Iran går till angrepp mot Sverige

2025 05 10

Relationerna mellan Sverige och Iran har varit spända under en längre tid.

Men Irans utrikesminister Seyed Abbas Aragchi anser att de tidigare har varit mycket bättre – och ger Sverige skulden för att relationerna har försämrats.

I en kommentar går han till attack mot Sverige i allmänhet och utrikesminister Maria Malmer Stenergard i synnerhet.

Hävdar tidigare goda relationer

Aragchi hävdar att Sverige och Iran tidigare har ”blomstrat”.

Exakt när detta var går han inte in på, men inlägget åtföljs av en bild på den tidigare statsministern Stefan Löfven (S) som uppges vara tagen då Löfven besökte Scanias monteringsfabrik för lastbilar väster om Teheran.

– Det fanns en tid då relationerna mellan Iran och Sverige blomstrade; iranska företag värdesatte svenska varumärken som Scania och Volvo, och det fanns gott om resor och andra engagemang. Men under det senaste decenniet har vi sett en beklaglig förändring, hävdar Seyed Abbas Aragchi i ett inlägg på X.

Bakgrunden till den iranska utrikesministerns ilska är att Sverige oroar sig över den fängslade svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali, som nyligen har drabbats av en hjärtattack i fängelset.

Svarar Malmer Stenergard

Seyed Abbas Aragchis inlägg är ett direkt svar på den svenska utrikesministern Maria Malmer Stenergards inlägg igår, där hon uttryckte oro över Djalalis situation. Aragchi och Stenergard ska också ha talat med varandra.

– Jag har ikväll därför brådskande talat med Irans utrikesminister. Vid samtalet framförde jag krav på att Ahmadreza Djalali omedelbart måste få den specialistvård han är i behov av, skrev Maria Malmer Stenergard på X.

Nu anklagar den iranske utrikesministern Sverige för att ha förstört relationen mellan de båda länderna. Han hävdar bland annat att svensk polis har stått och tittat på när Irans ambassad i Stockholm har attackerats.

– Rutinmässigt började polisen stå åt sidan när vandaler attackerade vår ambassad i Stockholm; så sent som den 30 april skadade mordbrännare våra diplomatiska lokaler, hävdar Seyed Abbas Aragchi.

Hånar Sveriges beslut

Han hånar också Sveriges beslut att göra Djalali till svensk medborgare efter att denne dömts till döden, anklagad för spionage.

– Förvånansvärt nog beslutade även svenska myndigheter att bevilja medborgarskap till en dömd brottsling EFTER att han dömts för allvarliga brott: en iransk medborgare med så starka band till Sverige att han knappt talar ett ord svenska, menar den iranske utrikesministern, som samtidigt vidhåller att Djalali får den vård han behöver:

– Trots allvaret i den dömdes brott har han, liksom andra fångar, tillgång till sjukvård och resurser. Så istället för att gå längre in i en återvändsgränd uppmanar jag min svenska motsvarighet Maria Stenergard att ompröva de val som har fört oss dit vi är idag, skriver Irans utrikesminister.

Maria Malmer Stenergard försäkrar i sitt inlägg att regeringen kommer att fortsätta engagera sig för Ahmadreza Djalali.

– Mitt och regeringens arbete för Ahmadreza Djalali fortgår med oförminskad styrka. Ahmadreza Djalali måste nu omedelbart friges av humanitära skäl så att han kan återförenas med sin familj, något jag också framförde vid dagens samtal, skriver Sveriges utrikesminister.

Foto: IAEA Imagebank, Wikimedia resp Linnea Enberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen