Internt bråk i två Tidöpartier

2025 02 08

Stor intern kritik har uppstått i två av Tidöpartierna.

Efter skolskjutningen i Örebro har regeringen börjat vidta åtgärder för att minska risken för liknande våldsdåd i framtiden.

Men alla är inte överens om vilka åtgärder som är nödvändiga.

Och nu har det uppstått bråk i två av Tidöpartierna – där ett förslag från regeringen och SD får hård intern kritik.

Beskrivs som ”moralism”

Regeringen vill skärpa vapenlagstiftningen, bland annat genom att begränsa tillgången till halvautomatiska vapen så som AR-15.

Men förslaget får nu hård kritik inom bland annat Moderaterna.

En som är starkt kritisk är Henrik Sundström (M), lokal partitopp i Uddevalla.

Han menar att förslaget har väckt stor upprördhet både bland partikamrater och bland väljare med jaktlicens. Sundström varnar för att man riskerar att skrämma bort en stor väljargrupp, rapporterar SvD.

– Det här är populära och bra vapen. De fungerar väl, de har en väl beprövad funktion och design. Det finns ingen anledning till moralism, säger han till tidningen.

Sundström anser att halvautomatiska vapen behövs i jakt och att regeringens förslag är förhastat.

– Problemet är att man gör tvärtom mot vad man lovade i valrörelsen bara för att en tragisk sak skett. Man signalerar att man inte bryr sig om vad partiet står för och vad man gått till val på, säger han till tidningen.

”Sök svar av andra”

Även inom regeringens stödparti Sverigedemokraterna råder splittring, uppger Expressen. Regeringsförslaget möter motstånd och intern kritik.

Bland kritikerna finns bland annat riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD).

– Regeringen forcerar nu fram regleringar av AR-vapen trots att psykot i Örebro (enligt Expressen) brukade andra vapen, skrev Andersson på X under gårdagen.

– Jag står inte bakom detta vilket jag framfört internt så sök svar av, eller framför kritik till, andra, tillägger han.

Han får medhåll av Adam Marttinen (SD), som är ledamot i justitieutskottet.

– Jag är starkt kritisk till att förbjuda vapentyper som i sig inte utgör något problem. En farlig mördare kan fortsatt döda minst lika många med jaktvapen som samtliga partier vill tillåta, skrev han på X igår.

– Jag vill påstå att regeringens beslut saknar intern förankring i våra respektive partier, menar Marttinen.

LÄS OCKSÅ: Leif GW Persson riktar uppmaning till regeringen - "Är en tidsfråga"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen