Jätteaktör i USA trotsar Trump – presidenten slår tillbaka stenhårt

2025 04 15

Det prestigefulla och världsberömda Harvard University trotsar Trumpadministrationen.

Universitet svarade igår på den kravlista som skickats från Vita huset, som bland annat krävde nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen.

Listan var en förlängning på den som lämnades över redan 3 april som framhöll att mångfaldskontor skulle stängas och samarbete inledas med migrationsmyndigheter för att granska utländska studenter.

Åtgärderna grundas i bedömningen att Harvard University enligt regeringen inte gjort tillräckligt för att bekämpa antisemitism.

Men det historiska universitet trotsade kraven.

Och nu slår USA:s regering tillbaka ännu hårdare, rapporterar Reuters.

Fryser miljarder

Bara timmar efter Harvards ställningstagande meddelar Donald Trumps administration att man fryser statligt stöd till skolan värt 2,3 miljarder dollar.

Trumpregeringen har tidigare anklagat Harvard för antisemitism efter att propalestinska protester pågått på universitet under de senaste 18 månaderna.

– Det eskalerar tvisten med höga insatser mellan Trumpadministrationen och några av världens rikaste universitet som har väckt oro för yttrandefrihet och akademiska friheter, skriver Reuters om konflikten.

"Ingen regering bör diktera"

Alan Garber, ordförande för Harvard University, varnade igår för att utbildningsdepartementet får för stor kontroll över skolan om kraven skulle gå igenom.

– Ingen regering – oavsett vilket parti som sitter vid makten – bör diktera vad privata universitet kan lära ut, vem de kan anta och anställa, och vilka studieområden och utredningar de kan ägna sig åt, framhåller han i ett offentligt brev.

"Farligt vänsterorienterade"

Trumpadministrationen har tidigare pekat ut bland annat Harvard som "farligt vänsterorienterade”, skriver Reuters.

– Trump arbetar för att göra högre utbildning bra igen genom att stoppa okontrollerad antisemitism och säkerställa att federala skattebetalare inte finansierar Harvards stöd till farlig rasdiskriminering eller rasistiskt motiverat våld, säger Vita husets talesperson Harrison Fields.

Harvard University grundades 1636 och anses vara ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


02feb26

”Aldrig sett något liknande” – folk paniksäljer på börsen

2026 02 02

Ädelmetallmarknaden fortsätter att rasa på börsen.

Efter fredagens historiska ras fortsätter guld- och silverpriserna nedåt.

Guldpriset sjönk med ytterligare fyra procent under måndagen till 4 770 dollar per uns efter att ha öppnat på 5 600 dollar per uns på fredagsmorgonen. 

Samtidigt sjönk silverpriset med 9 procent efter fredagens ras på som mest 37 procent.

Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer överraskas av de kraftiga svängningarna, rapporterar Di.

– Jag har aldrig sett något liknande. Det flög upp till månen förra veckan, och nu åker det ned till jorden igen, säger han till tidningen.

– Det var exceptionella rörelser uppåt, och nu är det rakt ned i källan. Det är allt från tvångsförsäljningar till totala panikförsäljningar till följd av fredagens utveckling, fortsätter Kopfer.

”Var inte oväntat”

Maria Landerborn, sparekonom och seniorstrateg på Danske Bank Sverige, anser att nedgången är ganska väntad.

– Att det förr eller senare skulle komma ett bakslag för guldet var inte oväntat efter den kraftiga uppgången, skriver hon i sitt veckobrev.

LÄS MER: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa 

Experten: Se det som ett komplement

Samtidigt betonar Maria Landerborn att de långsiktiga drivkrafterna för ädelmetallmarknaden är intakta.

– Centralbanker, inte minst den kinesiska, väntas fortsätta öka sina guldreserver som en följd av den ökade geopolitiska risken, och det finns en solid efterfrågan från den globala smyckesindustrin.

Vidare skriver experten att investerare som adderar guld till portföljen bör se det som ett långsiktigt komplement till sin portfölj.  

– Guld har en låg korrelation med både aktier och obligationer, och kan därför bidra till att öka den riskjusterade avkastningen. På kort sikt kan dock kursrörelserna åt båda håll bli stora när något stigit kraftigt på kort tid, oavsett om det handlar om en aktie eller en råvara.

LÄS OCKSÅ: “Oacceptabelt” – Lavrov fördömer USA

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen