Intern kritik mot Vänsterns partiledning

2021 08 26

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig.

Det säger Björn Alling (V), kommunpolitiker i Linköping, till SR. Han är en av dem som engagerat sig i uppropet som handlar om att man vill att Vänsterpartiet ska lägga mer fokus på klimatfrågan.

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig för att den radikala politik som krävs för att ställa om Sverige i tid till ett klimatneutralt föregångsland, i linje med Parisavtalet, att det skulle skrämma bort väljare. De pratar om att vi fortfarande behöver bredda stödet för en klimatomställning. Men jag ser det som att det är fel. Det kan ha stämt för tio år sen, säger Alling (V).

Ekot avslöjar att över 140 medlemmar i Vänsterpartiet skrivit på klimatuppropet som sänts till alla ledamöterna i V:s partistyrelse. Bland annat krävs följande i uppropet:

▪V bör ta ledartröjan i klimatpolitiken

▪V bör kräva att regeringen skärper klimatmålen

▪V bör vara mer på hugget i media  om klimatet

ANALYS

Det stämmer att Nooshi Dadgostar lagt mindre fokus på klimatfrågan medialt jämfört med Jonas Sjöstedt. Samtidigt kan man inte ha fokus på alla frågor samtidigt och hon har lyckats mycket bra med bostadsfrågan under sin första tid som partiledare.

Men rent generellt är min bedömning att V:s nya partiledning har mindre fokus på klimatfrågan än under Sjöstedts tid alldeles oavsett om bostadsfrågan varit i centrum eller inte. När det gäller själva politiken så är det emellertid ingen skillnad - där har V fortsatt en omfattande och offensiv klimat- och miljöpolitik. Det är istället det mediala fokuset som skiftat.

Sannolikt får uppropet en effekt på partiledningen som nu kan väntas inleda någon typ av klimatkampanj framöver. Men min bedömning är att det trots allt inte är klimatfrågan som kan lyfta V i valet 2022, även om den också är viktig för partiet. I stället är det ekonomiska rättvisefrågor och framförallt följande frågor som kan locka fler väljare till V:

✅ Kampen mot privatiseringar

✅ Nya jobb

✅ Sjukvården

✅ Äldreomsorgen

En av orsakerna är att V enklare kan skaffa sig en unik position i dessa fyra frågor. Nya jobb kan dessutom vara nya gröna jobb. Det är viktigt för V att inte framstå som allt för radikala för att locka nya väljargrupper

Foto: Riksdagen 

[yop_poll id="515"]

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen