Jättebråk – 100 personer i slagsmål

2023 09 11

Ett stort bråk har brutit ut på en gymnasieskola i Malmö.

Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna var ett 100-tal personer inblandade i bråket.

Polisen är förtegen om siffran.

– Det är högst oklart.

– Det är svårt att veta hur många som var inblandade och hur många som bara tittade på, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson till tv-kanalen.

Två bråk under samma dag

Polisen larmades till skolan vid lunchtid.

Stämningen lugnade sig när polisen anlände och bråket ebbade ut.

Några timmar senare var det dock dags igen.

Bråket blossade upp på nytt och polisen larmades återigen till skolan.

Flera polispatruller och en ambulans kallades till platsen, rapporterar Sydsvenskan.

En person gripen

En person har gripits i samband med den andra utryckningen.

– Det handlar om en flicka på 16 år. Hon är gripen för anstiftan till grov misshandel, säger Evelina Olsson till Sydsvenskan.

Oklart skadeläge

Polisen har inte uttalat sig om hur och varför bråken bröt ut på gymnasieskolan.

Polisinsatsen avslutades strax efter klockan 16.

Skadesituationen är oklar, uppger Sydsvenskan.

– En ambulans fanns på plats, men jag vet inte om den hade med sig någon från skolan. Däremot finns det en målsägande i ärendet, säger Evelina Olsson till tidningen.

Två personer misstänks för fler grova brott

Det är inte bara i södra Sverige som polisen har haft en hektisk måndagseftermiddag.

Betydligt längre norrut, närmare bestämt i Umeå, har polisen slagit till mot två män som misstänks för flera grova brott.

– Två personer har gripits och anhållits misstänkta för människorov, grovt övergrepp i rättssak, grov misshandel, grovt rån och tillgrepp av fortskaffningsmedel, uppger polisen på sin hemsida.

"Känsligt skede"

Brotten har begåtts i Umeå kommun under söndagen.

Åklagaren har till torsdag på sig att fatta beslut om hur ärendet ska gå vidare.

– Utredningen är i ett tidigt och känsligt skede och ingen ytterligare information kommer att kunna lämnas i nuläget, skriver polisen.

Arkivfoto: Polisen Norrmalm

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen