Iran går till angrepp mot Sverige

2025 05 10

Relationerna mellan Sverige och Iran har varit spända under en längre tid.

Men Irans utrikesminister Seyed Abbas Aragchi anser att de tidigare har varit mycket bättre – och ger Sverige skulden för att relationerna har försämrats.

I en kommentar går han till attack mot Sverige i allmänhet och utrikesminister Maria Malmer Stenergard i synnerhet.

Hävdar tidigare goda relationer

Aragchi hävdar att Sverige och Iran tidigare har ”blomstrat”.

Exakt när detta var går han inte in på, men inlägget åtföljs av en bild på den tidigare statsministern Stefan Löfven (S) som uppges vara tagen då Löfven besökte Scanias monteringsfabrik för lastbilar väster om Teheran.

– Det fanns en tid då relationerna mellan Iran och Sverige blomstrade; iranska företag värdesatte svenska varumärken som Scania och Volvo, och det fanns gott om resor och andra engagemang. Men under det senaste decenniet har vi sett en beklaglig förändring, hävdar Seyed Abbas Aragchi i ett inlägg på X.

Bakgrunden till den iranska utrikesministerns ilska är att Sverige oroar sig över den fängslade svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali, som nyligen har drabbats av en hjärtattack i fängelset.

Svarar Malmer Stenergard

Seyed Abbas Aragchis inlägg är ett direkt svar på den svenska utrikesministern Maria Malmer Stenergards inlägg igår, där hon uttryckte oro över Djalalis situation. Aragchi och Stenergard ska också ha talat med varandra.

– Jag har ikväll därför brådskande talat med Irans utrikesminister. Vid samtalet framförde jag krav på att Ahmadreza Djalali omedelbart måste få den specialistvård han är i behov av, skrev Maria Malmer Stenergard på X.

Nu anklagar den iranske utrikesministern Sverige för att ha förstört relationen mellan de båda länderna. Han hävdar bland annat att svensk polis har stått och tittat på när Irans ambassad i Stockholm har attackerats.

– Rutinmässigt började polisen stå åt sidan när vandaler attackerade vår ambassad i Stockholm; så sent som den 30 april skadade mordbrännare våra diplomatiska lokaler, hävdar Seyed Abbas Aragchi.

Hånar Sveriges beslut

Han hånar också Sveriges beslut att göra Djalali till svensk medborgare efter att denne dömts till döden, anklagad för spionage.

– Förvånansvärt nog beslutade även svenska myndigheter att bevilja medborgarskap till en dömd brottsling EFTER att han dömts för allvarliga brott: en iransk medborgare med så starka band till Sverige att han knappt talar ett ord svenska, menar den iranske utrikesministern, som samtidigt vidhåller att Djalali får den vård han behöver:

– Trots allvaret i den dömdes brott har han, liksom andra fångar, tillgång till sjukvård och resurser. Så istället för att gå längre in i en återvändsgränd uppmanar jag min svenska motsvarighet Maria Stenergard att ompröva de val som har fört oss dit vi är idag, skriver Irans utrikesminister.

Maria Malmer Stenergard försäkrar i sitt inlägg att regeringen kommer att fortsätta engagera sig för Ahmadreza Djalali.

– Mitt och regeringens arbete för Ahmadreza Djalali fortgår med oförminskad styrka. Ahmadreza Djalali måste nu omedelbart friges av humanitära skäl så att han kan återförenas med sin familj, något jag också framförde vid dagens samtal, skriver Sveriges utrikesminister.

Foto: IAEA Imagebank, Wikimedia resp Linnea Enberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen