Iran går till angrepp mot Sverige

2025 05 10

Irans utrikesminister Seyed Abbas Aragchi går till angrepp mot Sverige och sin svenska kollega Maria Malmer Stenergard (M).

Relationerna mellan Sverige och Iran har varit spända under en längre tid.

Men Irans utrikesminister Seyed Abbas Aragchi anser att de tidigare har varit mycket bättre – och ger Sverige skulden för att relationerna har försämrats.

I en kommentar går han till attack mot Sverige i allmänhet och utrikesminister Maria Malmer Stenergard i synnerhet.

Hävdar tidigare goda relationer

Aragchi hävdar att Sverige och Iran tidigare har ”blomstrat”.

Exakt när detta var går han inte in på, men inlägget åtföljs av en bild på den tidigare statsministern Stefan Löfven (S) som uppges vara tagen då Löfven besökte Scanias monteringsfabrik för lastbilar väster om Teheran.

– Det fanns en tid då relationerna mellan Iran och Sverige blomstrade; iranska företag värdesatte svenska varumärken som Scania och Volvo, och det fanns gott om resor och andra engagemang. Men under det senaste decenniet har vi sett en beklaglig förändring, hävdar Seyed Abbas Aragchi i ett inlägg på X.

Bakgrunden till den iranska utrikesministerns ilska är att Sverige oroar sig över den fängslade svensk-iranske läkaren Ahmadreza Djalali, som nyligen har drabbats av en hjärtattack i fängelset.

Svarar Malmer Stenergard

Seyed Abbas Aragchis inlägg är ett direkt svar på den svenska utrikesministern Maria Malmer Stenergards inlägg igår, där hon uttryckte oro över Djalalis situation. Aragchi och Stenergard ska också ha talat med varandra.

– Jag har ikväll därför brådskande talat med Irans utrikesminister. Vid samtalet framförde jag krav på att Ahmadreza Djalali omedelbart måste få den specialistvård han är i behov av, skrev Maria Malmer Stenergard på X.

Nu anklagar den iranske utrikesministern Sverige för att ha förstört relationen mellan de båda länderna. Han hävdar bland annat att svensk polis har stått och tittat på när Irans ambassad i Stockholm har attackerats.

– Rutinmässigt började polisen stå åt sidan när vandaler attackerade vår ambassad i Stockholm; så sent som den 30 april skadade mordbrännare våra diplomatiska lokaler, hävdar Seyed Abbas Aragchi.

Hånar Sveriges beslut

Han hånar också Sveriges beslut att göra Djalali till svensk medborgare efter att denne dömts till döden, anklagad för spionage.

– Förvånansvärt nog beslutade även svenska myndigheter att bevilja medborgarskap till en dömd brottsling EFTER att han dömts för allvarliga brott: en iransk medborgare med så starka band till Sverige att han knappt talar ett ord svenska, menar den iranske utrikesministern, som samtidigt vidhåller att Djalali får den vård han behöver:

– Trots allvaret i den dömdes brott har han, liksom andra fångar, tillgång till sjukvård och resurser. Så istället för att gå längre in i en återvändsgränd uppmanar jag min svenska motsvarighet Maria Stenergard att ompröva de val som har fört oss dit vi är idag, skriver Irans utrikesminister.

Maria Malmer Stenergard försäkrar i sitt inlägg att regeringen kommer att fortsätta engagera sig för Ahmadreza Djalali.

– Mitt och regeringens arbete för Ahmadreza Djalali fortgår med oförminskad styrka. Ahmadreza Djalali måste nu omedelbart friges av humanitära skäl så att han kan återförenas med sin familj, något jag också framförde vid dagens samtal, skriver Sveriges utrikesminister.

Foto: IAEA Imagebank, Wikimedia resp Linnea Enberg Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen