Jättelyft för Magdalena Andersson (S)

2022 02 21

Socialdemokraternas partiledare ökar som en raket i en ny mätning – och även en hel del moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne.

Det framgår av en ny Novusmätning som presenteras i dag.

Högsta på 10 år

Statsminister Magdalena Andersson (S) är uppe på de högsta nivåerna som någon partiledare uppnått på tio år.

– Nu är hon uppe på en nivå som förre statsministern Fredrik Reinfeldt (M) hade för tio år sedan. Ingen partiledare har varit i närheten av de nivåerna sedan dess, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Även M- och SD-väljare gör tummen upp

Mätningen visar att det inte bara är väljare till vänster och i mitten som gillar Magdalena Andersson.

– Även moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne, säger Novus vd.

Här är hela listan

Att även en hel del av Moderaternas och Sverigedemokraternas väljare ger tummen upp för Magdalena Andersson (S) ligger bakom att hon nu passerar den magiska 50-procentsvallen i förtroende, vilket sällan sker.

53 % (+13) Magdalena Andersson (S)

33 % (+0) Ulf Kristersson (M)

30 % (+0) Nooshi Dadgostar (V)

28 % (+4) Ebba Busch (KD)

26 % (-3) Jimmie Åkesson (SD)

22 % (-1) Annie Lööf (C)

6 % (-2) Märta Stenevi (MP)

6 % (-4) Per Bolund (MP)

6 % (-3) Nyamko Sabuni (L)

Gott eller mycket gott

Mätningen avser hur stor andel av väljarna som har gott eller mycket gott förtroende för de olika partiledarna och mätningen avser februari jämfört med den förra mätningen som genomfördes i november.

ANALYS

Magdalena Andersson (S)

Den nya S-ledaren har fått en superstark start och har lyft hela Socialdemokraterna. Det ökar sannolikheten betydligt för att S ska lyckas vinna valet 2022 jämfört med om Stefan Löfven (S) suttit kvar som partiledare.

Den nya mätningen visar dessutom att så många som nästan var tredje M-väljare och var sjätte SD-väjare har förtroende för Magdalena Andersson.

Men ännu kan mycket ske före valdagen.

Ulf Kristersson (M)

Avståndet upp till motkandidaten i statsministerfajten har nu blivit kraftigt och M-ledaren är i behov av något av en gamechanger när det gäller förtroendekampen.

Nooshi Dadgostar (V)

Att ligga på tredje plats för en V-ledare är mycket bra och något som historiskt sett inte varit vanligt.

Ebba Busch (KD)

KD-ledaren är den som ökar mest efter statsministern och även flera opinionsmätningar visar att KD är på frammarsch.

Jimmie Åkesson (SD)

SD-ledaren tappar jämfört med förra mätningen men placerar sig precis i mitten av förtroendeligan med plats 5 av 9. Med andra ord har han fyra framför sig och fyra bakom sig.

Annie Lööf (C)

Centerns partiledare får en klart svagare placering än vad som varit fallet många gånger de senaste åren. Centens nej till S-budgeten som resulterade att istället M-KD-SD-budgeten gick igenom stressade många väljare på vänstersidan samtidigt som Centern ändå inte fick nämnvärt lyft från högersidan.

Märta Stenevi (MP)

MP:s kvinnliga ledare är nere på mycket låga nivåer och tappar nu ännu mer. Nivån är så låg att det är svårt att få genomslag som partiledare. Det är ett betydande problem för partiet.

Per Bolund (MP)

Även MP:s manliga ledare är nere på väldigt låga nivåer. Partiet befinner sig i en djup kris.

Nyamko Sabuni

Liberalernas partiledare har varit mycket aktiv och gjort en mängd utspel senaste tiden. Ändå har det inte givit resultat. Det är inte antalet utspel som avgör utan det kan räcka med betydligt färre utspel – så länge de får stort genomslag.

Mätningen genomfördes 3- 8 februari.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kunder slutar handla – hel butikskedja spås lägga ned

2026 07 14

Det går trögt för en av Sveriges mer omtalade matkedjor.

Idag kan Axfood med butikskedjor som Willys och Hemköp konstatera en historisk milstolpe: koncernen nådde rekordhöga 80,3 procent av hushållen under våren, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till analysföretaget Yougov.

Däremot är City Gross, som togs över av Axfood för ett och ett halvt år sedan, en besvärlig huvudvärk för företaget.

Flera butiker har redan stängts eller konverterats till Willysbutiker och i våras visade City Gross ett rörelseresultat på minus 54 miljoner kronor.

Enligt de senaste siffrorna når kedjans 40 butiker enbart 16,3 procent av hushållen. Och City Gross har dessutom tappat 13 procent av kunderna på ett år.

Ett riktigt bottennapp, konstaterar Fredrik Bendz, analytiker på Yougov.

– Det är i det närmaste rekordlågt, säger han till Dagligvarunytt.

Förutspås lägga ned

City Gross har dock en relativt lojal kundbas med höga snittkvitton. Men inget av det kan kompensera för den låga penetrationen, menar experten.

Och det skulle kunna gå riktigt illa för matkedjan.

Handelsprofessorn Ulf Johansson från Lunds universitet har tidigare förutspått att City Gross så småningom kommer att gå under. Märket är för okänt, löd hans slutsats för drygt ett år sedan.

– Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, sade han till Dagligvarunytt då.

Andra läser: Färre svenska bolag går i konkurs

Sänkte priserna

City Gross har det senaste året gjort tappra försök att locka kunder, kanske främst genom omfattande prissänkningar. Förra sommaren sänktes priset på över 2 000 vardagsprodukter, vilket var den andra prissänkningen samma år.

Inför att matmomsen halverades i våras sänkte City Gross sina priser ytterligare.

– Momssänkningen ligger helt i linje med vår ambition att göra bra mat mer tillgänglig. Nu tar vi det ett steg längre och väljer att sänka priserna lite mer än momsen. Det är en fortsättning på det arbete vi påbörjade under 2025, då vi genomförde två stora prissänkningar för att långsiktigt positionera oss som Sveriges mest prisvärda matmarknad, sade Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i mars.

Axfood har tidigare påtalat att man betraktar City Grossatsningen ur ett längre perspektiv.

– Vårt arbete med att stärka City Gross till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig stormarknadsaktör löper enligt plan, och första kvartalet visade på en fortsatt positiv utveckling, framhöll Axfood efter vårens kvartalsiffror.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera döda

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen

Bostadsrätter ska bli som hyresrätter – ny lag på gång

2026 07 14

Bostadsrättsföreningar ska få mer att säga till om när det gäller vem som ska få lov att bo i deras bostäder.

För två år sedan infördes strängare regler som gjorde det möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som hamnat på fel sida av lagen.

Nu föreslås liknande regler när det gäller bostadsrätter. Den som missköter bostadsrätten, skapar otrygghet – eller till och med begår brott – ska framöver kunna kastas ut på motsvarande sätt som en hyresgäst kan vräkas från sin lägenhet idag.

Dessutom ska bostadsrättsföreningar redan från början få större makt att neka medlemskap och köp, rapporterar Aftonbladet.

Gränsen inte bestämd

Enligt förslaget ska en person bland annat kunna vräkas från sin lägenhet om den begår ett brott i närområdet. Det kan till exempel vara på en lekplats eller ett torg. Någon exakt gräns finns inte i nuläget.

– Det måste såklart avgöras av rättsvårdande myndigheter och domstolar exakt var gränserna går, säger Martin Kinnunen (SD) på en pressträff tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), idag vikarie för justitieminister Gunnar Strömmer (M), enligt tidningen.

Andra läser: Bolånetagare vänder – nästan alla väljer samma ränta

Blir som med hyresrätter

Tanken är att den proposition som föreslås ska likna de lagar som gav hyresvärdar och fastighetsägare större möjlighet att vräka hyresgäster och som alltså infördes 2024.

Redan då gavs vissa bostadsrättsföreningar större makt.

– Det här berör förstås de bostadsrättsföreningar som har hyresrätter i sina föreningar. Tyvärr begås ju brott i bostadsområden oavsett upplåtelseform, så det finns även ett behov att se över bostadsrättslagstiftningen på det här området, i varje fall om de föreslagna ändringarna i praktiken ska leda till ökad trygghet i bostadsområden över hela landet, sade Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, i en kommentar vid tillfället.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andra läser: Tung smäll för Sveriges bönder

Foto: M. Lis resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen