SVERIGE: Intern kritik mot M-ledaren

2022 10 12

Ulf Kristersson (M) har begärt ytterligare två dagar för att bilda en regering.

Det meddelade han riksdagens talman Andreas Norlén i dag.

– Under vårt möte informerades jag om att sonderingsuppdraget går framåt men behöver ytterligare en kort tid. Jag är mån om att Sverige ska få en ny regering så snart som möjligt men arbetet bör samtidigt inte forceras, konstaterade Andreas Norlén tidigare under onsdagen.

Tvivel inom M

Ulf Kristerssons nya begäran har tagits emot med blandade känslor hos Moderaterna, erfar Aftonbladet.

Innan dagens besked träffade Ulf Kristersson riksdagsgruppen för ett möte i Skandiasalen i Moderaternas kansli. Där meddelade han partimedlemmarna om läget i förhandlingarna.

Enligt en källa till Aftonbladet utryckte Kristersson att det "bara är smådetaljer kvar” innan högerpartierna är överens om en väg framåt. Han möttes av applåder, uppger en källa till tidningen. 

Trots Kristerssons försäkran och applåderande partimedlemmar finns det en gryende oro inom Moderaterna.

–  Alla förstår ju att om det är detaljer kvar så handlar det om extremt viktiga detaljer. Så även om det blev applåder så var det ett ganska stort antiklimax, säger en M-källa till Aftonbladet.

”Naiv”

Intern kritik riktas mot Kristerssons och partiledningens hanteringen av  oenigheten mellan framför allt L och SD.

– Partiledningen och Ulf har varit lite naiva när det gäller tidsåtgången och svårigheten i detta, säger en M-källa till Aftonbladet.

–  Man trodde att det här skulle gå lekande lätt, som med den gamla Alliansen, vilket det kanske inte gjorde, säger en annan.

Ingen stress

M-ledaren känner dock ingen stress inför att lämna besked på fredag.

– Jag uppfattar inte att någon är stressad. Däremot om vi ska vara allvarliga, uppfattar jag att alla tycker att det är ett läge i vår omvärld just nu som ger skäl till driv i steget. Som inte ger skäl till att upprepa tidigare regeringars oändliga långdragenhet, sa Ulf Kristersson på en pressträff tidigare i dag.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen