Jätteaktör i USA trotsar Trump – presidenten slår tillbaka stenhårt

2025 04 15

Det prestigefulla och världsberömda Harvard University trotsar Trumpadministrationen.

Universitet svarade igår på den kravlista som skickats från Vita huset, som bland annat krävde nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen.

Listan var en förlängning på den som lämnades över redan 3 april som framhöll att mångfaldskontor skulle stängas och samarbete inledas med migrationsmyndigheter för att granska utländska studenter.

Åtgärderna grundas i bedömningen att Harvard University enligt regeringen inte gjort tillräckligt för att bekämpa antisemitism.

Men det historiska universitet trotsade kraven.

Och nu slår USA:s regering tillbaka ännu hårdare, rapporterar Reuters.

Fryser miljarder

Bara timmar efter Harvards ställningstagande meddelar Donald Trumps administration att man fryser statligt stöd till skolan värt 2,3 miljarder dollar.

Trumpregeringen har tidigare anklagat Harvard för antisemitism efter att propalestinska protester pågått på universitet under de senaste 18 månaderna.

– Det eskalerar tvisten med höga insatser mellan Trumpadministrationen och några av världens rikaste universitet som har väckt oro för yttrandefrihet och akademiska friheter, skriver Reuters om konflikten.

"Ingen regering bör diktera"

Alan Garber, ordförande för Harvard University, varnade igår för att utbildningsdepartementet får för stor kontroll över skolan om kraven skulle gå igenom.

– Ingen regering – oavsett vilket parti som sitter vid makten – bör diktera vad privata universitet kan lära ut, vem de kan anta och anställa, och vilka studieområden och utredningar de kan ägna sig åt, framhåller han i ett offentligt brev.

"Farligt vänsterorienterade"

Trumpadministrationen har tidigare pekat ut bland annat Harvard som "farligt vänsterorienterade”, skriver Reuters.

– Trump arbetar för att göra högre utbildning bra igen genom att stoppa okontrollerad antisemitism och säkerställa att federala skattebetalare inte finansierar Harvards stöd till farlig rasdiskriminering eller rasistiskt motiverat våld, säger Vita husets talesperson Harrison Fields.

Harvard University grundades 1636 och anses vara ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen

JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen