Jättelyft för Magdalena Andersson (S)

2022 02 21

Socialdemokraternas partiledare ökar som en raket i en ny mätning – och även en hel del moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne.

Det framgår av en ny Novusmätning som presenteras i dag.

Högsta på 10 år

Statsminister Magdalena Andersson (S) är uppe på de högsta nivåerna som någon partiledare uppnått på tio år.

– Nu är hon uppe på en nivå som förre statsministern Fredrik Reinfeldt (M) hade för tio år sedan. Ingen partiledare har varit i närheten av de nivåerna sedan dess, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Även M- och SD-väljare gör tummen upp

Mätningen visar att det inte bara är väljare till vänster och i mitten som gillar Magdalena Andersson.

– Även moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne, säger Novus vd.

Här är hela listan

Att även en hel del av Moderaternas och Sverigedemokraternas väljare ger tummen upp för Magdalena Andersson (S) ligger bakom att hon nu passerar den magiska 50-procentsvallen i förtroende, vilket sällan sker.

53 % (+13) Magdalena Andersson (S)

33 % (+0) Ulf Kristersson (M)

30 % (+0) Nooshi Dadgostar (V)

28 % (+4) Ebba Busch (KD)

26 % (-3) Jimmie Åkesson (SD)

22 % (-1) Annie Lööf (C)

6 % (-2) Märta Stenevi (MP)

6 % (-4) Per Bolund (MP)

6 % (-3) Nyamko Sabuni (L)

Gott eller mycket gott

Mätningen avser hur stor andel av väljarna som har gott eller mycket gott förtroende för de olika partiledarna och mätningen avser februari jämfört med den förra mätningen som genomfördes i november.

ANALYS

Magdalena Andersson (S)

Den nya S-ledaren har fått en superstark start och har lyft hela Socialdemokraterna. Det ökar sannolikheten betydligt för att S ska lyckas vinna valet 2022 jämfört med om Stefan Löfven (S) suttit kvar som partiledare.

Den nya mätningen visar dessutom att så många som nästan var tredje M-väljare och var sjätte SD-väjare har förtroende för Magdalena Andersson.

Men ännu kan mycket ske före valdagen.

Ulf Kristersson (M)

Avståndet upp till motkandidaten i statsministerfajten har nu blivit kraftigt och M-ledaren är i behov av något av en gamechanger när det gäller förtroendekampen.

Nooshi Dadgostar (V)

Att ligga på tredje plats för en V-ledare är mycket bra och något som historiskt sett inte varit vanligt.

Ebba Busch (KD)

KD-ledaren är den som ökar mest efter statsministern och även flera opinionsmätningar visar att KD är på frammarsch.

Jimmie Åkesson (SD)

SD-ledaren tappar jämfört med förra mätningen men placerar sig precis i mitten av förtroendeligan med plats 5 av 9. Med andra ord har han fyra framför sig och fyra bakom sig.

Annie Lööf (C)

Centerns partiledare får en klart svagare placering än vad som varit fallet många gånger de senaste åren. Centens nej till S-budgeten som resulterade att istället M-KD-SD-budgeten gick igenom stressade många väljare på vänstersidan samtidigt som Centern ändå inte fick nämnvärt lyft från högersidan.

Märta Stenevi (MP)

MP:s kvinnliga ledare är nere på mycket låga nivåer och tappar nu ännu mer. Nivån är så låg att det är svårt att få genomslag som partiledare. Det är ett betydande problem för partiet.

Per Bolund (MP)

Även MP:s manliga ledare är nere på väldigt låga nivåer. Partiet befinner sig i en djup kris.

Nyamko Sabuni

Liberalernas partiledare har varit mycket aktiv och gjort en mängd utspel senaste tiden. Ändå har det inte givit resultat. Det är inte antalet utspel som avgör utan det kan räcka med betydligt färre utspel – så länge de får stort genomslag.

Mätningen genomfördes 3- 8 februari.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen