Intern kritik mot Vänsterns partiledning

2021 08 26

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig.

Det säger Björn Alling (V), kommunpolitiker i Linköping, till SR. Han är en av dem som engagerat sig i uppropet som handlar om att man vill att Vänsterpartiet ska lägga mer fokus på klimatfrågan.

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig för att den radikala politik som krävs för att ställa om Sverige i tid till ett klimatneutralt föregångsland, i linje med Parisavtalet, att det skulle skrämma bort väljare. De pratar om att vi fortfarande behöver bredda stödet för en klimatomställning. Men jag ser det som att det är fel. Det kan ha stämt för tio år sen, säger Alling (V).

Ekot avslöjar att över 140 medlemmar i Vänsterpartiet skrivit på klimatuppropet som sänts till alla ledamöterna i V:s partistyrelse. Bland annat krävs följande i uppropet:

▪V bör ta ledartröjan i klimatpolitiken

▪V bör kräva att regeringen skärper klimatmålen

▪V bör vara mer på hugget i media  om klimatet

ANALYS

Det stämmer att Nooshi Dadgostar lagt mindre fokus på klimatfrågan medialt jämfört med Jonas Sjöstedt. Samtidigt kan man inte ha fokus på alla frågor samtidigt och hon har lyckats mycket bra med bostadsfrågan under sin första tid som partiledare.

Men rent generellt är min bedömning att V:s nya partiledning har mindre fokus på klimatfrågan än under Sjöstedts tid alldeles oavsett om bostadsfrågan varit i centrum eller inte. När det gäller själva politiken så är det emellertid ingen skillnad - där har V fortsatt en omfattande och offensiv klimat- och miljöpolitik. Det är istället det mediala fokuset som skiftat.

Sannolikt får uppropet en effekt på partiledningen som nu kan väntas inleda någon typ av klimatkampanj framöver. Men min bedömning är att det trots allt inte är klimatfrågan som kan lyfta V i valet 2022, även om den också är viktig för partiet. I stället är det ekonomiska rättvisefrågor och framförallt följande frågor som kan locka fler väljare till V:

✅ Kampen mot privatiseringar

✅ Nya jobb

✅ Sjukvården

✅ Äldreomsorgen

En av orsakerna är att V enklare kan skaffa sig en unik position i dessa fyra frågor. Nya jobb kan dessutom vara nya gröna jobb. Det är viktigt för V att inte framstå som allt för radikala för att locka nya väljargrupper

Foto: Riksdagen 

[yop_poll id="515"]

21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen