Jättelyft för Magdalena Andersson (S)

2022 02 21

Socialdemokraternas partiledare ökar som en raket i en ny mätning – och även en hel del moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne.

Det framgår av en ny Novusmätning som presenteras i dag.

Högsta på 10 år

Statsminister Magdalena Andersson (S) är uppe på de högsta nivåerna som någon partiledare uppnått på tio år.

– Nu är hon uppe på en nivå som förre statsministern Fredrik Reinfeldt (M) hade för tio år sedan. Ingen partiledare har varit i närheten av de nivåerna sedan dess, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Även M- och SD-väljare gör tummen upp

Mätningen visar att det inte bara är väljare till vänster och i mitten som gillar Magdalena Andersson.

– Även moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne, säger Novus vd.

Här är hela listan

Att även en hel del av Moderaternas och Sverigedemokraternas väljare ger tummen upp för Magdalena Andersson (S) ligger bakom att hon nu passerar den magiska 50-procentsvallen i förtroende, vilket sällan sker.

53 % (+13) Magdalena Andersson (S)

33 % (+0) Ulf Kristersson (M)

30 % (+0) Nooshi Dadgostar (V)

28 % (+4) Ebba Busch (KD)

26 % (-3) Jimmie Åkesson (SD)

22 % (-1) Annie Lööf (C)

6 % (-2) Märta Stenevi (MP)

6 % (-4) Per Bolund (MP)

6 % (-3) Nyamko Sabuni (L)

Gott eller mycket gott

Mätningen avser hur stor andel av väljarna som har gott eller mycket gott förtroende för de olika partiledarna och mätningen avser februari jämfört med den förra mätningen som genomfördes i november.

ANALYS

Magdalena Andersson (S)

Den nya S-ledaren har fått en superstark start och har lyft hela Socialdemokraterna. Det ökar sannolikheten betydligt för att S ska lyckas vinna valet 2022 jämfört med om Stefan Löfven (S) suttit kvar som partiledare.

Den nya mätningen visar dessutom att så många som nästan var tredje M-väljare och var sjätte SD-väjare har förtroende för Magdalena Andersson.

Men ännu kan mycket ske före valdagen.

Ulf Kristersson (M)

Avståndet upp till motkandidaten i statsministerfajten har nu blivit kraftigt och M-ledaren är i behov av något av en gamechanger när det gäller förtroendekampen.

Nooshi Dadgostar (V)

Att ligga på tredje plats för en V-ledare är mycket bra och något som historiskt sett inte varit vanligt.

Ebba Busch (KD)

KD-ledaren är den som ökar mest efter statsministern och även flera opinionsmätningar visar att KD är på frammarsch.

Jimmie Åkesson (SD)

SD-ledaren tappar jämfört med förra mätningen men placerar sig precis i mitten av förtroendeligan med plats 5 av 9. Med andra ord har han fyra framför sig och fyra bakom sig.

Annie Lööf (C)

Centerns partiledare får en klart svagare placering än vad som varit fallet många gånger de senaste åren. Centens nej till S-budgeten som resulterade att istället M-KD-SD-budgeten gick igenom stressade många väljare på vänstersidan samtidigt som Centern ändå inte fick nämnvärt lyft från högersidan.

Märta Stenevi (MP)

MP:s kvinnliga ledare är nere på mycket låga nivåer och tappar nu ännu mer. Nivån är så låg att det är svårt att få genomslag som partiledare. Det är ett betydande problem för partiet.

Per Bolund (MP)

Även MP:s manliga ledare är nere på väldigt låga nivåer. Partiet befinner sig i en djup kris.

Nyamko Sabuni

Liberalernas partiledare har varit mycket aktiv och gjort en mängd utspel senaste tiden. Ändå har det inte givit resultat. Det är inte antalet utspel som avgör utan det kan räcka med betydligt färre utspel – så länge de får stort genomslag.

Mätningen genomfördes 3- 8 februari.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen