Intern kritik mot Vänsterns partiledning

2021 08 26

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig.

Det säger Björn Alling (V), kommunpolitiker i Linköping, till SR. Han är en av dem som engagerat sig i uppropet som handlar om att man vill att Vänsterpartiet ska lägga mer fokus på klimatfrågan.

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig för att den radikala politik som krävs för att ställa om Sverige i tid till ett klimatneutralt föregångsland, i linje med Parisavtalet, att det skulle skrämma bort väljare. De pratar om att vi fortfarande behöver bredda stödet för en klimatomställning. Men jag ser det som att det är fel. Det kan ha stämt för tio år sen, säger Alling (V).

Ekot avslöjar att över 140 medlemmar i Vänsterpartiet skrivit på klimatuppropet som sänts till alla ledamöterna i V:s partistyrelse. Bland annat krävs följande i uppropet:

▪V bör ta ledartröjan i klimatpolitiken

▪V bör kräva att regeringen skärper klimatmålen

▪V bör vara mer på hugget i media  om klimatet

ANALYS

Det stämmer att Nooshi Dadgostar lagt mindre fokus på klimatfrågan medialt jämfört med Jonas Sjöstedt. Samtidigt kan man inte ha fokus på alla frågor samtidigt och hon har lyckats mycket bra med bostadsfrågan under sin första tid som partiledare.

Men rent generellt är min bedömning att V:s nya partiledning har mindre fokus på klimatfrågan än under Sjöstedts tid alldeles oavsett om bostadsfrågan varit i centrum eller inte. När det gäller själva politiken så är det emellertid ingen skillnad - där har V fortsatt en omfattande och offensiv klimat- och miljöpolitik. Det är istället det mediala fokuset som skiftat.

Sannolikt får uppropet en effekt på partiledningen som nu kan väntas inleda någon typ av klimatkampanj framöver. Men min bedömning är att det trots allt inte är klimatfrågan som kan lyfta V i valet 2022, även om den också är viktig för partiet. I stället är det ekonomiska rättvisefrågor och framförallt följande frågor som kan locka fler väljare till V:

✅ Kampen mot privatiseringar

✅ Nya jobb

✅ Sjukvården

✅ Äldreomsorgen

En av orsakerna är att V enklare kan skaffa sig en unik position i dessa fyra frågor. Nya jobb kan dessutom vara nya gröna jobb. Det är viktigt för V att inte framstå som allt för radikala för att locka nya väljargrupper

Foto: Riksdagen 

[yop_poll id="515"]

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten. 

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker. 

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen


12 januari 2026

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen