Internt bråk i två Tidöpartier

2025 02 08

Stor intern kritik har uppstått i två av Tidöpartierna.

Efter skolskjutningen i Örebro har regeringen börjat vidta åtgärder för att minska risken för liknande våldsdåd i framtiden.

Men alla är inte överens om vilka åtgärder som är nödvändiga.

Och nu har det uppstått bråk i två av Tidöpartierna – där ett förslag från regeringen och SD får hård intern kritik.

Beskrivs som ”moralism”

Regeringen vill skärpa vapenlagstiftningen, bland annat genom att begränsa tillgången till halvautomatiska vapen så som AR-15.

Men förslaget får nu hård kritik inom bland annat Moderaterna.

En som är starkt kritisk är Henrik Sundström (M), lokal partitopp i Uddevalla.

Han menar att förslaget har väckt stor upprördhet både bland partikamrater och bland väljare med jaktlicens. Sundström varnar för att man riskerar att skrämma bort en stor väljargrupp, rapporterar SvD.

– Det här är populära och bra vapen. De fungerar väl, de har en väl beprövad funktion och design. Det finns ingen anledning till moralism, säger han till tidningen.

Sundström anser att halvautomatiska vapen behövs i jakt och att regeringens förslag är förhastat.

– Problemet är att man gör tvärtom mot vad man lovade i valrörelsen bara för att en tragisk sak skett. Man signalerar att man inte bryr sig om vad partiet står för och vad man gått till val på, säger han till tidningen.

”Sök svar av andra”

Även inom regeringens stödparti Sverigedemokraterna råder splittring, uppger Expressen. Regeringsförslaget möter motstånd och intern kritik.

Bland kritikerna finns bland annat riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD).

– Regeringen forcerar nu fram regleringar av AR-vapen trots att psykot i Örebro (enligt Expressen) brukade andra vapen, skrev Andersson på X under gårdagen.

– Jag står inte bakom detta vilket jag framfört internt så sök svar av, eller framför kritik till, andra, tillägger han.

Han får medhåll av Adam Marttinen (SD), som är ledamot i justitieutskottet.

– Jag är starkt kritisk till att förbjuda vapentyper som i sig inte utgör något problem. En farlig mördare kan fortsatt döda minst lika många med jaktvapen som samtliga partier vill tillåta, skrev han på X igår.

– Jag vill påstå att regeringens beslut saknar intern förankring i våra respektive partier, menar Marttinen.

LÄS OCKSÅ: Leif GW Persson riktar uppmaning till regeringen - "Är en tidsfråga"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen