Internt bråk i två Tidöpartier

2025 02 08

Stor intern kritik har uppstått i två av Tidöpartierna.

Efter skolskjutningen i Örebro har regeringen börjat vidta åtgärder för att minska risken för liknande våldsdåd i framtiden.

Men alla är inte överens om vilka åtgärder som är nödvändiga.

Och nu har det uppstått bråk i två av Tidöpartierna – där ett förslag från regeringen och SD får hård intern kritik.

Beskrivs som ”moralism”

Regeringen vill skärpa vapenlagstiftningen, bland annat genom att begränsa tillgången till halvautomatiska vapen så som AR-15.

Men förslaget får nu hård kritik inom bland annat Moderaterna.

En som är starkt kritisk är Henrik Sundström (M), lokal partitopp i Uddevalla.

Han menar att förslaget har väckt stor upprördhet både bland partikamrater och bland väljare med jaktlicens. Sundström varnar för att man riskerar att skrämma bort en stor väljargrupp, rapporterar SvD.

– Det här är populära och bra vapen. De fungerar väl, de har en väl beprövad funktion och design. Det finns ingen anledning till moralism, säger han till tidningen.

Sundström anser att halvautomatiska vapen behövs i jakt och att regeringens förslag är förhastat.

– Problemet är att man gör tvärtom mot vad man lovade i valrörelsen bara för att en tragisk sak skett. Man signalerar att man inte bryr sig om vad partiet står för och vad man gått till val på, säger han till tidningen.

”Sök svar av andra”

Även inom regeringens stödparti Sverigedemokraterna råder splittring, uppger Expressen. Regeringsförslaget möter motstånd och intern kritik.

Bland kritikerna finns bland annat riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD).

– Regeringen forcerar nu fram regleringar av AR-vapen trots att psykot i Örebro (enligt Expressen) brukade andra vapen, skrev Andersson på X under gårdagen.

– Jag står inte bakom detta vilket jag framfört internt så sök svar av, eller framför kritik till, andra, tillägger han.

Han får medhåll av Adam Marttinen (SD), som är ledamot i justitieutskottet.

– Jag är starkt kritisk till att förbjuda vapentyper som i sig inte utgör något problem. En farlig mördare kan fortsatt döda minst lika många med jaktvapen som samtliga partier vill tillåta, skrev han på X igår.

– Jag vill påstå att regeringens beslut saknar intern förankring i våra respektive partier, menar Marttinen.

LÄS OCKSÅ: Leif GW Persson riktar uppmaning till regeringen - "Är en tidsfråga"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 november 2025

JUST NU: Tjetjenien under attack

2025 11 27

Tjetjeniens huvudstad har attackerats.

En militärbas i Grozny, Tjetjeniens huvudstad, har träffats av en drönare.

Detta enligt lokala källor som publicerat videoklipp online, rapporterar ukrainska Pravda.

Drönarattack mot militärbas

Ögonvittnen har publicerat bilder och videor på sociala medier som visar rök stiga från en av byggnaderna på basområdet.

De oberoende nyhetsmedierna Kavkaz.Realii och Astra bekräftar platsen och att byggnaden verkligen skadats.

– Basen huserar det 141:a motoriserade regementet Sever (North), som är en del av det ryska nationalgardet, rapporterar kanalerna.

Varken tjetjenska myndigheter eller Rysslands försvarsministerium har bekräftat drönarattacken.

Länk till videon finns längst ner i texten.

LÄS MER: USA varnar för ryskt ”knockoutslag”

Stora störningar i regionen

– Som följd av attacken har flygplatser i Tjetjenien, Dagestan, Nordossetien och Ingushetien tillfälligt stängt, uppger tidningen.

Grozny är huvudstaden i Rysslands delvis muslimska republik Tjetjenien, som styrs av Vladimir Putins allierade, den auktoritäre ledaren Ramzan Kadyrov.

Staden rymmer flera baser för de pro-Kremlska tjetjenska styrkorna, ofta kallade kadyroviterna.

Kadyroviterna har deltagit på Rysslands sida sedan starten av den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Samtidigt har tjetjenska frivilliga som motsätter sig Ryssland anslutit sig till striderna på Ukrainas sida och bildat flera enheter, bland annat Dzhokhar Dudayev-bataljonen.

Komplex relation

Tjetjenien är en federal republik inom Ryska federationen med viss självstyrelse, men regionen har historiskt haft en spänd relation med Moskva.

Under 1990-talet utkämpades två blodiga krig mellan tjetjenska separatister och ryska styrkor, vilket ledde till omfattande förstörelse och tusentals dödsoffer.

Sedan början av 2000-talet har Kreml stärkt sin kontroll över regionen genom stöd till lokala ledare och genom att integrera säkerhets- och försvarsstrukturer med rysk centralmakt.

Idag är Tjetjenien formellt en del av Ryssland, men stabiliteten är beroende av Moskvas fortsatta politiska och ekonomiska inflytande.

Klicka här för att se videon på attacken.

LÄS MER: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


27 nov 2025

JUST NU: Ryska fartyg tvingas tillbaka – ”har gömt sig”

2025 11 27

Rysslands Svartahavsflotta attackerades i veckan av ukrainska drönare.

Nu drar sig flera militärfartyg undan och söker skydd i hamnar på ockuperade Krym.

– Ryssland gömmer krigsfartyg i ockuperade Sevastopol efter ukrainska attacker, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till kanalen Crimean Wind.

Flyttas mellan olika platser

De fartyg som Ryssland har kvar i området organiseras nu om och flyttas mellan hamnar.

– På så sätt hoppas man skydda dem från ukrainska attacker, uppger tidningen.

Enligt de ukrainska medierna är det två stora landstigningsfartyg som Ryssland nu försöker gömma.

– Ockupanterna, som fruktar ukrainska attacker, har flyttat skepp i Sevastopols vikar under natten. Endast två stora landstigningsfartyg av Projekt 1171 finns kvar i Rysslands Svartahavsflotta, rapporterar tidningen.

– Orsk som är byggd 1968 och Nikolay Filchenkov som bygdes 1975. Den ena finns kvar i Sevastopol, medan den andra har gömts i Novorossijsk.

Tidigare attacker

Det var i tisdags som Ukraina attackerade en oljeterminal och ett stort landstigningsfartyg på Krym.

Fartyget fick allvarliga skador men sjönk inte.

– Satellitbilder dök senare upp online och visade ögonblicket då det skadade fartyget bogserades till en reparationsanläggning, uppger tidningen.

För två veckor sedan slog den ukrainska militären till mot en rysk flottbas i regionen Krasnodar, vilket ledde till att hamnen i Novorossijsk tvingades stoppa oljeexporten.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva – “har inte hänt sen 1990-talet“

Storbritannien och Ukraina i nytt avtal

Idag kom också rapporter om att Storbritannien går in med ett nytt stöd till Ukrainas militär.

Luftvärnsdrönaren Octopus kommer massproduceras av brittiska militärindustriella anläggningar och skickas till Ukraina.

Planen är att producera flera tusen drönare per månad, där alla ska skickas som stöd till det ukrainska luftförsvaret.

– Detta är historiskt och nästa viktiga steg som kommer att möjliggöra produktionen av ukrainska drönare i Storbritannien, vilka har bevisat sin effektivitet i kampen mot ryska Shaheddrönare, deklarerar den brittiske försvarsministern Denys Shmyhal, rapporterar Kyiv Post.

LÄS OCKSÅ: Lukasjenko dundrar – ”Kan försvinna på ett ögonblick”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen