Jättebråk – 100 personer i slagsmål

2023 09 11

Ett stort bråk har brutit ut på en gymnasieskola i Malmö.

Enligt uppgifter till TV4 Nyheterna var ett 100-tal personer inblandade i bråket.

Polisen är förtegen om siffran.

– Det är högst oklart.

– Det är svårt att veta hur många som var inblandade och hur många som bara tittade på, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson till tv-kanalen.

Två bråk under samma dag

Polisen larmades till skolan vid lunchtid.

Stämningen lugnade sig när polisen anlände och bråket ebbade ut.

Några timmar senare var det dock dags igen.

Bråket blossade upp på nytt och polisen larmades återigen till skolan.

Flera polispatruller och en ambulans kallades till platsen, rapporterar Sydsvenskan.

En person gripen

En person har gripits i samband med den andra utryckningen.

– Det handlar om en flicka på 16 år. Hon är gripen för anstiftan till grov misshandel, säger Evelina Olsson till Sydsvenskan.

Oklart skadeläge

Polisen har inte uttalat sig om hur och varför bråken bröt ut på gymnasieskolan.

Polisinsatsen avslutades strax efter klockan 16.

Skadesituationen är oklar, uppger Sydsvenskan.

– En ambulans fanns på plats, men jag vet inte om den hade med sig någon från skolan. Däremot finns det en målsägande i ärendet, säger Evelina Olsson till tidningen.

Två personer misstänks för fler grova brott

Det är inte bara i södra Sverige som polisen har haft en hektisk måndagseftermiddag.

Betydligt längre norrut, närmare bestämt i Umeå, har polisen slagit till mot två män som misstänks för flera grova brott.

– Två personer har gripits och anhållits misstänkta för människorov, grovt övergrepp i rättssak, grov misshandel, grovt rån och tillgrepp av fortskaffningsmedel, uppger polisen på sin hemsida.

"Känsligt skede"

Brotten har begåtts i Umeå kommun under söndagen.

Åklagaren har till torsdag på sig att fatta beslut om hur ärendet ska gå vidare.

– Utredningen är i ett tidigt och känsligt skede och ingen ytterligare information kommer att kunna lämnas i nuläget, skriver polisen.

Arkivfoto: Polisen Norrmalm

Text: Redaktionen

JUST NU: Jubel för Åkesson – stor förändring bland Tidöpartierna

2025 11 26

Jimmie Åkesson (SD) nås av ett glädjebesked.

Sverigedemokraternas partiledare nås av goda nyheter.

Synen på honom bland de andra Tidöpartiernas väljare har förändrats – och SD-ledaren stärker sin position inför valet.

Jubel för Jimmie Åkesson

Jimmie Åkesson stärker sin ställning i en ny förtroendemätning från Novus.

Andelen som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för SD-ledaren ökade med fyra procentenheter i novembermätningen, vilket innebär att Åkesson är den partiledare som ökar mest.

Totalt anger 29 procent att de har förtroende för SD-ledaren, vilket gör att han är den partiledare med tredje högst förtroende.

Särskilt noterbart är att förtroendet för Åkesson har ökat kraftigt bland regeringspartiernas sympatisörer, uppger Novus.

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i syn analys.

Förtroendet för Åkesson har alltså ökat med 12 procentenheter bland regeringspartiernas sympatisörer.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

Tungt för Mohamsson

Enligt Novus har Jimmie Åkesson vunnit på att stå i centrum för diskussioner om framtida regeringsbildningar, där SD har rest krav om att ingå i nästa regering, samtidigt som L har sagt nej till detta.

För Liberalernas partiledare Simona Mohamsson går det fortsatt tungt, enligt mätningen.

Förtroendet för Mohamsson har förvisso ökat med en procentenhet jämfört med oktober. Men det totala förtroendet ligger ändå bara på fyra procent, samtidigt som andelen som känner ganska eller mycket lite förtroende för Mohamsson har ökat med sju procentenheter och nu uppgår till 54 procent.

Många känner inte till Thand Ringqvist

Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist är med i mätningen för första gången. 8 procent uppger att de har förtroende för henne, vilket gör att hon hamnar näst sist i mätningen. 49 procent svarade dock att de inte har någon uppfattning om henne eller inte vet vem hon är.

På förstaplats i förtroendemätningen hamnar Magdalena Andersson (S) med 43 procent. Andersson har dock backat med tre procentenheter jämfört med oktober.

Statsminister Ulf Kristersson (M) ligger tvåa i mätningen med 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Chockbesked för ryska folket – Kreml behöver pengar akut

2025 11 26

Putinregimen behöver akut få in skattemedel för att lösa budgeten och finansiera Rysslands rekordstora utgifter på militären.

Nu chockhöjs därför skatten i Ryssland.

En andra momshöjning kommer att placera landets skattenivåer i toppskiktet i hela världen när hundratals miljoner rubel ska krävas in från ryska konsumenters plånböcker, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Detta samtidigt som en tredjedel redan uppger att de saknar pengar till mat.

– Befolkningen kommer att bära en betydande börda av att betala ytterligare skatteskulder, varnar experter från Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin, framhåller tidningen.

Ska kompensera för oljetappet

Momssatsen ska höjas till 22 procent under 2026 vilket kan uppgå till drygt 1,4 biljoner rubel för inhemsk moms och upp till 450 miljarder rubel för moms på import, hävdar akademin.

Samtidigt behåller Ryssland en förmånligare momssats på samhällsviktiga varor, varför 10 procent av befolkningen med högst inkomst bedöms kommer att betala 32 procent av den extra skatten.

– Den ökade skattebördan kommer att användas fullt ut för att kompensera för minskningen av olje- och gasintäkterna, uppger det institutet.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Kan få konsekvenser

Enligt experterna kommer dock inte skattehöjningen stärka budgeten.

Mer troligt är att det ökar instabiliteten och leder till ekonomisk avmattning, minskade företagsvinster och en "betydande avmattning i investeringar”, skriver The Moscow Times.

– De ökande offentliga investeringarna kompenserar dock inte för nedgången i privata investeringar och den övergripande avmattningen i den ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur ökar budgetsystemets instabilitet på medellång sikt, menar Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin.

LÄS MER: Uppgifter: Putin var nära att avgå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen