Nooshi Dadgostar till DN.

DN uppger i eftermiddag att Vänsterpartiet kräver politiskt inflytande som ska bestå av en konkret överenskommelse om en rad politiska sakfrågor.

Måste vara något tillräckligt stort

– Den här förhandlingen som vi ser framför oss behöver landa i en uppgörelse för att det ska bli aktuellt att släppa fram en ny statsminister. Vi kommer att behöva landa i något substantiellt. En uppgörelse eller överenskommelse som är tillräckligt tydlig och stor för att vi ska kunna släppa fram en ny statsminister. Vi har ju inte blivit inbjudna till tidigare förhandlingar så det krävs en del, säger Nooshi Dadgostar till DN.

Kräver förhandlingsresultat

Vänsterledaren har även uttalat sig i tydliga ordalag till Expressen.

– Den nya regeringen och den nya statsministerkandidaten behöver våra röster för att kunna tillträda. Och vi behöver se ett förhandlingsresultat för att kunna trycka gult i en statsministeromröstning, säger Nooshi Dadgostar (V). 

– Regeringen tillsammans med Centerpartiet har inte 50 procent. Vi kommer alltså behöva finnas med och det är såklart så att tyngdpunkten i ett sådant samarbete kommer behöva flyttas vänsterut, säger hon till Expressen.

ANALYS

Nooshi Dadgostars allt tydligare besked innebär följande:

▪1, Vänsterpartiet menar allvar. Det här är inte på låtsas.

▪2, Om Socialdemokraterna tror att man kan pressa V genom att säga ”tänker ni stoppa Sveriges första kvinnliga statsminister” så får S tänka om.

▪3, Det råder ingen tvekan om att V gärna ser Magdalena Andersson (S) som statsminister – men bara om V får inflytande.

▪4, För Vänsterpartiet kan detta vara den sista riktigt skarpa chansen att på allvar markera att man inte kommer att låta sig köras över och bli dörrmatta en gång till.

▪5, Allt detta handlar om att visa alla V-väljare och alla potentiella V-väljare att en röst på Vänsterpartiet i valet 2022 också innebär en röst på ett parti som kräver inflytande. Inte en röst på en dörrmatta.

Vänstern redo att rösta nej till S

Min bedömning är att V kommer att rösta nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister om man inte får sin vilja igenom – det vill säga att V får igenom politiska krav.

Hur Centern kommer att agera kring allt detta är ännu okänt. Annie Lööfs (C) krav har varit att inte budgetförhandla med V och det kommer S med stor sannolikhet inte att göra. Frågan är vad man istället kan finna för överenskommelse med V.

Varken V eller S bestämmer i slutändan

Det kan handla om frågor där S och V står ganska nära varandra och möjligen väljer Nooshi (V) frågor där man vet att också Centern är med på noterna. I grunden vill ju V att både S och C ska säga ja.

Allt detta innebär helt enkelt att den som egentligen har saken i sin hand är Annie Lööf (C)

[yop_poll id="873"]

25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen