Inte säkert Magdalena Andersson (S) blir statsminister – V menar allvar

2021 11 14

Vänsterpartiet skärper nu tonen mot Socialdemokraterna och klargör allt tydligare att man kräver att få inflytande om man ska gå med på att göra Magdalena Andersson (S) till statsminister.

Nu kommer en rad uppgifter som tydliggör att Vänsterpartiet menar allvar med sina skärpta krav. 

– Vi måste ta i hand på någonting, säger Vänsterledaren Nooshi Dadgostar till DN.

DN uppger i eftermiddag att Vänsterpartiet kräver politiskt inflytande som ska bestå av en konkret överenskommelse om en rad politiska sakfrågor.

Måste vara något tillräckligt stort

– Den här förhandlingen som vi ser framför oss behöver landa i en uppgörelse för att det ska bli aktuellt att släppa fram en ny statsminister. Vi kommer att behöva landa i något substantiellt. En uppgörelse eller överenskommelse som är tillräckligt tydlig och stor för att vi ska kunna släppa fram en ny statsminister. Vi har ju inte blivit inbjudna till tidigare förhandlingar så det krävs en del, säger Nooshi Dadgostar till DN.

Kräver förhandlingsresultat

Vänsterledaren har även uttalat sig i tydliga ordalag till Expressen.

Den nya regeringen och den nya statsministerkandidaten behöver våra röster för att kunna tillträda. Och vi behöver se ett förhandlingsresultat för att kunna trycka gult i en statsministeromröstning, säger Nooshi Dadgostar (V). 

– Regeringen tillsammans med Centerpartiet har inte 50 procent. Vi kommer alltså behöva finnas med och det är såklart så att tyngdpunkten i ett sådant samarbete kommer behöva flyttas vänsterut, säger hon till Expressen.

ANALYS

Nooshi Dadgostars allt tydligare besked innebär följande:

▪1, Vänsterpartiet menar allvar. Det här är inte på låtsas.

▪2, Om Socialdemokraterna tror att man kan pressa V genom att säga ”tänker ni stoppa Sveriges första kvinnliga statsminister” så får S tänka om.

▪3, Det råder ingen tvekan om att V gärna ser Magdalena Andersson (S) som statsminister – men bara om V får inflytande.

▪4, För Vänsterpartiet kan detta vara den sista riktigt skarpa chansen att på allvar markera att man inte kommer att låta sig köras över och bli dörrmatta en gång till.

▪5, Allt detta handlar om att visa alla V-väljare och alla potentiella V-väljare att en röst på Vänsterpartiet i valet 2022 också innebär en röst på ett parti som kräver inflytande. Inte en röst på en dörrmatta.

Vänstern redo att rösta nej till S

Min bedömning är att V kommer att rösta nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister om man inte får sin vilja igenom – det vill säga att V får igenom politiska krav.

Hur Centern kommer att agera kring allt detta är ännu okänt. Annie Lööfs (C) krav har varit att inte budgetförhandla med V och det kommer S med stor sannolikhet inte att göra. Frågan är vad man istället kan finna för överenskommelse med V.

Varken V eller S bestämmer i slutändan

Det kan handla om frågor där S och V står ganska nära varandra och möjligen väljer Nooshi (V) frågor där man vet att också Centern är med på noterna. I grunden vill ju V att både S och C ska säga ja.

Allt detta innebär helt enkelt att den som egentligen har saken i sin hand är Annie Lööf (C)

[yop_poll id="873"]

8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen