Jättesänkning av butikskedja – över 1 000 varor

2023 09 05

Livsmedelspriserna stiger återigen i Sverige.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste inflationssiffror steg matpriserna med 1,4 procent i juli jämfört med juni.

– Priserna brukar stiga med ungefär 1 procent i juli, så ökningen är något större än vad som är normalt för säsongen, kommenterade John Eliasson, prisstatistiker på SCB.

Bekräftar jättesänkning

Nu kommer dock ett glatt besked för svenska konsumenter.

Butikskedjan City Gross meddelar att man kommer att gå fram med en omfattande prissänkning.

– Allt tyder på att hushållens ekonomi kommer vara fortsatt pressad under hösten. För att möta det ökade behovet av minskade kostnader i vardagen sänker City Gross sitt ordinarie pris på över 1 500 vardagsvaror, framhåller butikskedjan i ett pressmeddelande.  

”Rejäl satsning”

 Anders Wennerberg, vd City Gross, har uttalat sig om det nya beskedet till kunderna.

– Vi har sedan i våras tittat på hur vi kan bidra för sänka våra kunders matkostnader och vi har under året bland annat tillfälligt sänkt priset på frukt- och grönt. Nu agerar vi med ännu mer kraft och sänker vårt ordinarie pris på mer än 1 500 vardagsvaror, säger han och tillägger:

– Det är en rejäl satsning vi gör för att möta våra kunders behov och bli mer konkurrenskraftiga. Vi är fortfarande inne i en tid när många letar billigare varor och vänder på kronorna för att hantera sina ökade omkostnader.

Gäller från i dag

Sänkningarna gäller i samtliga City Gross-butiker från och med i dag, måndag 4 september.

Tidigare har City Gross prissänkningar främst riktat sig till så kallade ”PRIO-medlemmar” – det vill säga kunder som tecknat ett medlemskap i valfri City Gross-butik.

Den här gången gäller dock prissänkningarna alla kunder, såväl icke-medlemmar som PRIO-medlemmar.

”Stora delar av sortimentet”

– Prissänkningarna sker över stora delar av sortimentet med fokus på viktiga vardagsvaror som konsumenterna köper veckovis, uppger City Gross.

Priserna sänks bland annat på utvalda produkter inom följande varugrupper:

- Pasta

- Ris

- Kyckling

- Olivolja

- Tvättmedel

- Djurmat

Fakta City Gross

City Gross grundades 1993 och består idag av 42 stormarknader samt e-handel.

Det är skånska familjeföretaget Bergendahls som äger City Gross. Hösten 2021 gick Axfood in som delägare och äger idag 9,9 %.

Källa: City Gross

Foto: City Gross

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen