EKONOMI: Jättebakslag för Riksbanken

2023 01 11

Riksbanken väntas gå med brakförlust när resultaten från föregående år ska redovisas.

En direkt åtgärd blir att återföra tidigare avsatta medel för finansiella risker på 5 miljarder kronor till resultatet för räkenskapsåret 2022, meddelar Riksbanken i ett pressmeddelande på onsdagen.

Totalt väntas därefter resultatet visa en förlust på 81 miljarder kronor.

– Den orealiserade förlusten beror främst på att marknadsräntorna stigit världen över vilket försämrar marknadsvärdet på Riksbankens tillgångar, framhåller Riksbanken.

– Trots återföringen förväntas resultatet bli negativt och Riksbankens egna kapital mycket lågt.

Började med pandemin

I pressmeddelandet hänvisar myndigheten till en händelsekedja som inleddes under coronapandemin. 

Då köpte centralbanker över hela världen stora volymer av värdepapper för att förebygga ekonomisk kris och för att stötta samhällsekonomin.

– Detta har inneburit att de nu har stora innehav av värdepapper i inhemsk valuta, förklarar Riksbanken, som menar att det i deras fall i synnerhet handlar om stats- och bostadsobligationer.

När sedan inflationen slagit till 2022 har ränteläget ökat snabbt – vilket har fått marknadsvärdet på Riksbankens värdepapper att minska.

Riksdagen kan tvingas ingripa

Enligt en ny lag som infördes i november förra året måste Riksbanken göra en framställan till riksdagen i händelse av att kapitalet blir alldeles för lågt. 

En sådan framställan ska i så fall ha syftet att återställa kapitalet för att täcka upp förlusten.

Lagen möjliggör alltså ett sådant scenario, men det är ännu inte beslutat om Riksbanken kommer varse riksdagen med en sådan vädjan.

– En framställning bör baseras på en bred bedömning av Riksbankens finansiella ställning och framtida intjäningsförmåga vid det aktuella tillfället, skriver Riksbanken på sin hemsida och tillägger:

– Det är därmed osäkert hur stort belopp framställningen kan komma att omfatta och Riksbanken behöver återkomma med mer analys och information om detta framöver.

Ökad insyn

Den nya riksbankslagen innebär också att riskdagen får ökad insyn och bättre förutsättningar för att granska Riksbankens verksamhet.

Lagen uttrycker även att myndigheten ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

– Det är viktigt att Riksbanken omfattas av en modern och ändamålsenlig rättslig reglering, sade tidigare finansmarkandsminister Åsa Lindhagen (MP) när den dåvarande S-MP-regeringen lade fram propositionen i oktober 2021.

Lagen har kritiserats av tidigare riksbankschef Stefan Ingves.

– Dels snävar man in definitionen av vad som är penningpolitik jämfört med idag, dels begränsar man Riksbankens befogenheter att använda olika penningpolitiska instrument, har han sagt enligt nyhetsajten Finansliv som hänvisar till ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins bluff avslöjad

2025 08 31

Putinregimens bluff har avslöjats.

Rysslands diktator Vladimir Putin och hans regim gör allt för att framställa kriget i Ukraina som en rysk framgång.

Nu avslöjas stora lögner från Kreml om situationen på slagfältet – lögner som syftar till att påverka västvärldens syn på kriget.

Regimens bluff avslöjas

Tankesmedjan ISW uppger i sin dagliga rapport att Kreml tycks ha inlett en samordnad desinformationskampanj om påstådda ryska framgångar på slagfältet.

Syftet är att framställa en rysk seger i kriget som oundviklig, och att på så vis påverka västerländska politikers benägenhet att stödja Ukraina.

Men ISW avslöjar Putinregimens bluff.

Den ryske försvarschefen Valerij Gerasimov hävdade på lördagen att de ryska styrkorna har tagit 3 500 kvadratkilometer territorium och 149 bosättningar sedan mars 2025. Men siffrorna är helt felaktiga, enligt ISW – som presenterar en helt annan statistik.

– ISW bedömer att Gerasimov blåser upp de flesta av sina påståenden. ISW har observerat bevis för att bedöma att ryska styrkor endast har erövrat ungefär 2 346 kvadratkilometer ukrainskt territorium och intagit 130 bosättningar sedan den 1 mars, skriver tankesmedjan i sin rapport.

– Gerasimovs påståenden blåser upp de ryska vinsterna med ungefär 1 200 kvadratkilometer och 19 bosättningar, menar ISW.

LÄS OCKSÅ: Saab svarar Ryssland - lanserar historiskt vapen

Även försvarsministern överdriver

Och Gerasimov är inte ensam om att måla upp en överdriven bild av ryska framgångar på slagfältet.

Även Rysslands försvarsminister Andrei Belousov har så sent som i fredags målat upp en helt felaktig bild av de ryska styrkornas erövringar.

– Rysslands försvarsminister Andrei Belousov hävdade på liknande sätt den 29 augusti att ryska styrkor för närvarande beslagtar 600 till 700 kvadratkilometer per månad, men ISW bedömer att ryska styrkor endast avancerade 440 till 500 kilometer per månad i juni, juli och augusti 2025, skriver tankesmedjan.

Vill påverka väst

Skälet till att Kreml blåser upp de ryska resultaten på slagfältet är att man vill påverka västerländska politiker, bedömer ISW.

– Kreml försöker övertyga väst om att Ryssland oundvikligen kommer att uppnå sina krigsmål på slagfältet, så att Ukraina bör ge efter för ryska krav och väst därför bör upphöra med sitt stöd till Ukraina, enligt ISW.

Men den ryska statistiken är alltså felaktig och målar upp en felaktig bild av vad som verkligen händer på slagfältet.

– Kremls presentation av statistik över territoriella vinster ignorerar de betydande förluster som Ryssland ådrar sig och den gradvisa, smygande karaktären av Rysslands framsteg, konstaterar tankesmedjan.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har orsakat katastrof - "situationen är akut"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk förändring i SVT ikväll

2025 08 31

En historisk förändring kommer att ske i SVT ikväll.

SVT genomför ofta förändringar som ibland väcker starka känslor hos tittarna.

På söndagskvällen sker ännu en förändring som lär väcka reaktioner – och som kritiseras av SVT:s personal.

Stor förändring ikväll

SVT har beslutat att sluta livesända med hallåor, rapporterar DN.

Redan tidigare har man tagit bort bildhallåor, och ikväll är sista gången man kommer att höra en livesänd rösthallåa.

Från och med imorgon blir hallåorna istället förinspelade.

Anna von Rosen blir den sista livesända rösthallåan. Hon är kritisk och säger att hon har svårt att förstå SVT:s beslut.

– Enligt förklaringen på SVT:s intranät görs det för att frigöra resurser och effektivisera. Det var samma argument när bildhallåorna försvann, säger hon till tidningen.

Finns nackdelar

Bildhallåorna försvann redan 2012, men återvände tillfälligt 2020 under pandemin.

– Det känns självklart att visa våra tittare att vi finns nu i tuffa tider när önskan om sällskap dagtid har efterfrågats, sade Ritza Papaconstantinou, som var tillfällig hallåa under pandemin, enligt SVT.

Sedan har bildhallåorna försvunnit igen.

Och nu ska alltså även de livesända rösthallåorna försvinna och ersättas av förinspelade programpresentationer.

Anna von Rosen säger att det finns nackdelar med beslutet, bland annat för att man inte kan anpassa sig efter kortsiktiga förändringar.

– Om en sportsändning går över tiden så att tablån måste förskjutas eller ett program får ett sent byte av en gäst. Det gör att vi inte alltid kan formulera oss så som vi skulle önska, säger hon till tidningen.

Förändringar på SVT väcker känslor

Anna von Rosen gör sin allra sista insats som livehallåa klockan 22.50 ikväll, när hon presenterar programmet ”Alone Norge” i SVT1.

Förändringar på SVT väcker ibland starka reaktioner bland tittarna.

När Anne Lagercrantz tillsattes som vd för SVT 2024 gick hon ut och sade att SVT1 kommer att försvinna som huvudtjänst, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Senare har hon klargjort att SVT1 sannolikt kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Men på sikt kommer kanalen ”kanske” att läggas ned, har hon sagt till Expressen.

– Redan nu når vi fler med våra nyheter digitalt än via tablå-tv. SVT1 och SVT2 kommer bli mindre viktiga och på lång sikt kanske läggas ner, sade hon till tidningen.

Foto: Clement M

Text: Redaktionen