Intern kritik mot Vänsterns partiledning

2021 08 26

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig.

Det säger Björn Alling (V), kommunpolitiker i Linköping, till SR. Han är en av dem som engagerat sig i uppropet som handlar om att man vill att Vänsterpartiet ska lägga mer fokus på klimatfrågan.

– Det verkar som att partiledningen fortfarande är ängslig för att den radikala politik som krävs för att ställa om Sverige i tid till ett klimatneutralt föregångsland, i linje med Parisavtalet, att det skulle skrämma bort väljare. De pratar om att vi fortfarande behöver bredda stödet för en klimatomställning. Men jag ser det som att det är fel. Det kan ha stämt för tio år sen, säger Alling (V).

Ekot avslöjar att över 140 medlemmar i Vänsterpartiet skrivit på klimatuppropet som sänts till alla ledamöterna i V:s partistyrelse. Bland annat krävs följande i uppropet:

▪V bör ta ledartröjan i klimatpolitiken

▪V bör kräva att regeringen skärper klimatmålen

▪V bör vara mer på hugget i media  om klimatet

ANALYS

Det stämmer att Nooshi Dadgostar lagt mindre fokus på klimatfrågan medialt jämfört med Jonas Sjöstedt. Samtidigt kan man inte ha fokus på alla frågor samtidigt och hon har lyckats mycket bra med bostadsfrågan under sin första tid som partiledare.

Men rent generellt är min bedömning att V:s nya partiledning har mindre fokus på klimatfrågan än under Sjöstedts tid alldeles oavsett om bostadsfrågan varit i centrum eller inte. När det gäller själva politiken så är det emellertid ingen skillnad - där har V fortsatt en omfattande och offensiv klimat- och miljöpolitik. Det är istället det mediala fokuset som skiftat.

Sannolikt får uppropet en effekt på partiledningen som nu kan väntas inleda någon typ av klimatkampanj framöver. Men min bedömning är att det trots allt inte är klimatfrågan som kan lyfta V i valet 2022, även om den också är viktig för partiet. I stället är det ekonomiska rättvisefrågor och framförallt följande frågor som kan locka fler väljare till V:

✅ Kampen mot privatiseringar

✅ Nya jobb

✅ Sjukvården

✅ Äldreomsorgen

En av orsakerna är att V enklare kan skaffa sig en unik position i dessa fyra frågor. Nya jobb kan dessutom vara nya gröna jobb. Det är viktigt för V att inte framstå som allt för radikala för att locka nya väljargrupper

Foto: Riksdagen 

[yop_poll id="515"]

23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen