Jätteinsats av Ukrainas flygvapen

2026 06 03

Ukrainas flygvapen har haft en hektisk natt.

Ryssland har under natten mot onsdagen avfyrat drönare mot ukrainskt territorium.

Totalt har Kremls styrkor skickat 198 drönare mot Ukraina.

Men Kyivs flygvapen har genomfört en jätteinsats – och har lyckats skjuta ner majoriteten av de ryska drönarna, uppger ukrainska medier.

Jätteinsats

Av de 198 ryska drönare som flög mot ukrainskt territorium har 189 skjutits ner av det ukrainska flygvapnet och luftförsvaret.

Ukraina har därmed lyckats slå ut drygt 95 procent av alla ryska drönare som avfyrades.

– Luftförsvarsstyrkor har förstört eller stört ut 189 drönare av typerna Shahed, Gerbera, Italmas och andra typer i landets norra, södra och östra delar, framhåller Ukrainas flygvapen enligt Ukrainska Pravda.

Från flera städer

Drönarna avfyrades från de ryska städerna Brjansk, Kursk, Millerovo, Orjol och Primorsko-Achtarsk samt från Hvardiiske på ockuperade Krymhalvön.

Stridsflygplan, luftvärnsrobotförband, förband för obemannade system och mobila eldenheter från Ukrainas försvarsmakt har varit delaktiga i att slå tillbaka attacken.

– Attacken pågår och fiendedrönare finns kvar i luftrummet. Följ säkerhetsreglerna, understryker Ukrainas flygvapen.

Läs mer: Amerikansk attack – stridsflygplan har avfyrat

Olika flygplan

Ukraina har en rad olika stridsflygplan i sitt flygvapen.

De använder sedan tidigare sovjetiska MiG-plan, men har sedan krigets början fått västerländska plan från flera länder.

Därmed används såväl amerikanska F16-plan som franska Mirage 2000-plan för att skjuta ner ryska drönare och genomföra attacker.

Svenskt på gång

Framöver är det dock inte bara sovjetiska, amerikanska och franska stridsflygplan som ska skydda Ukrainas skyar.

Den svenska regeringen har gett besked om att Ukraina avser köpa 20 Gripen E/F-plan.

– I samband med att försäljningen avtalas kommer Sverige att skänka upp till 16 JAS 39 Gripen C/D ur Försvarsmaktens befintliga flygplansflotta, förklarar regeringen.

Läs mer: Börsbolag i konkurs

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen