Jättebygge stoppas – skulle bli Sveriges största

2026 03 16

Projektet skulle bli störst i Sverige och i världen.

Ett jätteprojekt som har planerats utanför Gotland stoppas nu.

Detta bland annat efter ett nej från regeringen.

Skulle bli störst i världen

Vindkraftverken i den park som har planerats utanför Slites kust skulle bli störst i världen, rapporterar Helagotland.se.

Men nu pausas hela projektet.

Efter en rad motgångar väljer företaget OX2 att pausa storsatsningen på vindkraftparken.

Företaget hade ansökt om att få bygga 121 vindkraftverk med en höjd på 310 meter, rapporterar SR.

Vindkraftparken skulle ligga 12 kilometer öster om gotländska Slite.

Satsningen har dock stött på stora hinder.

Stoppats av regeringen

Regeringen sade nej till planerna på havsbaserad vindkraft i slutet av 2024, enligt radiokanalen.

Beskedet kom efter att Försvarsmakten kommit med invändningar mot havsbaserad vindkraft i Östersjön.

Efter motgångarna har OX2 nu dragit tillbaka sin tillståndsansökan hos mark- och miljödomstolen, och meddelat att projektet pausas.

– Försvarsmaktens processer och vårt eget utvecklingsarbete går inte i takt just nu, skriver företaget på sin hemsida.

Det är ännu en motgång för vindkraften, som är inne i en nedåtgående trend just nu, vilket en rapport från Green Power Sweden bekräftar.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

Uppmanar regeringen att agera

Under hela 2025 fick endast tre vindkraftprojekt, som sammanlagt omfattade tolv vindkraftverk, slutligt tillstånd, enligt rapporten från branschorganisationen.

Green Power Sweden menar att det behövs betydligt mer vindkraft än så.

– För att vi ska klara våra klimatmål, säkra jobb och Sveriges säkerhet behöver utbyggnaden av förnybar energi gå mycket snabbare. Utan ny vindkraft försämras både svensk konkurrenskraft och energiförsörjning, utöver att klimatnytta går förlorad, säger Nils Grunditz, vd för Green Power Sweden, i ett uttalande.

Fjorton projekt stoppades under 2025 – antingen av det kommunala vetot, eller av Försvarsmakten.

– Regeringen behöver få de utlovade incitamenten för vindkraft på plats så att fler kommuner säger ja och bidrar till elektrifieringen. Dessutom måste Försvarsmakten få ett uppdrag om att söka lösningar för att möjliggöra utbyggnad av förnybar elproduktion, säger Ina Müller Engelbrektson, branschjurist och tillståndsansvarig på Green Power Sweden.

LÄS OCKSÅ: NÖDLARM UTFÄRDAT: Putin slår till mot Moldavien

Arkivfoto: Serneke

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen