Jättelyft för Magdalena Andersson (S)

2022 02 21

Socialdemokraternas partiledare ökar som en raket i en ny mätning – och även en hel del moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne.

Det framgår av en ny Novusmätning som presenteras i dag.

Högsta på 10 år

Statsminister Magdalena Andersson (S) är uppe på de högsta nivåerna som någon partiledare uppnått på tio år.

– Nu är hon uppe på en nivå som förre statsministern Fredrik Reinfeldt (M) hade för tio år sedan. Ingen partiledare har varit i närheten av de nivåerna sedan dess, säger Novus vd Torbjörn Sjöström till SVT.

Även M- och SD-väljare gör tummen upp

Mätningen visar att det inte bara är väljare till vänster och i mitten som gillar Magdalena Andersson.

– Även moderater och sverigedemokrater har förtroende för henne, säger Novus vd.

Här är hela listan

Att även en hel del av Moderaternas och Sverigedemokraternas väljare ger tummen upp för Magdalena Andersson (S) ligger bakom att hon nu passerar den magiska 50-procentsvallen i förtroende, vilket sällan sker.

🔴 53 % (+13) Magdalena Andersson (S)

🔵 33 % (+0) Ulf Kristersson (M)

🔴 30 % (+0) Nooshi Dadgostar (V)

🔵 28 % (+4) Ebba Busch (KD)

🔵 26 % (-3) Jimmie Åkesson (SD)

🟠 22 % (-1) Annie Lööf (C)

🟢 6 % (-2) Märta Stenevi (MP)

🟢 6 % (-4) Per Bolund (MP)

🔵 6 % (-3) Nyamko Sabuni (L)

Gott eller mycket gott

Mätningen avser hur stor andel av väljarna som har gott eller mycket gott förtroende för de olika partiledarna och mätningen avser februari jämfört med den förra mätningen som genomfördes i november.

ANALYS

Magdalena Andersson (S)

Den nya S-ledaren har fått en superstark start och har lyft hela Socialdemokraterna. Det ökar sannolikheten betydligt för att S ska lyckas vinna valet 2022 jämfört med om Stefan Löfven (S) suttit kvar som partiledare.

Den nya mätningen visar dessutom att så många som nästan var tredje M-väljare och var sjätte SD-väjare har förtroende för Magdalena Andersson.

Men ännu kan mycket ske före valdagen.

Ulf Kristersson (M)

Avståndet upp till motkandidaten i statsministerfajten har nu blivit kraftigt och M-ledaren är i behov av något av en gamechanger när det gäller förtroendekampen.

Nooshi Dadgostar (V)

Att ligga på tredje plats för en V-ledare är mycket bra och något som historiskt sett inte varit vanligt.

Ebba Busch (KD)

KD-ledaren är den som ökar mest efter statsministern och även flera opinionsmätningar visar att KD är på frammarsch.

Jimmie Åkesson (SD)

SD-ledaren tappar jämfört med förra mätningen men placerar sig precis i mitten av förtroendeligan med plats 5 av 9. Med andra ord har han fyra framför sig och fyra bakom sig.

Annie Lööf (C)

Centerns partiledare får en klart svagare placering än vad som varit fallet många gånger de senaste åren. Centens nej till S-budgeten som resulterade att istället M-KD-SD-budgeten gick igenom stressade många väljare på vänstersidan samtidigt som Centern ändå inte fick nämnvärt lyft från högersidan.

Märta Stenevi (MP)

MP:s kvinnliga ledare är nere på mycket låga nivåer och tappar nu ännu mer. Nivån är så låg att det är svårt att få genomslag som partiledare. Det är ett betydande problem för partiet.

Per Bolund (MP)

Även MP:s manliga ledare är nere på väldigt låga nivåer. Partiet befinner sig i en djup kris.

Nyamko Sabuni

Liberalernas partiledare har varit mycket aktiv och gjort en mängd utspel senaste tiden. Ändå har det inte givit resultat. Det är inte antalet utspel som avgör utan det kan räcka med betydligt färre utspel – så länge de får stort genomslag.

Mätningen genomfördes 3- 8 februari.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen