Jättehög andel ovaccinerade på IVA – personalen arg och deppig

2021 09 01

Över 82 % av alla covidpatienter på intensiven i augusti har varit helt ovaccinerade och iva-personalen reagerar med ilska och frustration.

Sannolikt är siffran över 82 % eftersom en andel på 10 % klassas som okänd och bara 8 % har varit fullvaccinerade.

– Jag skulle tro att de flesta som är okända är ovaccinerade. Tittar man på utvecklingen sedan vi började vaccinera så har vi egentligen inga indikationer på att det börjar bli fler som kommer in som är fullvaccinerade, säger Jonny Hillgren, ordförande för Svenska Intensivvårdsregistret till Sveriges Radio.

Personalen upprörd

Att så stor andel som 82 % – 92 % av covidpatienterna på intensiven runt om på Sveriges sjukhus varit ovaccinerade i augusti väcker upprörda känslor hos sjukvårdspersonalen som varit extremt pressad under pandemin konstaterar SR. Samtidigt har alla enligt lagen rätt till samma vård.

Arg och deppig

– Det är klart att vi tar hand om alla patienter men när man börjar tänka på att om de här patienterna hade gått och vaccinerat sig så hade de inte legat här. Då blir man allt från arg till deppig, säger överläkare Karin Frisell vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna som den senaste omgången endast haft ovaccinerade iva-patienter.

Struntat i vaccinet

Och ingen av dessa ovaccinerade patienter tillhörde den mycket lilla gruppen som av medicinska skäl inte kan vaccinera sig.

- De patienter som kommit nu är patienter som valt att inte vaccinera sig, inte av hälsoskäl, förklarar Karin Frisell.

ANALYS

Sveriges sjukvårdspersonal har slitit extremt hårt under 1,5 års tid så det är lätt att förstå deras frustration, besvikelse och ilska när 82 % - 92 % av patienterna på intensiven är personer som på eget bevåg hoppat över vaccinet varav de flesta sannolikt saknar medicinska skäl.

Dessutom upptar de viktiga vårdresurser för personer med många andra sjukdomar och bidrar därmed till Sveriges mycket allvarliga vårdskuld.

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="546"]

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen