Internt bråk i två Tidöpartier

2025 02 08

Stor intern kritik har uppstått i två av Tidöpartierna.

Efter skolskjutningen i Örebro har regeringen börjat vidta åtgärder för att minska risken för liknande våldsdåd i framtiden.

Men alla är inte överens om vilka åtgärder som är nödvändiga.

Och nu har det uppstått bråk i två av Tidöpartierna – där ett förslag från regeringen och SD får hård intern kritik.

Beskrivs som ”moralism”

Regeringen vill skärpa vapenlagstiftningen, bland annat genom att begränsa tillgången till halvautomatiska vapen så som AR-15.

Men förslaget får nu hård kritik inom bland annat Moderaterna.

En som är starkt kritisk är Henrik Sundström (M), lokal partitopp i Uddevalla.

Han menar att förslaget har väckt stor upprördhet både bland partikamrater och bland väljare med jaktlicens. Sundström varnar för att man riskerar att skrämma bort en stor väljargrupp, rapporterar SvD.

– Det här är populära och bra vapen. De fungerar väl, de har en väl beprövad funktion och design. Det finns ingen anledning till moralism, säger han till tidningen.

Sundström anser att halvautomatiska vapen behövs i jakt och att regeringens förslag är förhastat.

– Problemet är att man gör tvärtom mot vad man lovade i valrörelsen bara för att en tragisk sak skett. Man signalerar att man inte bryr sig om vad partiet står för och vad man gått till val på, säger han till tidningen.

”Sök svar av andra”

Även inom regeringens stödparti Sverigedemokraterna råder splittring, uppger Expressen. Regeringsförslaget möter motstånd och intern kritik.

Bland kritikerna finns bland annat riksdagsledamoten Tobias Andersson (SD).

– Regeringen forcerar nu fram regleringar av AR-vapen trots att psykot i Örebro (enligt Expressen) brukade andra vapen, skrev Andersson på X under gårdagen.

– Jag står inte bakom detta vilket jag framfört internt så sök svar av, eller framför kritik till, andra, tillägger han.

Han får medhåll av Adam Marttinen (SD), som är ledamot i justitieutskottet.

– Jag är starkt kritisk till att förbjuda vapentyper som i sig inte utgör något problem. En farlig mördare kan fortsatt döda minst lika många med jaktvapen som samtliga partier vill tillåta, skrev han på X igår.

– Jag vill påstå att regeringens beslut saknar intern förankring i våra respektive partier, menar Marttinen.

LÄS OCKSÅ: Leif GW Persson riktar uppmaning till regeringen - "Är en tidsfråga"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 juli 2026

UPPGIFTER: Ryska trupper kapitulerar

2026 07 29

Ryska soldater överlämnar sig till Ukraina.

Både Ryssland och Ukraina tar återkommande fångar bland motståndarnas trupper.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 har många fångutbyten gjorts mellan länderna.

Nu märker Ukraina en allt vanligare trend från de stridande på den ryska sidan, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ryska soldater som skickas tillbaka till fronten efter att ha utväxlats kapitulerar i allt högre grad till ukrainska styrkor istället för att återvända till strid, uppger ledningen för den enhet som samordnar hanteringen av Ukrainas krigsfångar, enligt tidningen.

20 soldater just nu

Enligt Ukraina hålls just nu 20 ryska soldater som har kapitulerat för andra gången, efter att ha fått återvända genom ett fångutbyte, som fångar i landet.

Den växande trenden vittnar om skillnaderna mellan länderna, enligt den ukrainska sidan.

– Denna situation visar också den grundläggande skillnaden mellan Ukrainas och Rysslands tillvägagångssätt gentemot sin egen militära personal, uppger samordningsledningen.

– I Ukraina har militär personal som återvänt från fångenskap laglig rätt att av egen fri vilja gå i pension från militärtjänsten. Efter utbytet lämnar den ryska ledningen sina soldater inget val – de skickar alla till frontlinjen igen.

Dessutom följer Ukraina internationell humanitär rätt och Genèvekonventionen, vilket de som tidigare suttit fångar är medvetna om. Det gör att förhållandena som fångar i Ukraina är bättre än i den ryska militären, menar samordningsledningen för krigsfångarna.

Läs också: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

Viktigt med fångar

Andrii Yusov är biträdande chef för samordningshögkvarteret. Han menar att de ryska fångarna har en viktig funktion.

– Det är viktigt för oss att så många ryssar som möjligt kapitulerar, säger han, enligt tidningen.

– Varje sådan krigsfånge ökar vår utbytespool och ökar vår förmåga att ta hem ukrainska försvarare från rysk fångenskap.

Enligt Ukrainas parlamentariska ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, håller Ryssland omkring 1 900 ukrainare som fångar.

Andra läser: Lavrov: Historisk vändning med Putin

Foto: Bohan_伯韩 Shen_沈 

Text: Redaktionen


29 juli 2026

UPPGIFTER: Melania Trump försvunnen

2026 07 29

Var är Melania Trump?

Det är en fråga som många ställer sig för närvarande.

USA:s första dam tycks ha försvunnit från offentligheten den senaste tiden. 

När den avlidna senatorn Lindsey Graham igår begravdes fanns inte Melania Trump på plats vid sidan av sin make Donald Trump.

Det har eldat på spekulationerna om var presidentfrun håller hus. 

– Melanias frånvaro var anmärkningsvärd då hennes make satt bredvid vicepresident JD Vance, finansminister Scott Bessant, Eric Trump och Lara Trump (Donald Trumps son respektive svärdotter, red. anm.), skriver den brittiska tidningen Daily Express.

Publicerade kuslig video

Melania Trumps frånvaro har en kuslig timing.

I dagarna släpptes en iransk video där en statligt styrd iransk nyhetsbyrå uppmanade till att mörda USA:s första dam.

Klippet har titeln “Var man dödar Melania” och utreds för närvarande av amerikansk polis. 

– Secret Service är medvetna om videon och utreder allt som kan uppfattas som ett hot mot våra beskyddare, säger Nate Herring, chefsspecialist inom informationsfrågor vid Secret Services kommunikations- och medieavdelning, till Newsweek.

Andra läser: Uppgifter: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

Ovanligt frånvarande

Det är inte första gången som Melania Trump undviker offentligheten. Flera USA-experter har flaggat för presidentfruns anmärkningsvärda frånvaro.

Hon lyser med sin frånvaro. Det är i grunden svårt att få något intryck av Melania Trump i rollen som USA:s första dam eftersom hon helt enkelt inte syns, har Sigrid Rege Gårdsvoll, USA-kännare och politisk kommentator, sagt till norska Dagbladet tidigare i år.

Enligt Gårdsvoll signalerar Melanias frånvaro ett ointresse för makens politiska utspel. USA-experten Eirik Løkke, rådgivare på den liberala tankesmedjan Civita, har fört liknande resonemang.

– Hon vill inte ta en offentlig roll, utan håller sig hellre i bakgrunden. Det var konsekvent under valkampanjen 2024 och skiljer sig från både tidigare första damer och presidentkandidatfruar, sade han till samma tidning i januari.

Vita huset har inte kommenterat Melania Trumps senaste frånvaro eller den iranska hotvideon.

Andra läser: Lavrov: Historisk vändning med Putin

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks

Text: Redaktionen