Jättebesked om Sveriges Natoansökan

2023 10 13

Beskedet slår ner som en bomb på fredagseftermiddagen.

Efter att Natos medlemsländer i veckan intensifierat påtryckningarna mot såväl Turkiet som Ungern utgår nu Stoltenberg fån att Sverige är fullvärdig medlem redan inom ett par veckor.

Det rapporterar Dagens Nyheter med hänvisning till ett internt meddelande som Natochefen ska ha skickat till alliansens medlemmar.

Besked i internt meddelande

Nato avslutade ett stort försvarsministermöte i Bryssel under gårdagen.

Nästa månad träffas alliansens i form av ett utrikesministermöte och Sverige är sedan tidigare inbjuden som land med yttranderätt men utan rösträtt.

– Men i det interna meddelandet till medlemsländerna gör generalsekreteraren ett viktigt tillägg, uppger DN som fått sina uppgifter från diplomatkällor inom Nato.

Innebär att Sverige godkänts

I utskicket skriver Jens Stoltenberg att “utrikesministrarna möts gemensamt i kretsen av 32 länder”.

– Det betyder i klartext att Stoltenberg utgår från att Sverige då godkänts av parlamenten i Turkiet och Ungern och blivit Natos 32:a medlem, framhåller tidningen.

Nato har inte kommenterat uppgifterna.

Vill straffa Turkiet och Ungern

Igår rapporterade Sveriges Radio att flera av försvarsalliansens tyngsta medlemmar tröttnat på att Turkiet och Ungern konsekvent vägrat eller förhalat ett svenskt medlemskap.

Flera länder uppges nu sätta press eller till och med straffa de båda länderna genom ekonomisk påtryckning.

– Ord räcker inte, framhåller Natokällor till SR.

Hårt mot hårt

Bland annat planeras den turkiska ekonomin, där inflationen skenat till skyhöga nivåer, användas som en bricka i spelet.

Internationella långivare ska skärpa villkoren för Turkiet och priset kan höjas radikalt på de F-16-plan som Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan sagt är ett krav på att få köpa om Sverige ska godkännas.

Även dessa uppgifter kommer från SR:s källor som beskrivs som “ledande i Natoländers huvudstäder”.

LÄS MER: Tålamodet är slut – ”massivt krav” på Erdoğan

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen