Internt bråk i två Tidöpartier

2025 02 08

Stor intern kritik har uppstått i två av Tidöpartierna.

Efter skolskjutningen i Örebro har regeringen börjat vidta åtgärder för att minska risken för liknande våldsdåd i framtiden.

Men alla är inte överens om vilka åtgärder som är nödvändiga.

Och nu har det uppstått bråk i två av Tidöpartierna – där ett förslag från regeringen och SD får hård intern kritik.

Beskrivs som ”moralism”

Regeringen vill skärpa vapenlagstiftningen, bland annat genom att begränsa tillgången till halvautomatiska vapen så som AR-15.

Men förslaget får nu hård kritik inom bland annat Moderaterna.

En som är starkt kritisk är Henrik Sundström (M), lokal partitopp i Uddevalla.

Han menar att förslaget har väckt stor upprördhet både bland partikamrater och bland väljare med jaktlicens. Sundström varnar för att man riskerar att skrämma bort en stor väljargrupp, rapporterar SvD.

– Det här är populära och bra vapen. De fungerar väl, de har en väl beprövad funktion och design. Det finns ingen anledning till moralism, säger han till tidningen.

Sundström anser att halvautomatiska vapen behövs i jakt och att regeringens förslag är förhastat.

– Problemet är att man gör tvärtom mot vad man lovade i valrörelsen bara för att en tragisk sak skett. Man signalerar att man inte bryr sig om vad partiet står för och vad man gått till val på, säger han till tidningen.

”Sök svar av andra”

Även inom regeringens stödparti Sverigedemokraterna råder splittring, uppger Expressen. Regeringsförslaget möter motstånd och intern kritik.

Bland kritikerna finns bland annat riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD).

– Regeringen forcerar nu fram regleringar av AR-vapen trots att psykot i Örebro (enligt Expressen) brukade andra vapen, skrev Andersson på X under gårdagen.

– Jag står inte bakom detta vilket jag framfört internt så sök svar av, eller framför kritik till, andra, tillägger han.

Han får medhåll av Adam Marttinen (SD), som är ledamot i justitieutskottet.

– Jag är starkt kritisk till att förbjuda vapentyper som i sig inte utgör något problem. En farlig mördare kan fortsatt döda minst lika många med jaktvapen som samtliga partier vill tillåta, skrev han på X igår.

– Jag vill påstå att regeringens beslut saknar intern förankring i våra respektive partier, menar Marttinen.

LÄS OCKSÅ: Leif GW Persson riktar uppmaning till regeringen - "Är en tidsfråga"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen