Jättelyft för Magdalena Andersson (S)

2022 02 21

Socialdemokraternas partiledare ökar som en raket i en ny mätning – och även en hel del moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne.

Det framgår av en ny Novusmätning som presenteras i dag.

Högsta på 10 år

Statsminister Magdalena Andersson (S) är uppe på de högsta nivåerna som någon partiledare uppnått på tio år.

– Nu är hon uppe på en nivå som förre statsministern Fredrik Reinfeldt (M) hade för tio år sedan. Ingen partiledare har varit i närheten av de nivåerna sedan dess, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Även M- och SD-väljare gör tummen upp

Mätningen visar att det inte bara är väljare till vänster och i mitten som gillar Magdalena Andersson.

– Även moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne, säger Novus vd.

Här är hela listan

Att även en hel del av Moderaternas och Sverigedemokraternas väljare ger tummen upp för Magdalena Andersson (S) ligger bakom att hon nu passerar den magiska 50-procentsvallen i förtroende, vilket sällan sker.

53 % (+13) Magdalena Andersson (S)

33 % (+0) Ulf Kristersson (M)

30 % (+0) Nooshi Dadgostar (V)

28 % (+4) Ebba Busch (KD)

26 % (-3) Jimmie Åkesson (SD)

22 % (-1) Annie Lööf (C)

6 % (-2) Märta Stenevi (MP)

6 % (-4) Per Bolund (MP)

6 % (-3) Nyamko Sabuni (L)

Gott eller mycket gott

Mätningen avser hur stor andel av väljarna som har gott eller mycket gott förtroende för de olika partiledarna och mätningen avser februari jämfört med den förra mätningen som genomfördes i november.

ANALYS

Magdalena Andersson (S)

Den nya S-ledaren har fått en superstark start och har lyft hela Socialdemokraterna. Det ökar sannolikheten betydligt för att S ska lyckas vinna valet 2022 jämfört med om Stefan Löfven (S) suttit kvar som partiledare.

Den nya mätningen visar dessutom att så många som nästan var tredje M-väljare och var sjätte SD-väjare har förtroende för Magdalena Andersson.

Men ännu kan mycket ske före valdagen.

Ulf Kristersson (M)

Avståndet upp till motkandidaten i statsministerfajten har nu blivit kraftigt och M-ledaren är i behov av något av en gamechanger när det gäller förtroendekampen.

Nooshi Dadgostar (V)

Att ligga på tredje plats för en V-ledare är mycket bra och något som historiskt sett inte varit vanligt.

Ebba Busch (KD)

KD-ledaren är den som ökar mest efter statsministern och även flera opinionsmätningar visar att KD är på frammarsch.

Jimmie Åkesson (SD)

SD-ledaren tappar jämfört med förra mätningen men placerar sig precis i mitten av förtroendeligan med plats 5 av 9. Med andra ord har han fyra framför sig och fyra bakom sig.

Annie Lööf (C)

Centerns partiledare får en klart svagare placering än vad som varit fallet många gånger de senaste åren. Centens nej till S-budgeten som resulterade att istället M-KD-SD-budgeten gick igenom stressade många väljare på vänstersidan samtidigt som Centern ändå inte fick nämnvärt lyft från högersidan.

Märta Stenevi (MP)

MP:s kvinnliga ledare är nere på mycket låga nivåer och tappar nu ännu mer. Nivån är så låg att det är svårt att få genomslag som partiledare. Det är ett betydande problem för partiet.

Per Bolund (MP)

Även MP:s manliga ledare är nere på väldigt låga nivåer. Partiet befinner sig i en djup kris.

Nyamko Sabuni

Liberalernas partiledare har varit mycket aktiv och gjort en mängd utspel senaste tiden. Ändå har det inte givit resultat. Det är inte antalet utspel som avgör utan det kan räcka med betydligt färre utspel – så länge de får stort genomslag.

Mätningen genomfördes 3- 8 februari.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen