Internt bråk i två Tidöpartier

2025 02 08

Stor intern kritik har uppstått i två av Tidöpartierna.

Efter skolskjutningen i Örebro har regeringen börjat vidta åtgärder för att minska risken för liknande våldsdåd i framtiden.

Men alla är inte överens om vilka åtgärder som är nödvändiga.

Och nu har det uppstått bråk i två av Tidöpartierna – där ett förslag från regeringen och SD får hård intern kritik.

Beskrivs som ”moralism”

Regeringen vill skärpa vapenlagstiftningen, bland annat genom att begränsa tillgången till halvautomatiska vapen så som AR-15.

Men förslaget får nu hård kritik inom bland annat Moderaterna.

En som är starkt kritisk är Henrik Sundström (M), lokal partitopp i Uddevalla.

Han menar att förslaget har väckt stor upprördhet både bland partikamrater och bland väljare med jaktlicens. Sundström varnar för att man riskerar att skrämma bort en stor väljargrupp, rapporterar SvD.

– Det här är populära och bra vapen. De fungerar väl, de har en väl beprövad funktion och design. Det finns ingen anledning till moralism, säger han till tidningen.

Sundström anser att halvautomatiska vapen behövs i jakt och att regeringens förslag är förhastat.

– Problemet är att man gör tvärtom mot vad man lovade i valrörelsen bara för att en tragisk sak skett. Man signalerar att man inte bryr sig om vad partiet står för och vad man gått till val på, säger han till tidningen.

”Sök svar av andra”

Även inom regeringens stödparti Sverigedemokraterna råder splittring, uppger Expressen. Regeringsförslaget möter motstånd och intern kritik.

Bland kritikerna finns bland annat riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD).

– Regeringen forcerar nu fram regleringar av AR-vapen trots att psykot i Örebro (enligt Expressen) brukade andra vapen, skrev Andersson på X under gårdagen.

– Jag står inte bakom detta vilket jag framfört internt så sök svar av, eller framför kritik till, andra, tillägger han.

Han får medhåll av Adam Marttinen (SD), som är ledamot i justitieutskottet.

– Jag är starkt kritisk till att förbjuda vapentyper som i sig inte utgör något problem. En farlig mördare kan fortsatt döda minst lika många med jaktvapen som samtliga partier vill tillåta, skrev han på X igår.

– Jag vill påstå att regeringens beslut saknar intern förankring i våra respektive partier, menar Marttinen.

LÄS OCKSÅ: Leif GW Persson riktar uppmaning till regeringen - "Är en tidsfråga"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen