Iran går till angrepp mot Sverige

2025 05 10

Irans utrikesminister Seyed Abbas Aragchi går till angrepp mot Sverige och sin svenska kollega Maria Malmer Stenergard (M).

Relationerna mellan Sverige och Iran har varit spända under en längre tid.

Men Irans utrikesminister Seyed Abbas Aragchi anser att de tidigare har varit mycket bättre – och ger Sverige skulden för att relationerna har försämrats.

I en kommentar går han till attack mot Sverige i allmänhet och utrikesminister Maria Malmer Stenergard i synnerhet.

Hävdar tidigare goda relationer

Aragchi hävdar att Sverige och Iran tidigare har ”blomstrat”.

Exakt när detta var går han inte in på, men inlägget åtföljs av en bild på den tidigare statsministern Stefan Löfven (S) som uppges vara tagen då Löfven besökte Scanias monteringsfabrik för lastbilar väster om Teheran.

– Det fanns en tid då relationerna mellan Iran och Sverige blomstrade; iranska företag värdesatte svenska varumärken som Scania och Volvo, och det fanns gott om resor och andra engagemang. Men under det senaste decenniet har vi sett en beklaglig förändring, hävdar Seyed Abbas Aragchi i ett inlägg på X.

Bakgrunden till den iranska utrikesministerns ilska är att Sverige oroar sig över den fängslade svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali, som nyligen har drabbats av en hjärtattack i fängelset.

Svarar Malmer Stenergard

Seyed Abbas Aragchis inlägg är ett direkt svar på den svenska utrikesministern Maria Malmer Stenergards inlägg igår, där hon uttryckte oro över Djalalis situation. Aragchi och Stenergard ska också ha talat med varandra.

– Jag har ikväll därför brådskande talat med Irans utrikesminister. Vid samtalet framförde jag krav på att Ahmadreza Djalali omedelbart måste få den specialistvård han är i behov av, skrev Maria Malmer Stenergard på X.

Nu anklagar den iranske utrikesministern Sverige för att ha förstört relationen mellan de båda länderna. Han hävdar bland annat att svensk polis har stått och tittat på när Irans ambassad i Stockholm har attackerats.

– Rutinmässigt började polisen stå åt sidan när vandaler attackerade vår ambassad i Stockholm; så sent som den 30 april skadade mordbrännare våra diplomatiska lokaler, hävdar Seyed Abbas Aragchi.

Hånar Sveriges beslut

Han hånar också Sveriges beslut att göra Djalali till svensk medborgare efter att denne dömts till döden, anklagad för spionage.

– Förvånansvärt nog beslutade även svenska myndigheter att bevilja medborgarskap till en dömd brottsling EFTER att han dömts för allvarliga brott: en iransk medborgare med så starka band till Sverige att han knappt talar ett ord svenska, menar den iranske utrikesministern, som samtidigt vidhåller att Djalali får den vård han behöver:

– Trots allvaret i den dömdes brott har han, liksom andra fångar, tillgång till sjukvård och resurser. Så istället för att gå längre in i en återvändsgränd uppmanar jag min svenska motsvarighet Maria Stenergard att ompröva de val som har fört oss dit vi är idag, skriver Irans utrikesminister.

Maria Malmer Stenergard försäkrar i sitt inlägg att regeringen kommer att fortsätta engagera sig för Ahmadreza Djalali.

– Mitt och regeringens arbete för Ahmadreza Djalali fortgår med oförminskad styrka. Ahmadreza Djalali måste nu omedelbart friges av humanitära skäl så att han kan återförenas med sin familj, något jag också framförde vid dagens samtal, skriver Sveriges utrikesminister.

Foto: IAEA Imagebank, Wikimedia resp Linnea Enberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen