Iran går till angrepp mot Sverige

2025 05 10

Irans utrikesminister Seyed Abbas Aragchi går till angrepp mot Sverige och sin svenska kollega Maria Malmer Stenergard (M).

Relationerna mellan Sverige och Iran har varit spända under en längre tid.

Men Irans utrikesminister Seyed Abbas Aragchi anser att de tidigare har varit mycket bättre – och ger Sverige skulden för att relationerna har försämrats.

I en kommentar går han till attack mot Sverige i allmänhet och utrikesminister Maria Malmer Stenergard i synnerhet.

Hävdar tidigare goda relationer

Aragchi hävdar att Sverige och Iran tidigare har ”blomstrat”.

Exakt när detta var går han inte in på, men inlägget åtföljs av en bild på den tidigare statsministern Stefan Löfven (S) som uppges vara tagen då Löfven besökte Scanias monteringsfabrik för lastbilar väster om Teheran.

– Det fanns en tid då relationerna mellan Iran och Sverige blomstrade; iranska företag värdesatte svenska varumärken som Scania och Volvo, och det fanns gott om resor och andra engagemang. Men under det senaste decenniet har vi sett en beklaglig förändring, hävdar Seyed Abbas Aragchi i ett inlägg på X.

Bakgrunden till den iranska utrikesministerns ilska är att Sverige oroar sig över den fängslade svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali, som nyligen har drabbats av en hjärtattack i fängelset.

Svarar Malmer Stenergard

Seyed Abbas Aragchis inlägg är ett direkt svar på den svenska utrikesministern Maria Malmer Stenergards inlägg igår, där hon uttryckte oro över Djalalis situation. Aragchi och Stenergard ska också ha talat med varandra.

– Jag har ikväll därför brådskande talat med Irans utrikesminister. Vid samtalet framförde jag krav på att Ahmadreza Djalali omedelbart måste få den specialistvård han är i behov av, skrev Maria Malmer Stenergard på X.

Nu anklagar den iranske utrikesministern Sverige för att ha förstört relationen mellan de båda länderna. Han hävdar bland annat att svensk polis har stått och tittat på när Irans ambassad i Stockholm har attackerats.

– Rutinmässigt började polisen stå åt sidan när vandaler attackerade vår ambassad i Stockholm; så sent som den 30 april skadade mordbrännare våra diplomatiska lokaler, hävdar Seyed Abbas Aragchi.

Hånar Sveriges beslut

Han hånar också Sveriges beslut att göra Djalali till svensk medborgare efter att denne dömts till döden, anklagad för spionage.

– Förvånansvärt nog beslutade även svenska myndigheter att bevilja medborgarskap till en dömd brottsling EFTER att han dömts för allvarliga brott: en iransk medborgare med så starka band till Sverige att han knappt talar ett ord svenska, menar den iranske utrikesministern, som samtidigt vidhåller att Djalali får den vård han behöver:

– Trots allvaret i den dömdes brott har han, liksom andra fångar, tillgång till sjukvård och resurser. Så istället för att gå längre in i en återvändsgränd uppmanar jag min svenska motsvarighet Maria Stenergard att ompröva de val som har fört oss dit vi är idag, skriver Irans utrikesminister.

Maria Malmer Stenergard försäkrar i sitt inlägg att regeringen kommer att fortsätta engagera sig för Ahmadreza Djalali.

– Mitt och regeringens arbete för Ahmadreza Djalali fortgår med oförminskad styrka. Ahmadreza Djalali måste nu omedelbart friges av humanitära skäl så att han kan återförenas med sin familj, något jag också framförde vid dagens samtal, skriver Sveriges utrikesminister.

Foto: IAEA Imagebank, Wikimedia resp Linnea Enberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2dec25

JUST NU: Ny regel vid besiktningen – vanligt krav slopas

2025 12 02

Sedan 2018 utrustas alla nya bilar med SOS-tjänsten eCall, som kopplar upp sig automatiskt vid olyckor.

I dag beräknas över 1,5 miljoner personbilar i Sverige vara utrustade med eCall.

Vid besiktning av fordonen kontrolleras funktionen. En varningslampa som indikerar för fel i eCall-systemet kan komma att tändas och enligt nuvarande regler ska fordon då underkännas och beläggas med körförbud.

Men nu slopas kravet, som en konsekvens av att telekombranschen avvecklar 2G- och 3G-näten.

Transportstyrelsen uppmanar samtliga besiktningsföretag att avstå från att kontrollera eCall vid besiktning. Detta eftersom flera fordon skulle underkännas i samband med att eCall inte längre kan kopplas upp mot de gamla näten.

– Den här lampan kan alltså komma att indikera ett fel som beror på att uppkopplingen mot nät saknas – inte att något i själva fordonet är trasigt. Det behövs ytterligare information från diagnossystemet för att förstå av vilken anledning varningslampan tänds och den informationen är svår att få fram, säger Mikael Kyller, sektionschef på Transportstyrelsen.

Nya regler 1 januari

Den nya regeln väntas formellt träda i kraft i början av januari. Men besiktningsföretagen uppmanas redan nu att avstå från att kontrollera eCall.

– Vi har ingen reell rätt att kräva att besiktningsföretagen gör så här men de är också måna om att hantera den här situationen på ett bra sätt gentemot sina kunder. Fordonsägare skulle annars kunna drabbas av brister som både är svåra att kontrollera och reparera och regelförändringen är på gång, säger Mikael Kyller.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden 

FAKTA: eCall i svenska bilar

- Bara sedan kravet på eCall infördes 2018 har det registrerats cirka 1,6 miljoner personbilar.

- Utöver dessa kan även äldre bilar drabbas av fel på komfortfunktioner eller eCall.

- Även om systemet inte var obligatoriskt innan 2018 kan det anses utgöra en brist hos fordonet om funktionen uteblir, exempelvis om man köpt en begagnad bil som säljaren lovat ska ha eCall.

Källa: Riksförbundet M Sverige

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i ”bisarr” olycka – enorm samling skänks bort 

Foto: Obi

Text: Redaktionen


2 december 2025

Prislappen på hemelektronik chockhöjs

2025 12 02

Elektronikskatten kommer höjas till rekordnivå under 2026.

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå 

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen